That´s it!

Igen går det inte att sova. Då passar det bra att göra det nu, som jag tänkte göra i morgon. Det vill säga avsluta denna blogg, åtminstone för tillfället! Never say never again heter ju en James Bond film. Och för att inte bli en sådan där som lovar och ändrar sig hela tiden kommer jag inte att meddela att jag slutar definitivt. Fullt möjligt att jag är igång igen om nån dag, vecka, månad eller år. Likväl fullt möjligt att jag aldrig mer tar upp denna hobby.

Bloggandet, som det senaste året starkt uppmuntrats av min kära fästmö, har i och för sig gett mig mycket. Min tro på att jag kan skriva om jag vill har kommit tillbaka. Jag känner att jag kunnat få fram många i mitt tycke viktiga saker. Lite debatt har vi fört och jag har fått bekanta över nätet.

Dock känns det nu som om bloggen mer arbetar mot mig än för mig. Ca 50 unika läsare, endel dagar lite under, endel dagar mycket fler, ibland över 100, brukar följa med mina texter, eller i alla fall klicka in. Jag har blottat stora delar av mig själv och mina tankar här. Nu känns det som om en del av dessa inte faller ut rätt hos läsarna. Jag har blivit en bloggfigur som inte är relevant i verkligheten. Så med dessa ord avslutas detta denna gång, kanske för alltid, men jag lovar inget. Kommentarerna lever så länge sidan finns kvar, jag läser dem nog...

Ilves ska slås och Åland United ska ta guld! Nu har jag sagt det! Går det inte vägen är det inte mitt fel i alla fall!

Att vara eller inte vara.. Rätt eller fel, eller ingendera..

Inne på jobbet snabbt efter morgonträningen.

Måste snabbt konstatera att jag tycker den träningen vi bedrev denna gryning var bra! Enkel jogging/teknik och basic bollbehandling. Så här föreställde jag mig morgonträningarna då de kom på tal förra hösten då jag introducerades i ÅUs verksamhet inför kontraktsförhandlingarna.. Inte för att vi haft så dåliga morgonträningar annars heller. Tvärtom! Det vi gjorde i dag motsvarar i alla fall det jag tror morgonträningar långt är till för i lag som tränar så här pass mycket och kvällstid... Vi får se hur vi fortsätter, men Robbans upplägg i dag tjänade såväl spelarna som helheten!

Man märker för övrigt att vi är inne på andra halvan av säsongen. Lite små skavanker här och där kommer fram. Man vill ofta jättemycket och så tar det ont.. Dessutom har ju träningen lite ändrats sedan i våras också. Mycket mer tempospel och tvålagsmoment över huvudtaget. Därmed har vi också fått en del av de problem vi slapp väldigt långt under våren. Ofta kan en rätt gjord helhet med mindre konkreta moment vara effektivare än en samling roliga äventyrsgrejer som får en att skratta.. Så länge laget vinner borde det säkert på denna nivå vara en drivkraft i sig. Samma sak på vilket jobb som helst. Oftast har man ju roligast med kollegerna i pauser eller före och efter själva jobbet.

Lite utmaningar i dag: Om en halv timme byter jag telefonoperatör. Telefonen ska i sär och ihop.. Med mina fingrar... Gäster anländer som sagt. De ska ha mat och dryck samt trevligt sällskap. Eftersom jag är på träning hela kvällen och Sassa somnar då jag kommer hem får vi väl köra i pass...

Frida var i tidningen i dag (Nyan). Ansku hade också varit förstod jag om allt bara gått enligt planerna, men nu gick det inte... Nåja, nästa gång!

Back on track!

OK. Nu blev det bättre!

