Nattblogg... Eller Magic Monday, som Fagerholm sa....

Jag lovade Samuel att kalla dagen för "Magic Monday" och Marre att lägga upp en halvfräsch bild. Eller det var hon själv som ville att bilden skulle vara halvfräsch, då hon trodde det skulle vara maximal insats av mig. Den bilden som jag lade upp på den officiella sidan var ju mer än halvfräsch måste jag säga. Denna når knappt upp till halv, så medeltalet borde i äkta Harry Janssonsk överhastighets resonemangsjargong bli ett medeltal, alltså rätt...
Den här har vi sajnat. Den andra är Pille, som inte ännu gett sig av ens... Bilden är från Sarajevo i augusti 2014. Jag vet, jag var där!
 
 
Även i övrigt är kvällen magisk. Mitt i allt skrev tre unga flickor med sina mammor under ungdomskontrakt... Vad hände här? Vi börjar ha både talanggrupp och återflyttande åländska spelare i Åland United, samt stödande spelare från annat håll som ser oss som ett ställe att växa på, samt att utöva fotboll på allvar. Precis som vi ville... Precis som jag suttit de många nätterna och morgnarna och funderat samt skrivit... Nu har vi inte spelat en enda match ännu 2018, men saker börjar liksom gå åt det håll jag hade hoppats och tänkt det år 2010 där i klassrum 12 i KHS.
 
Jag vet att något snart händer och sanningens bistra ansikte stirrar mig i...ansiktet.... Men, låt mig ha denna minut nu här i vårt vardagsrum, då saker för en gångs skull gått som de ska.
 
Egentligen borde jag vara lite överallt. I morgon får jag väl låta sponsorarbetet gå före träning om jag får in nåt efter kollegiemötet i skolan, vilket ju även ger mig möjlighet att hämta hem Edit från dansen.
Så här gick Edit förresten till skolan i fredags. Enda morgonen jag inte var hemma...
 
 
Sally och jag passade på att vara lite på äventyr då Fru Kickan och Edit åkte till volleybollträningen. Fru Kickan förefaller irriterad då jag nojsar om det, men hon behöver faktiskt inte veta nåt alls, före på onsdag...Edit vet. Och hennes syskon också, riktigt just.
 
Inte länge kvar nu tills första lektionen börjar. Även elevrådsmöte har jag utlovat kom jag på. De har en så irriterande effektiv sekreterare i Ellen... Precis som jag hade då jag var ordförande i högstadiet på min tid. Utan sekreteraren skulle inte mycket ha hänt, varken nu eller då!
 
Till slut får jag bara hålla med Nina Fellman. Man ska inte skriva offentliga texter då man är trött och ledsen. Det blir bara tokigt då. Been there done that. OM man gör det, då ska man be om ursäkt utan att ha det där "men" med.... Sen glöms det bort...
 
Jästans va glad jag hann bli. Bäst att sluta med det så fallet inte blir så högt sen... När det nu blir....

Vad ska vi vara?

I går kväll, då alla lagt sig, fick jag till en riktig kontorskväll. Jösses vad jag skrev och fixade. Skulle det vara så att jag vore kontorsarbetare skulle jag ha kunnat kalla söndag kväll för en riktigt bra arbetsdag. ÅU helgen genomfördes i varje fall väl vad jag förstod. Själv avlägsnade jag mig vid lunchtid så Fru Kickan kunde komma loss och jag kunde sitta i soffan och känna dels faderskap, dels en oro för om jag ska få allt gjort i kväll eller inte.
Här satt vi med Edit och Sally samt några till fram och åter... Denna bild är nog från kvällen ser jag på Sallys Barabapapapyjamas.
 
 
Edit var på träning också. Alla som sett Zootropolis och känner till sengångaren Flash får en liten bild av hur Edit agerade, som en följd av ytterst misslyckat näringsintag under dagen. "Då hon inte var huuuungriiig..." Nu är hon klokare och nästa gång äter hon nog, tror jag i alla fall. En sko tappade hon också, men Facebook berättar att den blivit upphittad av en lagkamrat och därmed finns i förvar, tryggt sådant hoppas jag.
 
Skoldagen kom att innehålla dramatik, åtminstone så här långt. Jag dricker kaffe ur en rätt stor mugg, med det engelska fotbollsförbundets logo. Den muggen kom bort sig efter lektion 2. Jag sökte efter den i klassrummet, lärarrummet, kopieringsrummet, toaletter och så vidare. Jag lät elever få veta att muggen var försvunnen och bad dem tipsa ifall den dyker upp någonstans. Sen fann jag den.. I diskmaskinen. Eftersom Fru Kickan, som ju skulle ha gjort det om hon jobbat här, Edit har också börjat prata om att man aldrig hittar sakerna eftersom Mamma städar bort dem hela tiden, lät jag utannonsera som allmän kännedom att inte lägga undan kaffemuggar i diskmaskinen under pågående skoldag. Eller inte min mugg i alla fall, det gör jag själv sen, åtminstone sätter den bredvid diskmaskinen... Det visade sig vara ingen mindre än Gerts som hade lagt dit muggen... Vi urskuldade det med att han ju är vikarie och rätt ny, så han får lov att ta detta som lärpeng. Under lektionen som följde bestämde vi tillsammans med 7C att Helvetet egentligen kunde benämnas "Den eviga kopieringsmaskinen". Kopieringsmaskiner är onda och människan kommer aldrig till fullo att kontrollera dem. Så sa jag åtminstone och barnen nickade skrämt.
Den här bilden tog vi i fjol. I dag åker denna trio på regionläger och folk i deras ålder, samt någon lite äldre också ska ta del av Samuels (och i viss mån min) info i WHAs cafeteria. åtminstone tror jag att det är där... Jag ska ha Sally mellan lite i fyra och klockan 18.01 då Fru Kickan och Edit tränar volleyboll. Sen ska jag direkt iväg, efter överlåtelse i Vikingahallen, på möte där jag hoppas vi kommer ännu närmare att faktiskt ha farmlagsspelare, då vi nu blivit med farmlag och allt.
 
 
Veckan i sig, förutom skolans schema skulle bjuda på, måndag som just förklarat. Tisdag kollegiemöte och sedan finns det en efterfrågan på att jag skulle åka till Eckerö för träningens senare del (Fru Kickan?). På onsdag är det faktiskt både Fru Kickans och Gurkans födelsedag och Röd Bettan ska bjuda på mat är det sagt. Blir det på tok med tisdagen måste jag troligen ramla in på onsdagsträningen före jag tar mig till Röd Bettan. Före alltihopa måste jag se till att presenterna kommer under kontroll. Edit, Sally och jag har en plan ser ni... På torsdag måste stora transfermötet hållas hemma hos Linnéa klockan 17, så vi får allt gjort lagligt och enligt FIFA standard. Så bestämmer FBF. På fredag, som börjar med tidigt ledningsgruppsmöte i skolan, behöver jag vara på  WHA klockan kvart över 3, för då kommer Medis språkutvärderare för att bestämma vilka språkkurser våra spelare ska få gå på. Jag måste vara där säger Medis... Sen är det träning och Pärla ska vara hos oss och bli över natten. På lördag är det IFKs ungdomsavslutning och såväl Edit, som Åland Uniteds A-lag har en roll där... Söndag får väl sen bli att sopa upp resterna så vi är redo för en gästspelare som kommer på måndag och så håller det på.
 
