enligtvirta

Inte för att det säkert stör så mångas dags-, hjärt- eller basrytm, men jag åkte dit igen. I fjol överrumplades jag då jag satt vid skrivbordet här i vårt vardagsrum. I år var jag beredd just för att inget sagts. Jag föreslogs och blev typ vald till Ordförande för Damernas Liga rf. Detta är en klassisk "för att ingen annan vill" uppgift. Jag kan också säga att jag inte hade blivit det minsta ledsen om någon hade velat ta över uppdraget. Nu blev det inte så och lite som Herr Landshövding sade då han tog sitt sista år som ordförande för ÅU, "Det känns onödigt att lägga ner den här föreningen"... Det gör det sannerligen. Ska jag vara ärlig börjar den faktiskt kännas som något som utvecklas positivt. Visst är den fortfarande ett samfund för några få frälsta, men de saker vi jobbar med börjar mer och mer likna något som har betydelse.

 

Förstås kan man inte hålla alla nöjda. Förra våren slog vi fast att vår gemensamma önskan om damernas tävlingskalender (gällande Ligan och cupen) skulle ta följande saker i beaktande:

1. Matcher företrädesvis i helger

2. Både A-landslagets och U 19 landslagets program ska tas i beaktande

3. Studentexamenshelgen ska fredas

4. Möjlighet till kort sommarpaus

5. Cupen ska utvecklas och beredas utrymme i tävlingskalendern enligt samma princip som ligamatcherna

 

Ganska långt så blir det också, eller blev för den delen. Allt har alltid sin baksida och därför kommer man garanterat att i år igen skrika om till synes obegripliga pauser, tidig start, sent avslut, en cup som inte är en cup och allt möjligt annat som man kan reta sig på... Kalendern görs dock upp på basen av ligaföreningarnas konsensusåsikter och landslagens behov. That´s it.