Ibland kan lite hat och "visa gubbjäveln" vara riktigt bra... De som ville visa gubbjävlarna gjorde det och de som annars bara var fokuserade var det också. I dag såg vi igen ut som ett fotbollslag. Onödigt att gå in på varför och vad och hur och hans mosters kusin med mera. I grund och botten är det jag bryr mig om att vi gör det vi ska, så som Robban vill ha det, För han är den som bestämmer. Går nåt tokigt är det hans fel och han som ska bytas ut. Mitt jobb är att hjälpa honom komma åt det håll han vill. Spelarna är verktyg. men som alla levande ting är de själva utrustade med mänskliga egenskaper.

Precis som med vilka elever eller spelare som helst är det helt onödigt att gå in i "du förstår det sen då du är lika gammal som jag" diskussioner. Sen då de är lika gamla som jag förstår de det ändå... Nu ser vi fram emot Ilves på lördag... Passande nog får vi gäster i morgon som kommer för att bevista bröllopet... Från Tammerfors... Gäller att tassa lätt på tå då med alla hemligheter vi döljer under våra mantlar.

Jomala i gryningen då! Nice and easy skulle engelsmannen säga...

Hur var det nu igen...

Natten är slut och den nya spännande dagen har börjat...

Jag tänker inte älta gårdagen någge länge, utan se framåt. Dock väcktes mina minnen från min vecka med Charlton, som då låg i nästhögsta serien i Engelska ligan... Hur tränade vi där? Jag deltog ju i både A-lagets och reservlagets träningar. Alla, både spelare coacher och de två managerna Alan Curbishley och Steve Gritt var rätt välbetalda yrkesmän. OK, det var några år sedan, men ändå...

Jag minns att det som slog mig var att övningarna i sig ofta inte var mycket mer än att kasta in en boll och sedan köra med ytterst enkla direktiv. Typ passa bollen, runda kon, in igen och sök boll.. Lekar, typ driv boll i mittcirkeln och på tränarens kommando ta ett par i handen (sånt man gör med 7-8 åringar) förekom mycket. Eftersom bestraffningarna för förlorarna ofta var ymniga och skratten som följde på höga kämpade fotbollsproffsen hårt med sina pyramider och trianglar mm. Värst var det i början för mig eftersom jag inte hängde så bra med i den lokala accenten... "Mr Finland 20 push ups" är den coachkommantar jag minns från den första uppvärmningen.

Ofta sprang man utan boll och då man tränade var det ofta ett klart tema som direkt anspelade på det man skulle göra i spelet. Lång boll på mittback som rensar- snabbt till rensning och sedan 3v1+ målvakt. 2 målsspel kan jag dock inte minnas att vi bedrev en enda gång under veckan som jag upplevde. Detta kompenserades lätt med övningar, liknande nummerboll där spelarna själva fick skapa tempot och behandla bollen matchlikt utan risk för tackling. Inte en enda direkt drill, typ gummiband eller spring till konen och stå där-övning kan jag minnas. Just det sista kändes speciellt eftersom vi i norden älskar våra drillar... Drillar ÄR bra, men då krävs det enormt mycket förståelse från spelarhåll för att riktigt kunna göra de rätta sakerna. Ren och skär bollbehandling hade vi mycket, ofta i form av lekar som till exempel GRIS, eller så enkla långbollar eller inlägg rakt på målvakt, som en del av målvakternas egen träning...

Så klart körde vi även med motståndare. Då gjorde jag kanske bort mig, eller jag vet inte, har inte riktigt ännu förstått hur man tog det. I vilket fall som helst hade jag ju läst allt om den tuffa engelska mentaliteten och hur man slåss och krigar fotboll. Därmed gick jag under mitt första träningspass in fullt i tacklingarna. En kille bar de ut (sorry). Visade sig att han var en junior som för första gången var med på A-lagets träning.. Oj då... Spelarna var väldigt ödmjuka överlag. Scott Minto (senare i Benfica och Chelsea) körde 60 meters löpningar ett helt pass. "I had it coming" sa han bara efteråt med ett trött grin. Han var petad och man ville visa honom varför.. "Thank you for giving me an opportunity to make some great saves" sa reservmålvakten, som jag glömt vad heter... Själv missade jag kanske ett kontraktsförslag just vid det träningspasset...