På onsdag anländer även vår nya målvakt och deadlinen för en spelare med kontraktsförslag går ut. Mycket skoj att vänta på. Jag vet att det kan förefalla jobbigt att leva ihop med mig. Det är dock inte ens hälften så jobbigt som det vore om jag inte jobbade med dessa saker. Jo, jag lovar!
 
Ligaschemat är ute på remiss. Ett ypperligt uppgjort program, med bara en par klockslag att lite redigera vad det verkar... Så, lessen alla. Jag klagar inte på FBF i detta ärende, fast jag är klubbfunktionär och jag borde göra det för min trovärdighetes skull.
 
Få förresten se om Åland ska byta regering efter dagens misstroendedebatt. Det tror jag väl inte. Hoppas dock att de "anklagade" tar sitt förnuft till fånga och medger att de har en del i skulden. Ofta blir man starkare av sådant, vet jag av egen erfarenhet!

Kära söndag

Söndagar är fina, speciellt i de områden som följer de romerska kristna traditionerna och betraktar dagen som en vilodag. Det betyder i vår kultur att allt man inte kan göra under de schemalagda veckorna , det lägger man in till exempel på söndag. Mera scheman alltså. Men visst är tyngdpunkten i alla fall på att sova lite längre på morgonen och sedan göra det som nu göras skall om nåt alls.
 
För mig är ofta söndagarna de dagar då jag inte förväntas vara i "yttre tjänst". Denna söndag är dock inte sådan. Precis i dessa minuter ska jag åka iväg mot Idrottens hus igen och ta del av andra dagen av Åland Uniteds inledningshelg. Mycket intressant program finns det inbokat i dag. Bland annat spelmodellen, som ju egentligen är det enda riktig intressanta ur en sådan här träbocks som jags synvinkel.
 
Intressant är också att här nu, på morgonen, sover en familjemedlem mer än i natt, efter Robocop då jag lade mig. Då väckarklockan ljöd såg jag att jag fått ett sms som förkunnade detta och mycket riktigt då jag kollade, så är det. Ibland bara händer det liksom.
Fotboll är ett härligt utomhusspel som faktiskt på de flesta ställen är förlagt till vinterhalvåret. Edits lag tränade i torsdags. Jag var i Eckeröhallen med A-laget, men som vi ser var Edit på WHA. Nu har man lagt om lite och i dag, söndag ska de träna inomhus. Sen har även den alltid heliga torsdagen bytts mot andra arrangemang, så Edits och därmed mina veckorutiner kommer att få bytas en aning. Spela, det vill hon säger hon. Men också dansa... Så vad som än sägs. Det ena är inte bort från det andra, utom då dessa läggs mot eller på varandra.
 
 
Således är mitt jobb nu att först komma iväg. Sedan om inte annat, se till att det som återstår av gårdagens lunch återbördas till dess skapare. Sedan att få Edit till träning och tillbaka igen. Så är det kväll sedan och eventuell kvinnohandel. Denna bloggs oanade kraft kan visas i att en av de två försvararkandidater jag nämnde härom kvällen att var ute ur spelet själv hade läst det här. Hon tog sig inte länge innan hon kontaktade mig och sade att hon minsann inte alls är ute. Ser man på. Bara att sajna då hördu... Om det ändå skulle skita sig, vilket Gud förbjude, då måste vi ha andra alternativ och sådana verkar finnas i olika storleks och prisklass... De flesta lite eller mycket för dyra dock...

Min känsla är god!

Jag ska som vanligt vara försiktig med att vara positiv. Dessutom har det ofta känts bra i januari. Ändå, på något konstigt sätt, även för en cynisk Pessi-realist som mig, känns det harmoniskt och liksom stabilt gott. Då menar jag många saker förstås, inklusive familjen och skolan/klassen, men framför allt Åland Uniteds A-lag som denna helg bedriver tester och utbildning, samt introduktion.
 
Folk kom och gick på Idrottens Hus i dag. Linnéa och Ted presenterade sina roller och budskap med hjälp av Power Point presentationer. Sen drogs alla kablar ut och inför en svart ruta och lika blankt sinne gällande planering fick jag också prata ur hjärtat. Vem är jag, vad gör jag, vad gör jag inte och varför? Frågor som kanske inte fick svar, men Pille tyckte att jag gett en bild av mig själv så ingen mera behöver fundera på hurudan jag är, sa hon.. Det blev dock osagt hurudan jag är...
På tal om mobiltelefoner i skolan. Dessa är i alla fall myndiga och väldigt sociala samt seriösa idrottare. Bilden är tagen under de sista sekunderna av en paus. Självklart är det bara ledarna som använder mobiltelefon under själva programmet, precis som det brukar vara i skolan och vad jag vet på de flesta ställen.
 
 
Nela anlände och visade även hon bilder, främst på sig själv som liten, sina barn och annat fotbolls-idrottsrelaterat. Även de som inte vet vem hon är från tidigare fick ett gott intryck av henne vågar jag lova. Massör-Tomas dök upp i något som jag trodde var hans pyjamas, men som visade sig vara en yogadräkt... Skulle jag beställa massage av honom om jag var spelare? Jag tror faktiskt jag skulle det. Styrelsen, alla utom en presenterade sig. Eller ja, Bosse vägrade säga vad han hette, för det hade han ju redan gjort i torsdags. Lena och Richard dök upp efter lunchen, som de facto var väldigt lyckad och så bar det iväg till Idrottsgården för tester.
 
Som jag inledde. Jag har en väldigt god känsla över allt det här. Laget verkar bonda väl nu i början. Vi har en stor stab och mycket folk kring laget. Eller, jag vet ju att vi är få, men för spelarna ser det nog ut som om det kryllar av oss. Sara och Rosita uttryckte faktiskt redan sin förtjusning över sina första intryck och det gäller för oss att se till att detta hålls på denna nivå.
 
Vid testerna visade Samuel lite av det som vi nog vetat att finns där, han är ju ändå huvudtränare. Alla på en linje och sedan planktävling fram till utmattning. Han sade som orsak "I Think this is fun!" Bra... Jag sa ju att det kommer fram något av en reptil i alla då de blir huvudtränare. Signy sade sig även vara rädd för ormar och råttor och hoppas att det inte ska finnas sådana här. Jag hoppas mest att det inte finns sådana i huset där vi satt henne att bo.
 
I samband med att laget tog sig tillbaka till Idrottens Hus för kostföreläsning och smörgås, som ju skulle ha varit en orsak för mig att gå med, ville Fru Kickan ha kebab, så jag åkte hem och... ja åt upp kebaben jag köpt. Nu märkte vi att det inte finns kaffe, så jag får väl lov att handla igen innan vi drar nåt gammalt över oss här hemma.
 
Såja, nu är det nära att Edit märker att det är julutsopardag... Jag vet nog, men säger ingenting. Godis är köpt ifall vi skulle bli fast.
 
Gurkan och Pärla som gästat oss ända sedan i går eftermiddags gick just hem. Hammarby lär ha slagit HJK med 1-0 i Helsingfors. Herrarna står på tur direkt efter. Sally har börjat äta på tuggleksaker... I morgon klockan 10 är det dag 2 i ÅUs A-lags inledningshelg. Då ska gruppcoach Mikael, fysio Anders och Målvaktstränare Victor också introducera sig... Kanske även Elsa och Selma hedrar oss med sin närvaro nu när de förstått sig på schemat...
 
Som sagt, nu då det känns så... Jag tror detta blir bra!

Fredag före lordagen

Jag är hemma. Det börjar bli kväll. Huset består av kvinnor i åldern 3 månader till jättemånga år från våra två hus. Död lax har ätits och monopol har försökts spelas. För att inte få detta att användas mot mig själv säger jag bara att det är härligt att vara just här, på min lurviga pall.
 
Skoldagen började med tidigt ledningsgruppsmöte då Rektor Granberg nu var frisk nog att infinna sig på arbetet. Hans röst gav nog fog för aningarna om en ganska hård förkylning. Vi fick ta del av allvarlig info som gjorde att ett nytt ledningsgruppsmöte lades in redan inkommande fredag, så Fru Kickan får skicka Edit till skolan igen då. Sedan har massvis hänt inom skolans väggar och dessutom en hel massa Åland Unitedärenden fixats. Det där att sitta i telefonkö är dock något jag inte riktigt kan göra under en arbetsdag, så vissa räkningar är ännu obetalda. Sorry.
Här ser vi Ålandstidningens bild från i går kväll. Samuels första lagpass som huvudtränare. Det kändes riktigt bra faktiskt och bara så alla de som tror att jag lider konstant vill jag säga att sådant här bara är bra. jag vill göra detta, just för att få finnas kring ett fotbollslag och få uppleva både träningar och matcher.
 
 
I dag har laget kört tester med Samuel, Richard och Nela i Eckeröhallen. Jag kom aldrig ut då det började ringa sponsorer och sedan skulle jag hämta maten för morgondagens lagsamling, samt kolla att det är laktos-, gluten-, nöt- samt mjölkproteinfritt, vilket Björn som lagat käket gick i god för att det var. Sedan då jag var tillbaka ute i butikerna, för att skaffa pappers- och plastbestick blev jag uppringd av min son som ändrat sina planer och ville bli transporterad. Långt senare kom jag hem och då hade testerna nästan slutat tror jag.
 
Jag träffade också IFKs herrar i går i Eckerö. Lundis påstår att jag har en "funny bone"... Alltså att jag får honom att le bara han ser mig. Jag påpekade att då skulle han höra mig när jag säger något...  Jag hörde faktiskt lite fel först och trodde han sade funny boner, som ju betyder lite annat. Lite i klass med ett av våra nyförvärv som stolt berättade för mig att hon skällt ut en finländsk domare en gång och krävt rankkari, men fått fel vokal efter Ret. Roligt så det förslår var det då i bilen då hon lade ut texten...
 
Helgen går alltså i stort, förutom till att vara här hemma och se ut som om jag inte har bråttom och att det inte betyder något för mig att laget samlas, att gå till lagsammansvetsningen och infolektionerna för spelarna. jag såg på Samuels schema att även jag förväntas prata en stund. Undrar vad jag ska komma på att säga...
 
Sen blev det i dag att börja från noll igen med den sista värvningen. Både vårt första och andra alternativ till försvararposten vi har öppen måste kliva av och nu behöver vi alltså starta om. Några brev har jag redan fått ut och Fru Kickan undrar om jag vill komma till köket med dem. Jo jo. Det ska jag nog... Jag hittade en riktigt ivrig kille och tror faktiskt att vi kan ha lite kandidater att kolla på redan i natt. Håll dig vaken Samuel!
Sen var det det här med mobiltelefoner i skolan igen då.
 
 
Det tycks flitigt igen och till och med kolleger vill förbjuda telefoner i skolan. Jag säger det som jag har sagt förut: Eftersom mobiltelefoner finns och är lagliga samt används väldigt ymnigt i vårt samhälle ska vi självklart inte förbjuda dem i skolan. Vi ska däremot hjälpa barnen att behärska att leva i en sådan här värld så de kan göra framtiden ännu bättre. Hur den blir kan vi inte förutspå, men det kunde inte heller våra föräldrar.
 
Det viktigaste är i alla fall att det är lärare som bestämmer om vad som används och hur under lektioner. Varken skolledare eller politiker ska blanda sig i det. Då blir det nog riktigt bra, påstår jag!
 
Nu har fler grannkärringar blandat sig i folkvimlet i köket. Jag hör dem och Sally... I morgon på jobb, i natt kolla på försvarare, nu ett glas vittvin, tror jag... Kanske....
 

Alla gör sitt- och håller käften!

I mitt yrke, eller mina yrken om man så vill, är det svårt att alltid mäta resultat på det jag gör. I dag kom ett ganska direkt utvärderingsresultat när jag hade delat ut texter om Digerdöden till en grupp 7or. Mitt budskap, som jag ville säga var att alla läser texten, som kan vara rätt komplicerad samt gör uppgifterna därtill och att man inte ska vara orolig om det går över mjället eftersom vi reder ut det på nästa lektion sen. Jag sade: "Det enda man behöver göra är att göra sitt..." sen höll jag en paus och hoppades att någon eller helst alla skulle fylla på med ordet "bästa", eftersom det var vad jag hoppades att eleverna begrep att kräva, inget mer inget mindre.  En ung man på främre raden fyllde på min mening, men han sade "och håller käften!" Också en väldigt god presentation av mitt undervisningsvärv. "Alla gör sitt och håller käften!" Jag borde ha blivit ledsen, men jag blev faktiskt glad... Ja, precis just så gjorde de sedan resten av lektionen också...
 
I övrigt är i dag stora träningsupptaktsdagen. För första gången ska hela laget, förutom då Anna T som ansluter nästa vecka vara på plats och träna tillsammans. Dramatik bjöd även natten på då Sara, som anlände med ett försenat flygplan vid 23 tiden i går kväll blev utan frukost. Det har dock åtgärdats, först av mig under natten utan resultat, sedan av Samuel på morgonen med resultat. Tack för det! På min lott i går kväll blev att köra Rosita till sitt boende. Hon anlände med samma flyg som Sara. Då vi parkerade vid Sanatorievägen sade Rosita. "Aah, I know this house. I´ve been there Before..." Tala om ett av världens mest kända spelarboenden. Dörren öppnades av Emelie som i sin tur pratade flytande spanska... Jag kände mig högst överflödig och åkte hem för att kolla om alla sov och fick sedan samtalet som berättade att Sara alltså fanns i en lägenhet totalt utan mat.
Här är förra årets A-lag, förra årets presskonferens och förra årets huvudsponsor. I dag samlas årets A-lag som kommer att ha helt egna presskonferenser, men samma huvudsponsor. En ny spännande säsong tar fart.
 
 
Jag packade bilen i morse, för att kunna tillföra något i form av utrustning till träningen i dag. I går hade ju allt tömts för att få plats med barn och deras tillhörigheter. Efter middagen hos Röd Bettan, som bestod av risotto, god sådan dessutom, skickades jag hem gående med en tom barnvagn. Fru Kickan tyckte att det är bra för mig med motion, samt skönt för henne att inte knöla in barnvagnen... Jag vore ju lika delaktig i en eventuell inknölning vill jag poängtera, men det räknas väl kanske inte... Under promenaden hann jag med massvis med telefonerande och hann sedan sitta i soffan med Sally och Edit en stund, nästan som om jag vore deras Pappa eller nåt...
 