Varför skriver jag sådant här nu? Vad vet jag? Det är min blogg och jag skriver väl vad jag vill.

I dag får jag barnen hit. Det ska bli jätteskönt att vara med dem. Sassa kommer hem just innan jag kör dem till sin mamma och själv åker på träning.

Onsdag! En ny dag att utveckla människor, relationer, sig själv och fotboll!

Hallelujah

Borde väl sova eftersom jag ska få vara med mina barn i morgon innan de åker till Frankrike med sin mor..

Vet ej... Men dagens (eller tisdagens) träning blev definitivt ingen Hallelujah moment! Eftersom tränarskapet assisterande/ansvarig ofta bygger på samma idé som Good Cop/Bad Cop är jag den som i detta lag ska vara den gode. Nåt jag inte varit på några säsonger, så go och rar jag nu är så här privat ändå... Såsom Good Cop väntar man sig kunna aktivera laget och komma nära träningens planerade helhet, så Bad Cop sen kan styra det hela färdigt med några direktiv... Då inget sedan händer fast man säger snällt, lite mer bestämt och till slut inte alls, för Bad Cop blir löjlig om han ryter, var jag mest rädd att någon skulle skada sig. Jag menar, då jag själv spelade dök jag EN gång upp på träning lite lite bakfull, alltså lite trött efter en sådan där kväll i 18 års åldern. Resultatet var stukad fot och ont i näsan eftersom jag var så okoncentrerad. Janne Ahonen berättar även han hur det går om man hoppar 240 meter med skidor och inte är riktigt 100% skärpt. Tur att han lever...

Träningen var alltså tänkt att tjäna sitt syfte såsom introducerandet av anfallsidén inför Ilvesmatchen och sedan tempo genom tvåmålsspel. Efter att två stigit av redan under uppvärmningen och en sedan mirakulöst återuppstod (hur i Helsicke gick det till! NEJ kom inte och säg att jag inte vet, jag har spelat fotboll före du var påtänkt!) blev det för Bad Cop att genomföra det hela. Det bästa han kunde göra var att göra det han gjorde! Ingen risk för skador här!

Då jag i min ungdom gjorde en träningsvecka med Charlton Athletic avbröt ibland coachen övningarna med "Come on, We´re all professionals here! Spare me this shit on my shift", Åland United i dag är ett halvprofessionellt lag! Endel gör detta helt på heltid, endel på halvtid, men så att det i praktiken blir dubbeljobb! Det arbete vi alla sätter ner på vår fotboll är motsvarande det som killar lever och försörjer familjer med i Skottland!

Skulle jag inte ha ett kontrakt som binder mig vid detta arbete och som ger mig nästan (!) samma ersättning som några av spelarna, inte riktigt , men nästan! Då skulle jag skita i att komma i morgon!

Men nu är det så att vi har ett jobb att sköta, både spelarna och vi coacher! Vi har åtta ligamatcher kvar! Ilves hemma på lördag! Come On! Let´s be professional here!!!!

Oavsett vad onsdagens träningspass för med sig ska spelaren veta att det är uppgjort för att dels förbättra lagets möjligheter till ett bra resultat i helgen, dels för att utveckla spelarna till att bli ännu bättre fotbollsspelare! Vi är alla goda människor! Det tror jag!

Såja. Nu känns det bättre! Sova och sedan upp till en ny spännande dag!

Hurra! I dag är det tisdag!

Det gäller att vara glad över de saker man inte missgynnas av. Ingen av oss missgynnnas, tror jag, av att det är tisdag.. Förutom kanske de som skulle önska att det vore en annan dag då... Men Hurra, i alla fall! Någon har nån gång sagt att tisdagen är veckans mest onödiga dag... Well well. Kanske det, men om ingen skulle ta det jobbet, då skulle ju någon annan få det. Tisdagen är en sann grovjobbare alltså, länge leve den! Eller åtminstone, Leve den fram tills att det blir onsdag!