Ted befinner sig i Helsingfors på en utbildning som egentligen Linnéa eller jag borde gå. han ringer och har sig om saker han borde göra här på Åland och det gör att Linnéa, Bosse, Samuel och jag är fullt engagerade. En vanlig dag på kontoret.
 
Edits träningar upptas i dag igen efter jullovet. Blir inge för mig... Sally har varit på besiktning och mår bra, samt är stark sägs det. Nu ska nästa gäng in i klassrummet... Romerska folknöjen samt lite gudar ska de serveras... Hejsan!

Del Monte mannen sade till och Gurkan är könlös

Eftersom sponsorn som jag försökt få tag på några veckor är alert exakt klockan 16 får jag sekundstrid så här efter en skoldag bestående av medeltida samhällsform, reformer i Storfurstendömet Finland, pushfaktorer för utvandrare på Irland, Reformerta kyrkan, Renässansgubbar och till sist universums skapelse och existentiella frågor blandat med pressmeddelanden om Anna Tamminens plötsliga kontraktering och god kyckling (nån sa att det var nästan som att äta Hjärtrud) serverad av allas vår Mat-Inger. Eftersom Röd Bettan bjuder på mat (lasagne ryktas det om) och Fru Kickan lär ha sprungit dit med Sally i vagnen är jag dessutom skyldig att hämta upp henne och resten där, men man äter klockan 17 exakt. Det finns ingenting som gör att man inte är där precis i tid förstod jag på meddelandet... Min bil är full av dels lådor som ska till Eckeröhallen i morgon, dels påsar med tomflaskor. Fru Kickan vill att jag ska klämma in även Sallys stol och en barnvagn. Det blir att lasta av och lasta på igen. Till råga på allt ska jag hämta Rosita och Sara från flygfältet i kväll och de lär väl ha resväskor och sådant. Bara man når växelspaken ska det väl fixa sig kan man tycka...
 
Gårdagskvällen jo... Alltså, det är ju ingen statshemlighet så jag kan ju berätta lite vad som pågått med de israeliska köpmännen och sådant. Vi har alltså jagat målvakt ända sedan det stod klart att Marjukka skulle åka till Norge och studera och nu tydligen skrivit på för en annan klubb eller vad det nu sägs... Många och långa varianter har vi haft och vårt förstahandsalternativ var på hela hösten tills det kom studier i vägen och blev till intet. Två målvakter har efter det gästat oss, Anna Tamminen en av dem som det framgått i pressen rentav. Bägge målvakt var väldigt positiva, men valde att fundera vidare. Därmed måste vi agera och hittade en amerikanska i Israel. Allt var perfekt där, fram till att den israeliska klubben drog till med en transfersumma. Det är logiskt med transfersummor. Vi vet hur det är då spelare bryter kontrakten. All förståelse från min sida. Dock visade sig transfersumman vara av det slaget att vi inte hade en chans att matcha den. En par nätter gick åt till att finna välgörare som kunde hjälpa med transfersumman. Jag fick ihop till hälften och är fortfarande glad över att det finns sådana välgörare här på Åland. Precis då den amerikanske agenten som hjälpt oss, eller målvakten egentligen, att förhandla med den israeliska klubben meddelade att det är kört, då ringde Samuel. Anna hade funderat klart och var beredd att komma till oss om vi ännu ville ha henne. Det ville vi och tre timmar senare, mitt under första halvlek av Manchester City-Bristol City på TV var saken biff. Anna gjorde som Del Monte mannen på vårt kontraktsförslag. Hon sa Ja... Jag tog mig i det skedet en mellanöl, eftersom Ted deklarerat att han hämtade Bri och Sydney som nu fåtts från Island ända till Mariehamn.
En gammal bild från Ålandstidningen. Mycket har inte förändrats, annat än att jag fått lite mer jobb, men av annat slag och både äldre, yngre och framför allt fler barn.
 
 
Vi har en par intressanta projekt kvar kring en eller två spelare, fast vi inte har plats för mer än en... Jag löste en viktig knut med skolans kopieringsmaskin i dag och tror nu tillfälligt att jag har övertaget i en kamp som människan nog inte vinner i längden. Kopieringsmaskiner är gjorda för att inte fungera nämligen, av nån orsak.
 
Fast jag badade bastu i går skulle det nog vara skönt i dag också, då vi kommer hem från Röd Bettan. Men då jag ju ska ut och köra ikväll, samt packa om för diverse utfärder hit och dit i morgon, bland annat till Eckeröhallen, tror jag inte det är värt det.
 
En kollega trodde i dag att Gurkan är en man... Pyttsan. Gurkan är hur kvinnlig som helst, tycker jag då jag ser och hör henne i alla fall... Linda lär ha landat i USA och ska väl nu vara på jobb, tyckte jag hon sa innan hon åkte. Gurkans målade tavla är på Emilias och Joels vägg i Umeå. Sally kan tugga på tuggleksaker och Edit har röda hårändor, eller vad heter det? Även min son har jag hört av, men honom låter vi vara här...

Att leva i kommandocentralen

Houston, we have a problem... Eller i mitt fall kanske bara, we have a problem, lite varstans. Jag upplever denna vårtermin något så spännande som en håltimme, alltså kontorstid här i skolan. Det gör att jag, förutom att faktiskt planera, producera och lite strukturera undervisningsmaterial under schemalagd arbetstid också hade tänkt klarera med lite sponsorer, men då en av dem har haft telefonen avstängd i två veckor, fast sekreteraren säger att så inte är fallet, en har varit på lunch i en månad och en som själv vill ringa aldrig är på plats då jag ringer för att höra om han tänker ringa blir resultatet just... Ringa. Och då menar jag inte KHS datoransvariga...
 
Spelare ankommer en efter en och i par. Ett flygplan som borde ha hämtat med sig Sydney och Bri har nu spårats till Island... Jo, säger de. Mycket riktigt är de just nu på Island och vi hoppas att Teds rådiga ingripanden gör att de sover i Mariehamn i natt... Ted ska även hämta Signy svintidigt i morgon från hamnen och jag ska förhoppningsvis hitta Rosita och Sara på Mariehamns flygplats imorgon kväll och förhoppningsvis även veta hur de tar sig in i sina lägenheter...
 
I går kväll, långt in på natten levde jag ut en riktig Monty Python dröm. Jag förhandlade med israeliska köpmän... Resultatet är att en amerikansk agent nu har 12 timmar på sig att lösa förhandlingen innan vi plockar in en tysk- och en kanadensisk agent i matchen. Det är liksom så att vi behöver få till en målvakt. Tidigt i morse undrade Bosse om nåt hänt i natt och det jag kan säga är, tyvärr inte... Men det kommer nya nätter. Dessutom lär jag mig att inte ställa lätta frågor om Pille Raadik finns med bland dem som svarar. Jag förstår lite hur Gurkan och Fru Kickan känner då de frågar mig om enkla grejer och jag väljer att ge den inledningen till något som kunde bli ett närapå fullständigt svar, ifall jag hade nån att prata med efter de två första meningarna.
Så här smidiga var vi i går hemma vid middagstid förresten. Det höll på att bli något så unikt som en middag då alla sitter vid bordet och äter tillsammans, fram till att jag fick en sms som bjöd in Edit på födelsedagskalas, typ genast. Fru Kickan fixade present, Edit bytte kläder och jag transporterade flickan, medan jag mottog rapporter om de israeliska köpmännens då ännu diffusa uttalanden, samt en par variabler kring vår ännu oinskaffade försvarare. Då jag kom hem igen fann jag Fru Kickan väldigt halvklädd med hårfärg utsmetad i håret och med foten vaggande Sally som låg i toaletten i sin vagn... Jag intog då min post i vardagsrummet där det serverades FA cupfotboll och direkt info från Israel... Sally somnade sedan i min famn och en orörlig kropp, kombinerat med oanade funktioner i min Nokia höll diskussionen vid liv. I samma tid meddelade Emilia att hennes flygplan till Umeå var försenat och Linda att hon stigit på Eckerölinjen för att åka till San Diego, där hon lär vara ungefär då Signy avhämtas av Ted tidigt i morgon...
 
 
Rektor Granberg har vi inte sett till ännu i år här på jobbet, men månne han inte kommer snart. Snabb tillfriskning önskas och ännu snabbare meddelande om huruvida morgondagens ledningsgruppsmöte ska hållas eller ej. Det har en viss betydelse i vår familj nämligen... En delseger för vett och reson blev det i Södra Ålands Högstadiedistrikts Förbundsfullmäktige i går. Äntligen fick vi en budget och alla tror att de har vunnit, typ... Riktigt tjafsigt hade det varit igen säger sådana som var där. Okunnigt mest. Dock inte kvinnofientligt eller rasistiskt vad jag förstod...
 
Notts County lottades hemma mot Wolverhampton eller Swansea i FA cupens fjärde omgång. Sen var det meningen att jag skulle ha sett Brighton- Crystal Palace, men det blev mest prutande och handlande... I kväll, nya tag, tror jag!

Säg nåt kryptisk och bli odödlig

Helt rakt på sak behöver man inte vara, men ibland händer det. Det kanske inte är vad man gör, eller menar, utan det man märker att man har sagt som har betydelse. I mitt fall säger jag så mycket att det är svårt att riktigt sålla, speciellt nu som skolan börjat igen. Svårt att bedöma riktigt hur mina glosor togs emot i dag, men folk gick i alla fall hem i tid.
 
Diskussionen kring den åländska Kansliministern har nu gått hela vägen till ett eventuellt misstroendevotum från oppositionen. Nog för att man, vilket påpekats även här, har jagat henne med laserstråle och varit noga med alla fel hon kan ha tänkts göra. Jag får dock bara hålla med om att hennes tidigare citerade svar på en insändare som kritiserade det hon gör var övermåttan töntig. Vi har också hamnat i rekyler där man nu uppmanas att fundera över debattklimatet... Det värsta är att om ministern inte nu ryker, eller själv ber om ursäkt, vilket jag tycker hon kunde göra, då blir det legitimt att skrika "rasist", "nazist", "PK-jävel", "okunnig idiot" och vad det nu slirar iväg till då man inte håller med vad någon annan säger. Det kanske är att tänka på oavsett vad man tycker om uppståndelsen. Oavsett har kansliministern gjort sig odödlig genom sitt tydligen enligt henne själv genomtänkta uttalande.
Detta måste väl ändå vara ett av de allra bästa uttalandena i modern tid... Ingen, ännu i denna dag förstår väl vad han menade...
 
 
Som sagt har skolan börjat och jag får lite schemalagd arbetstid, vilket inte är helt fel faktiskt. Även lite sponsorer har vaknat ur sin slummer, mat är fixad till nästa helgs lagkickoff, resor för spelare är åtminstone nästan under kontroll och mycket till... Israeliska klubbdirektören har inte ännu agerat. Det var ju Sabbat i lördags hänvisar man till. Jo, helt på riktigt!
 
Stora flickorna mina far i dag. Emilia stiger i skrivande stund på planet till Umeå där på Arlanda. Linda åker med Eckerölinjen om nån timme. Tack för den här tiden. Jag har blivit en sådan där pappa som minns de korta stunderna och längtar till nästa. Sen har vi full rulle hemma i 18 år till förstås. Sen lär jag väl dö, så vi kan säga att detta är livet!
Det är nåt speciellt med fotboll i kvällsbelysning. Just detta får vi inte se på WHA denna säsong. GBK är ju i Ettan... Sofia Södergårdh har fångar stunden i alla fall i denna bild.
 
 
Yes pox. Romarriket ska undervisas i morgon, eller OM romarriket kanske... Dessutom blir det en skopa kommunism... Kopieringsmaskinen torde vara ledig nu, så med en rätt preciserad löpning kan jag få till det och sedan komma iväg hem, eller ifall väskorna jag beställt kommit, dit då typ...
 
Kloka beslut om vår skola ska de igen fatta i kväll, tror vi. Som Ordförande Danne sade i tidningen: "Om bara alla lagar sig på möte och röstar som kommunen deras vill ska det vara klappat och klart". Att det finns förvirrade själar i frågan visar dock dagens tidning. Få se nu hur det går för Kansliministern om hon bara får fortsätta utan offentlig reprimand eller nåt kan ju jag också säga och sätta etikett på dem som skriver okunnigt i tidningen, till exempel om skola i detta fall...

Ingen lämnas utanför

"En familj betyder att ingen lämnas utanför" , eller nåt liknande, är ett citat jag tydligen inte sett tillräckligt många gånger för att minnas det ordagrant. Meningen är i alla fall god och jag ser så många liknelser med de olika delarna av band annat mitt liv i detta, att jag lite spekulerade kring det här medan jag inmundigade mitt kaffe och sprang fram och tillbaka mellan Sallys vagn och den redan rätt nötta pallen vid mitt skrivbord här i vårt vardagsrum.
 
I går hade vi konstituerande ledarmöte med Åland Uniteds A-lag. Förutom att de utlovade kläderna aldrig kom var tillställningen väldigt lyckad, trots att Kjelle avvek redan klockan halv 5 för att åka till Eckerö och dricka tequila. Redan det är ett gott tecken gällande vad jag menade ovan. Vi är alla olika, vi gör saker på våra egna sätt, men kopplas det ihop och vi alla litar på varandra kommer helheten att bli skrämmande bra och stark. Så många människor som vi i går satt runt först konferensbordet i Idrottens hus och sedan matbordet på Indigo, tror jag vi inte har varit runt A-laget sedan 2010... Nu tror jag vi kommer att funka, om möjligt ännu mer harmoniskt än då! Jag fick en god känsla och nu håller vi ihop.
Bra Samuel! Som vi sade i går: Bästa dagen hittills denna säsong!
 
 
Laget börjar sakteligen samlas också. En par tre spelare skulle anlända till Åland i dag. Ted skulle skicka ut info och be om hjälp med deras mottagning, men har tydligen antingen fixat det oralt på Indigo, eller så helt enkelt vilat ut ordentligt i natt, vilket ju är jättebra i så fall. Inte heller spelarna ska lämnas utanför. De ska få vara de de är och sedan självmant svetsas samman till ett lag som håller ihop och jobbar för varandra. Lätt att säga, svårt att uppnå, men av erfarenhet såväl som spelare, tränare och nu även ledare, vet jag att knappt något alls i världen fungerar mer dynamiskt än ett sammansvetsat fotbollslag som tillåter individer att vara personligheter.
 