Denna tisdag började för mig som då jag var ungkarl, typ för två dagar och ett år sedan... Alltså helt tekniskt sett var jag nog ungkarl långt in på hösten och kanske egentligen fram till april- endel skulle hävda att jag är det ännu.. Men för ett år sedan och två dagar typ började jag av nån anledning vakna tidigt och köra på nån slags energi så spelarna mina i dåvarande IFKs damlag undrade varför jag var så glad... Nåja. Det som hände i dag var alltså att jag sov bort förmiddagen... Nu sitter jag här, solen gassar och en massa saker borde göras och träningen är bara fem timmar iväg, typ..

I går hade vi igen gästtränare Kent med oss. Han jobbade med Maria, medan jag lurade lördagens avbytare att springa fullt och sen ändå fortsätta övningen, eller vad nu en mycket arg spelare meddelade mig... Jag har nu sovit på saken och förstår delvis vad hon menar, utan att egentligen förstå vad det är för fel med det hela... Träningens mål uppnåddes. Gårdagskvällens träning gick av stapeln i Markusböle och var ett samprojekt med IFK damer. Kul att vi kan koordinera ihop oss lite. Även våra bollar kom väl till pass. Jag hade redan åkt, eftersom jag på basen av vår planering hade kunnat lova vara hemma och nydeodorantad vid 19.30, då IFKs tränare ännu körde inlägg och avslut så det knakade om det, med ÅUs bollar... Robban fick bli och vänta på bollarna och jag väntar mig en härlig hämnd från hans sida i kväll... Eller kanske inte. Jag har ju ändå hela baksätet fullt med diverse saker som ska transporteras de med.

I kväll då Bengtsböle som vanligt. Även kommenterande målvaktstränaren Sjölund kommer att bevista vår samling, vilket vi gillar för då kan han bli Matilda och vi kan spela mot två mål... Hurra även för Mathias! Om någon missat det kommer han att gifta sig på lördag. Min sekundplanering för lördagen är ett stycke i sig och vi kommer säkert att återkomma till den. Huvudsaken dock att Mathias får Anna och ÅU får 3 poäng mot llves... Min roll är liten i bägge fallen, men jag kommer att göra mitt allra bästa för att, främst då ÅU lyckas, eftersom Mathias nog kommer att sköta sin del oavsett...

Till sist en bild på Elin från april. Jag tycker faktiskt det passar bra med röda strumpor. Nåt att köra med som hemmahelhet nästa säsong?! Bilden avslöjar dock enorm slapphet från domarens sida! Vem vet vad jag menar?

Gräsrötter

Mycket fokuseras kring gräs här i spalten nu.. Gräset på Jomalas Vikingavall var blött denna tidiga måndagsmorgon.. Vi samarbetar smidigt med head coach och försöker komma framåt enligt en grov plan, som sedan detaljplaneras av någondera- ofta så att Robban bestämmer hur och jag försöker uppfylla. Ibland hamnar vi lite ifrån och då får man se till att korrigera, eller omvärdera. Denna morgon var inte dålig på något sätt. Jag menar spelarna drev, vände, väggade, sköt och ändå var arbetssekvenserna så korta de skulle vara i allt sitt efter matchen stuk. Maria fick sin uppvärmning och sina skott och då brukar hon vara nöjd. Så fick hon köra dårspurter efteråt och blev antagligen ännu nöjdare. Minst nöjd var säkert jag, men om laget i sig mår bra har det ingen betydelse...

Visst kunde man liksom "gå på jobb" och kvittera ut den fantastiska lönen man har. I skolan skämtar vi ju om att ingen ändå bryr sig vad man gör om man väl fått fast anställning. Ändå vet vi alla att det inte är så. Man känner ett ansvar för gruppen och på samma gång vill man utveckla både den och sig själv genom att göra ett allt bättre jobb.Precis som i skolan betyder inte "ett bättre jobb" som fotbollstränare att man ska kunna dra upp kaniner ur hatten varje dag och bjuda på skoj, glam och spännande äventyr. Det gäller att finna kärnan i arbetet och skapa förutsättningar för utveckling. I morse nådde mitt budskap inte riktigt dit jag ville. Då var det bäst, just i denna situation att stiga bakåt och låta Robban föra det vidare. Lagspel varde här... I kväll nya äventyr, denna gång på Markusböle.

Koordinator blir väl min roll i kväll. Kent ska upp och skolas in i målvaktsuppvärmarens underbara liv. Jag ska sparka liv i några spelare som inte spelade fullt ut i helgen och sedan ska nånslags samkörning uppnås med IFKs damer som tränar på samma plats. Efter träningen ska jag belönas genom att få äta på restaurang. Hoppas få veta vilken restaurang och vilken tid exakt osv.. Men som allt nu är så skall man inte bestämma sådant, utan "man hörs" så där diffust.. Håller en alert i alla fall. Och inte är det alls så där illa som det låter heller.

Hannah deltog i morgonträningen, vilken blev hennes sista med ÅU denna gång. Good luck even this following season!


Detta är VIFK. Alltså FUN mästarinnorna 2009.
För oinvigda kan jag berätta att FUN turneringen är en inofficiell (men ändå officiell) FM turnering för C15 flickor. Då man följde med turneringen på avstånd kändes det fascinerande då man kände igen ca 80% av målskyttarna från distriktslagsturneringen (ok även regionturneringen och nån landskamp för enstaka). Är det bra eller dåligt att landets största talanger samlas i samma klubblag? Flere åsikter kan finnas... Jag kan ta ställning till det själv om behov finns!

Och sen (trumvirvel...)

Silverlaget Hoo Gee... En gammal bild förvisso, men många av Gäddviks hjältinnor från FUN-09 finns med även här! Only for you Max! Grattis till hela laget förresten...

Nu såg jag att konspirationsteorierna startade igen i Ålandstidningens diskussionsforum. Nu är någon igen övertygad om att finnarna förtrycker Åland eftersom ingen ÅU spelare är i landslaget... Ja, ja.. Som sagt. Jag tycker nog att en par kunde ha gått in i truppen, men jag vet att det inte finns något som ens liknar konspiration. Landslaget behöver alla sina bästa spelare oavsett var de bor! Det är upp till tränaren att bedöma vem som platsar!

Hoppas bara inte detta är Mickos taktik inför Nord-Irland:

Eller är det KMF som tränar andra halvlek...

Gräset ÄR kvar!!!!

Oj oj vad spänd man var i går.. Och oj oj vad det bar iväg!

Just nu känns det som om vi faktiskt är med om något som är väldigt få förunnat... Måndag morgon i Jomala ska väl sedan ta ner oss på jorden igen, men en helg som denna måste man få flyga! Hoppas spelarna har det jätte bra just nu! Sigge och Adde är i Sverige och spelar med IFK. Hoppas de bägge får 90 minuter och bidrar till segern!!!

Sen en snabb version om vad som hände md Uwak i går... Folk har undrat.

1. Vår backlinje hade klara instruktioner att dels se till att understöd alltid fanns möjligast nära då bollen närmade sig henne.
2. Närmaste försvarare skulle gå hårt på kropp och hindra henne att ta kontroll och vända..
- Cynthia är en så bra spelare att hon trots den aggressiva uppvaktningen vid några tillfällen kunde skapa sig yta att antingen vinna frispark, eller så att avancera. Några farliga lägen fick hon till faktiskt..
3. Då våra backar inte gav henne minsta andrum och själva inte föll till föga för hennes armbågar, tröjdragningar och allmänt elaka beteende på domarens dödsida och vi dessutom fick 1-0. 2-0 och till och med 3-0 blev stjärnan så desperat att hon valde att köra in mellan Ansku och Eve och helt i bästa italianostil lägga sig ner och simulera död. För ansiktet höll hon och Robban fick till en poäng just då eftersom en ambulans med sirenerna på åkte förbi Bengtsböle. Domaren valde att varna för filmning och Cynthia hade självbevarelsedrift nog att befria sig från ytterligare plågor genom att kalla domaren för "Fucking idiot". Därmed var det en omedelbar andra varning och utvisning som följd. Cynthia kunde ta sällskap av avstängda Biodun Obende som stod och såg allmänt sur ut i dunjacka och gå i duschen.
4. Vill framhålla att vårt försvarspel gjorde KMFs anfallspel dåligt! Våra spelare ska ha all ära för det de gjorde!