I morgon går även 8A in i andra halvlek av sina högstadiestudier, på tal om familjer. Det familjära framhävs här genom facebookmeddelanden om att "Jag kommer kanske lite sent på måndag sen..." och sådant där. Även de andra undervisningsgrupperna och förstås, kanske allra mest, Kollegerna är ju familjer som vi ska hålla ihop och se till att alla får vara med, de som vill i alla fall. Mat-Inger kanske är där också, kanske... Spaghetti serverar hon i så fall! Kan knappt vänta!
Så finns ju Familjen -Familjen. Alltså den riktiga familjen. I dag ska Linda och Emilia komma och säga hej då, eftersom de reser tillbaka till sina hem i San  Diego och Umeå i morgon. Linda ska även ta med sig Ugglan Owen så hon har en bit av Edit med i Kalifornien. Edit har således sovit extra tajt med Owen de senaste nätterna... Även i min spräckliga familj får alla vara med. Jag försöker finnas till hands och misslyckas oftast, förlåt Fru Kickan, grannar och alla som ibland ser mina sämre sidor. Jag vill dock att alla ska få vara och dessutom känna att de hör samman!
 
 
Edit leker i parken med grannflickorna, Sally sover på terrassen, jag väntar på samtal och så klart stora flickorna... Fru Kickan... Hon städar! Alltså finns hon...

Utvecklingssamtal

I dag var, eller är, det igen en sådan här dag. Det första Fru Kickan sade i morse var inte "God Morgon", "Har du sovit gott", "Hur mår du" eller nåt annat, som vi nu kanske inte behöver föreslå just här, i offentligheten. Nej, hennes första ord var: "Kan du byta sängkläder, madrasserna i Sallys rum behöver bäras ut i morgon, jag ska duscha". Då vet vi att det är antingen lördag eller söndag morgon på Bergshöjden 15. I Fru Kickans fall är det inte större skillnad, annat än att jag är hemma då hon och Sally vaknar just lördag- och söndag morgnar, förutom nu framöver en så där 10 månader... Eller inte alltid då, men det kommer att påtalas att det känns så...
 
Jag kan förstå människor, vissa kanske i skolan, många inom fotbollen och så där, hur de kan reagera med taggarna utåt då jag ibland säkert beter mig så där. I Åland United har det ofta blivit så att jag "gör det som ingen annan gjort", precis som Fru Kickan uppfattar att hon gör här hemma. Så klart varierar ju uppfattningen om vad som behöver eller måste göras och när detta ska utföras och så sitter man där. Nån är irriterad för att han/hon måste göra allt detta och några andra är irriterade över att han/hon far fram som en ångvält och gör saker man nog själv skulle göra bättre om man fick en syl i vädret. Fru Kickan har nu ordnat om hela vårt kök, som jag ordnade upp i natt, Städat två gånger, burit bäddmadraser och sängkläder, badat Sally och lagt ut henne fast hon inte ens är sömnig, meddelat att madrasserna ska ut i dag och så mycket till.
 
Jag har druckit kaffe, ätit ostsmörgås, bytt sängkläder (säger inte med vem dock) och varit ute och försökt lugna Sally som inte är förtjust över att vara just ute... Nu kom Bosse också.. Och Pärla har varit här två gånger, medan Edit nu tydligen ska gå till Pärla fast hon inte får utan att borsta håret. Medan förra meningen skrevs har Fru Kickan gjort två hellägenhetsspurter fram och tillbaka för att se till Sally. Även diskmaskinen som jag sade att jag fixar, eftersom det de facto var jag som satte igång i natt, är tömd och, märkväl, fylld igen... Undrar vad som satts i den...
I fotboll säger man "fighting face" då man fastnar på bild mitt i action. Det här är väl det närmaste vi kommer med Fru Kickan.. Och jo, jo... Jag älskar henne och hon säkert mig, fast hon nu inte har tid att nämna sådant....
 
 
Precis snart ska jag iväg dessutom. Stort konstituerande ledarmöte inom Åland Uniteds A-lag 2018. De sista avtalen ska skrivas på, eller det gör Ted sade han tydligt, jag ska se till att de kommer till platsen i pappersform. Jag får smyga in i kollegan Ms klassrum och använda mig av den röda stansen då, för de två i mitt klassrum är ej friska... Jag vet i vilken låda den röda stansapparaten förvaras nämligen... Detta initiativ till stort ledarmöte är en magnifik idé förresten. Samuel står att tacka för detta. Både tränare och andra närmast sörjande samlas och pratar ihop sig. Känns som väldigt bra, trots att det också känns väldigt svenskt...
 
Mötet avslutas sedan med middag på Indigo. Jag är väldigt splittrad till huruvida delta där eller ej. Troligen vill jag göra det, men jag måste se till att hinna hem till klockan 21, för då ska Edit och jag se Gladiatorerna!!! En par samtal eller meddelanden väntar jag på faktiskt. Det ena från en israelisk klubbdirektör, det andra från en svenskspråkig dam i Helsingfors... Är dessa meddelanden de jag hoppas kanske det vore värt att avnjuta Gladiatorerna med en burk inhemsk mellanöl, eller nånting. Det troliga är nog att dessa meddelanden kommer under den närmaste veckan eller så.
I går kväll, efter att Edit hade hämtat sig från besvikelsen att Gladiatorerna kommer på lördag och inte på fredag som vi trott och hon kompenserade med råge genom att se Vaiana hemma hos Pärla, Gurkan och dem, fick jag ta del av klassisk fotboll. FA cupens omgång 3 och så typiskt för just den tävlingen ett Liverpoolderby. Liverpool mot Everton. Har man hört det förut? 2-1 till hemmalaget blev det och jag önskar att alla som inte förstår vad en cup i fotboll är skulle ha sett åtminstone andra halvlek. FA cupen är stor! Inte bara äldst. Att dessa lag mötts förut ett antal gånger i samma tävling får denna bild, från semifinalen 1971 på Old Trafford av alla ställen, bevisa.
 
 
Jag hoppas jag klarar besiktningen och kan åka iväg för att producera, samt sedan kan vara med och verka för ett gott verksamhetsår i Åland United, oavsett om de olika grupperna som bildats för att göra det jag gjort förut lite bättre kommer igång eller ej. Jag är övertygad om att det blir bättre... Men då måste man börja. Jag ÄR en liten Fru Kickan på den punkten faktiskt....

Effektivt, harmoniskt och sen blir det kanske lunch

Gårdagen blev en riktig genomkörare. Först kändes det som om allt och ingenting blev gjort och att Sally mest spydde upp all mjölk jag proppade i henne. Sen kom mina stora barn och tillsammans med Gurkan och Pärla åts en god middag och sedan tillbringades en kväll som byttes ut i natt. Så upptagen med familjära aktiviteter var jag att Bosse blev orolig då det var så tyst... Hoppas mitt sms tillbaka lugnade honom.
 
Hederligt Trivial Pursuit från 2005 spelades med Linda och mig som segrare i vuxenklassen. Edit och hennes bror kom visserligen till slutet först, men de tävlade i juniortävlingen, säger vi.... Jag ska inte nämna vem som blev sist, men förutom de bägge klassvinnarna deltog även Emilia och Fru Kickan. Sally sov... Sedan blev det en riktig soffsittarkväll och natt där jag till slut behövde avvika för att vara den som skulle dra upp Edit på morgonen. Det gick bra... Ett av de 150 olika larmen som Sally är kopplad till under natten pep oavbrutet och då vi inte vet hur man stänger av det var det ju ett naturligt läge att ha ögonen öppna.
 