Att sedan KMF föll ihop likt en ryggradslös daggmask som ska gå på lina är sedan ett kapitel för sig... Tränaren Ensio Pellikka sammanfattade det hela på svenska genom att säga "Katastrof". och han har rätt!

Under dagen kommer Mathias att skriva en officiell matchrapport på ÅUs hemsida. Han är inte riktigt lika uthållig som undertecknad och valde att inte skriva i sömnen... Han är så resultatfixerad....

Hattricks Elin fick en hatt, som hon inte använde- Efter matchen blev det dopingtest....

Julia i matchens mest inbytta tröja... Adde kom in senare i den samma...

Becci gjorde mål i sin sista ligamatch för säsongen. Hon hade varit värd stående ovationer då hon kom ut, nåt Robban lite hade planerat tror jag... Hej då och lycka till säger vi till henne och Hannah!

Gubben på bilden i går då? Jo, han heter Björn Nordqvist och för alla över 35 torde han vara bekant. Citatet var Bagarn Olssons från Åshöjdens BK. Och... Då Åshöjden blev film var det Björn N som spelade Bagarn... Blev det överkurs?! Nåja... De böckerna har jag i varje fall läst tre till fyra gånger i sin helhet under mina tonår och lite före det även... De har lärt en mycket om livet. Borde kanske läsa dem igen, då jag fått klart Fantomenkrönikan...

I kväll blir en ny höjdare, så här i ledighetens tecken.. För det första ska jag få med mig Sassa på en herrligamatch. åtminstone just nu säger hon sig vilja komma... I dag är dagen då jag sitter sansad och liksom smälter in. För jag hejar på bortalaget! Jo det gör jag! Alla sympatier så klart för IFK, men är man HJKare sedan 1984 så är man...

En av mina favoritfotbollsspelare, alla kategorier, Aki "Ägä" Riihilahti skrev på för Klubi härom dagen. Hoppas han ska vara med. Vore roligt att se honom slåss mot Johan Carlsson!!! Lite i samma form är de båda männen stöpta.

Jepp. Jag åt två kräftor i går... Personligt rekord!!!!!

Gräset är kvar...

En läsarrebusfrågetjosan...
Vad symboliserar denna bild:

i kombination med citatet "Gräset är lika grönt i morgon..." ?

Sådant här går igenom en medelålders farbrors (mitt) huvud de här långa timmarna före en hemmamatch. Uttalandet ovan är något som på samma gång gör mig förbannad, i och med att det bagatelliserar betydelsen av det intensiva arbetet som ska göras i eftermiddag, men på samma gång lättar det eftersom det ju är rätt.

Oavsett hur det går i dag kommer Sassa att vilja äta kräftor i mitt sällskap i kväll (Jag äter mest Euroshoppers köttbullar, men mysigt är det) och dessutom har jag köpt ett nytt nummer av Fantomenkrönikan att njuta av.

Fantomen dör aldrig och finns alltid kvar...

Just så här före avresa känns det som om inget någonsin finns kvar efteråt, egentligen skiter man fullständigt i allt som finns då om nåt finns.. Men för att få perspektiv.. Allt finns kvar, precis som det var före. Men det vore fantastiskt skönt och roligt om vi kunde lyckas vinna i dag!

Becci gör sitt sista bidrag för oss i årets liga i dag...

Och nu började det ösregna... BRA!

RSS 2.0