Klockan 8 skulle Edit upp nämligen, för att hinna bli klar att åka till simhallen med Pärlas farmor.... Detta gjorde de också, men två timmar senare. Dock var det en väldigt effektiv förmiddag jag fick för mig. Förutom att fixa upp köken, som såg väldigt dagen efter ut och förbereda Edit kunde jag också kasta mig på datorn och har nu fått stora delar av våren förberedd, förutom det som jag inte ännu kan förbereda, eftersom det kanske är nån annan som ska förbereda det...
Pris får man ibland. Hoppas fler än Isabella kommer att få ta del av utmärkelser detta år. Isabella själv får förstås gärna kamma hem ett och annat hon med.
 
 
Målvakten tror jag, igen en gång, är fixad... Dock gäller, kanske ännu mer än tidigare att inte räkna något som klart innan det är klart... En par riktigt häftiga och dessutom oväntade backlösningar kanske vi också har. Sen börjar folk ringa och undra om de får komma och träna också... Bara de har nånstans att sova lär det inte vara problem md det... Tror jag.  Nu har Nela fixat så jag kan ansöka om domare till träningsmatcherna också... jag sitter i morgonrock, flickorna har vaknat och tittar på "Didn´t know I´m pregnant". Sally har somnat igen.
Så här såg en del av gänget här hemma hos oss ut i går kväll. Som Edit säger är det nog på tiden att skolan börjar snart... Det enda negativa med det är ju att stora flickorna försvinner utomlands, men annars är det nog bara bäst...
 
 
Sally vaknat igen. Hydramail inkommer. Detta är ett kontor mitt i ett hem. jag sitter ännu i morgonrock...

Det är inte mig det är fel på. Alla andra bara förstör hela tiden.

Jag ska inte späda på hetsjakten mot Kansliminister Nina Fellman, men dock nämna att hon gavs alla möjligheter att förklara sitt idiotuttalande i går. Hon valde att säga att hon står bakom allt hon sagt och att de som, säkert helt rätt ur Ninas synvinkel, inte vet vad de pratar om är okunniga. Där hade det räckt, säger min egen lilla radar om vad som går hem och vad inte som offentlig person. Nu valde hon dock att köra vidare på att finlandsfrånvändhet är rasism och uttryck som att "bli tagen på sängen" utstrålar kvinnohat... Att ÅFs retorik är populistisk vet vi, det är liksom deras grej. Tyvärr blev Ninas uttalande kanske ännu mer populistiska... Usch då. Det lär inte bli mindre hetsjakt efter detta. Man kan säga att det är mänskligt att fela och att man ska förstå folk som har pressade lägen. Jo, jag är den förste att medge detta... Dock har jag också varit med om mycket lindrigare uttalanden som har lett till total katastrof för den som uttalat sig så.
 
Jag kunde inte bry mig mindre huruvida Kansliministern fortsätter eller inte, men känner dels olust för hennes skull och vad hon måste gå igenom. Dels förstår jag faktiskt att gamarna cirklar och är beredda att äta av kadavret då det är dags, bildligt alltså... Så likt Jesper Olsens självmordspassning var det fråga om... Alla som sett Danmark-Spanien i Herr VM 1986 vet vad jag talar om. Olsens hemska frispelning av Emilio Butragueno. Hej då Danmark... Tyvärr behöver man vara lite mer stresstålig, eller åtminstone lite mer benägen att dölja sin ilska i offentliga sammanhang.
Den store Johann Cruyff sade ju att det inte var nåt fel på hans taktik. Det var motståndaren som förstörde den. Men det var också Johann Cruyff... Jag fick i går en fråga av en spelarkandidat om nummer 14 skulle vara ledig ifall hon skulle joina Åland United. Jag svarade att den ende som går före henne är Johann Cruyff, men att han är död, så hon har goda chanser... Den förra att spela i nummer 14 i Åland United verkar på basen av Facebook ha gått till Sampdoria eller vad det kan ha varit...
 
 
Detta har varit en dels väldigt effektiv, dels väldigt ineffektiv dag. Tidigt i morse inleddes en mötesrunda hos fyra sponsorer, som jag tycker att föll väl ut. Dessutom hann jag träffa Thomi på IFK kansliet. Han hade just repat sig från 2-2 mot Chelsea i går kväll (Thomi är Arsenalare för de få som inte vet det). Tillsammans med honom gjorde vi ett farmavtal mellan ÅU och IFK. Äntligen, säger jag. Äntligen!
Nona, Sofia och Ann-Sofie kan i år i teorin spela både Damernas Liga och division 4. Sofia och Ann-Sofie kan dessutom spela i B flickornas div 2. Alldeles utmärkt säger jag!
 
 
Nu fylls huset av folk. Alltså här har varit folk hela dagen, Röd Bettan, Samuel, Flickorna på gatan och så vidare. Nu har hit också kommit Fru Kickan, som lagar mat, Linda och Emilia. Vi ska ha en riktigt hederlig familjemiddag.
 
Målvaktsjakten visade lyckosamma tecken i natt och jag hoppas det ska vara klart snart... Det samma med mittback, sponsorer, tidtabeller, allt... Nu tog arbetsdagen slut, tillfälligt om ej annat! Jag ska vara med mina barn och min fru och kanske Gurkan då, kanske....

Borde Nina och jag blogga ihop?

Jag får ibland pikar och påminnelser om att jag är en nästan offentlig person både i och med fotbollen och mitt lärarskap. Dessutom har jag ju familjen som alla bär samma efternamn som jag och därför ofta förknippas med mig. Därmed har det funnits tillfällen då man ondgjort sig över vad jag säger här i bloggen, då den tydligen läses av både män, kvinnor och säkert också sådana som inte har bestämt sig... Jag har därmed blivit uppmanad att vara lojal med klubben och dess sponsorer. Jag har vid vissa tidpunkter inte fått nämna vissa av mina familjemedlemmar, helt enkelt eftersom dessa inte har velat det och sedan har förstås kommit än det ena och än det andra gällande skolan. Favoriten är kissnöden kring julfesten så fort jag skrivit nåt om nakna pojkkroppar till exempel. Påminn mig om att nästa år bara nämna Tjuren Ferdinand så får barnen jobba ifred....
 
Jag har nämnt att det ju är bra att jag inte är med i politiken. Ännu bättre att jag inte är minister... Vi här på Åland har ett ganska färggrant garde som styr och en av dem som kanske borde bli lite medietränad trots att hon är journalist, kanske just därför(!) är Ålands Kansliminister Nina Fellman. Hon har ofta varit i blåsväder, som man ju är som styrande politiker då det blåst upp olika debatter kring dels obekväma beslut, dels olyckliga omständigheter som just hon ansvarar för. Nu senast har partiet Ålands Framtid, som jag tycker mest står för Palleralla, trots att Axel och Anta är ganska skarpa killar, men det är ju Timo Soini också, skrivit en insändare angående att Veikkaus verksamhet upphört på Åland i och med årsskiftet. De som är insatta vet varför, för er övriga kan jag säga att det som i alla sådana här fall finns en hel del som gått snett på flera håll, men resultatet är olyckligt. Ålands Framtid far ganska hårt fram, men håller sig till sak. Man får förstås fram att Nina Fellman är väldigt finlandsvänlig, vilket hör till Ålands Framtids ideologi att framhäva som något negativt. Man tycker att förhandlingar med Sverige om införandet av Svenska Spel på Åland vore något att satsa på...Kansliminister Fellman valde att svara offentligt på texten genom följande uttalande:
 
"Jag kan bara beklaga den djupa okunskapen, kvinnohatet, rasismen och populismen som återspeglas i detta inlägg, och fortsätter göra mitt bästa under kommande år." That´s it...
 
Jag är häpen, lite imponerad och på samma gång... Ja, häpen. Nina, vill du blogga med mig? Du och jag kunde bilda ett radarpar som skjuter ur oss ankor mer än gamla goda Kalashnikovs kunde skjuta patroner.... Inte lär det bli lugnare och vettigare debatt med sådant där nej...
Nina är här i mitten, tillsammans med Pia Sundhage, som ju alla läsare känner (Om inte är ni okunniga och kvinnofientliga) och Mia Hanström, som även hon är en kvinna med ideologi. Jag känner dock Mia lite och vet att hon är resonabel och faktiskt även klok, precis som Pia och säkert också Nina, fast hon mest häver ur sig grodor just nu... Mitt enda personliga möte med Nina Fellman var i Ålands "Let´s dääns" 2010 då hon satt i juryn och undrade om jag hade gipsat höfterna eller varför jag var så stel i rumpan... Men hör av dig Nina, vi kunde bilda duett och skicka ur oss otrevliga uttalanden tillsammans. Jag skulle även erbjuda mig att bli minister, men det vore ju att bli politiker, så det blir nog inget med det.
 
 
Sally mår bättre. Fru Kickan är ut på löprunda. Inte likt hundar får man hoppas för 5 barn räcker väl för mig. Edit vankar oroligt fram och tillbaka, stora barnen lokaliserades senast på Vårdö.
 
Vi har nu på riktigt akut "kris". Vi måste få en målvakt till till laget och det verkar hopplöst.
Hon här har ju slutat spela, men visst skulle jag ta henne om hon kom för våra villkor. Vet ni inte vem detta är heller är ni ännu okunnigare och ännu mer kvinnofientliga. Rasist, det är hon själv så det räcker.
 
 
Styrelsemöte i dag. Om jag kunde skulle jag lova att komma hem så Fru Kickan hinner på träning. Nu kan jag det inte så det faktiskt är allvar och mycket som måste lösas innan det är klart. I morgon ska sponsorer spikas från tidig morgon och sen är det bara några dagar och spelare börjar komma... Medan mina egna stora flickor åker iväg...

Heja Island-Hur funkar lagen i praktiken?

Efter en ännu väldans stökig natt, som slutade i att Fru Kickan travade iväg till sjukhuset med Sally, som dock inte verkar ha något emot att sova nu, då hon fått upp oss andra, som inte sovit så värst under natten, dricker jag kaffe och ser att Island har stiftat en lag som ska jämställa alla löner på genusbas. Alltså, vi har ju också lagar som säger att kön inte får vara en orsak till olika lön. Däremot slås det upp stort om ett lönegap på 17% mellan män och kvinnor. Att jag själv föredrar att kalla det för inkomstgap är en sak, för sanningen är väl att personer med snopp helt enkelt har högre inkomster i sin helhet än personer utan snopp.
 
Orsaken till varför det är så har debatterats och det finns ett helt sjok olika förklaringar. Om man är så funtad talar man om Patriarkatet som ger mer pengar till manliga yrken och talar därmed emot sig själv då man samtidigt hävdar att det inte finns kvinnligt och manligt annat än i uppfostran, typ. Lite mer sansade personer kollar efter och ser att det i allmänhet är kvinnor som stannar hemma med sjuka barn, förkortar arbetstiden och även har mindre ålderstillägg. Där är den riktiga orsaken till inkomstgapet och det är väl där vi borde sätta in insatser för att motarbeta det. Det är nämligen åtminstone i den offentliga sektorn nog så, att en kvinnlig timlön är exakt lika hög som en manlig timlön för motsvarande arbete. Inom det privata vet jag inte, men man får åtminstone inte hänvisa till kön, religion, etnicitet, sexuell läggning eller annat...
 
Min fråga blir, mest av nyfikenhet, hur den skärpta lagen på Island ska begagnas. Det stod i nyhetsartikeln jag läste att företagen är skyldiga att bevisa att könsjämlik lönefördelning gäller. Gäller det timlön så torde man ha det på det torra, för det har man troligen haft förut också. Gäller det total årsinkomst blir det marigare... Ska man sänka manliga inkomsstagares lön? Höja kvinnligas lön? Ska avdrag för tjänstledigheter bort? Ska full lön utbetalas under mammaledighet? Intressanta grejer... Ska bli spännande att se vad det blir.
Så klart går mina tankar till fotboll. Här demonstrerar FC Barcelona könsjämlikhet genom att göra reklam för herrarnas och damernas A-lagsmatcher på samma bild, dessutom genom två av världens bästa fotbollsspelare i samma klubbdräkt. Ekonomiskt är det ju ett smärre glapp här. Messi tjänar några 1000-tals procent mer än Lieke Martens. Om Spanien, eller Katalonien guvars skulle genomföra samma lag som Island skulle FC Barcelona få det ganska pyrt... Hur mycket skulle Messis lön behöva sänkas för att Martens skulle kunna bli likvärdig?
 
 
Hur blir det förresten med fotbollen på Island. Innebär det alltså att manliga och kvinnliga spelare får lika betalt även på klubbnivå? Om det är så kommer en lite fånig och på samma gång Patriarkal sanning att komma i dagen. Kvinnors löner kommer att öka, men bara i klubbar som har en etablerad herrverksamhet. I Finland skulle en lag av detta slag innebära att de spelarna som anses vara proffs i tex HJK skulle behöva få samma löner som herrspelarna, vilket innebär en höjning på närmare de 1000% och lite mera som vi talade om här uppe. I klubbar som inte har herrverksamhet skulle samma sak inte vara möjlig, eftersom vi helt enkelt inte har de pengarna. En snabblösning vore att HJKs damer förklarade sig som amatörlag, vilket de väl egentligen gör nu redan, eller så kör man tillsammans med Ilves, TPS och Honka en revolutionerande linje med riktiga månadslöner för sina kvinnliga spelare och alltså befäster sig som oslagbara. Ute i världen blir det otvivelaktigt så, som vi redan kan se att håller på att hända. Manchester City, FC Barcelona, Bayern München, Juventus etc tar alla de bästa spelarna och renodlade damklubbar dör ut, eller svälter sakta ihjäl...
 
HÄR har vi strukturarbete att göra, mina damer... Och herrar!
 
Edit sover ännu. Fru Kickan har vaknat och åkt till optikern. Läkaren ringde och sade att Sally har goda värden och nog bara är ordentligt förkyld... Svårt att veta då hon är så liten...
 
E posten har visat att både Ted och Samuel, samt FBFs Leena och Estlands nye landslagstränare är vakna.... Så går tisdagen mot tisdag kväll....

Om

Min profilbild

RSS 2.0