Vad är mångfald? Vad är narcissistisk elitism?

För att någon alls ska läsa lägger jag en bild av Sally från sin fyramånadersbesiktning här.
Så här borde man väl se på livet... Så här skapade Gud Människan (Adam) och Livet (Eva) sägs det... Sen försökte vi själva bli Gud och skapade skattemyndigheter och penninghushållning...
 
 
Det står sig klart att det inte blir medaljregn i OS. Damishockeyn får säkert ryskor att bråka om bronset med och herrarna gör omvägen via Sydkorea och sen ser vi vart det bär. Nån skida kanske kan slinta så att en bronspeng till kommer in, that´s it! Nej, jag tror inte det blir nåt i skridsko faktiskt, sorry...
 
Så mycket för att bevisa min stolthet att jag visst följer OS. Jag mår också tillräckligt bra för att ha hunnit med Åland United arbete i nån timme och kommer att köra en "normalvecka" på den fronten.
 
Artikeln, som den som läser detta för att ni sett länken på min facebooksida, under som pratar om "Den narcissistiska eliten" är extremt intressant. En forskare förutsåg alltså på 1990-talet, eller han hade kommit med slutsatser i denna riktning redan under tiotalen år före, att världen skulle tas över av en ny slags aristokrati, som likt den gamla bara omfattade en liten del av befolkningen. Denna lilla del skulle i vilket fall som helst bli så inflytelserik att de kunde diktera precis vad som är passande och inte passande. Det vill säga vad som är rätt och vad som är fel.
 
En av de saker som är rätt, enligt denna aristokrati är bejakandet av mångfald. Problemet blir då denna mångfald även ska omfatta en gammal normativ form av människor (till exempel medelålders idrottsintresserade heterosexuella eurasiska män). Säger en sådan någonting bör det granskas normkritiskt. Säger en asiatisk ung kvinna något, då är det sant och behöver inte granskas normkritiskt... Lite så...
 
Nu kom jag i går i min feberyrsel fram till att jag själv hör till en slags narcissistisk elit. Det vill säga de "gamla goda idrottsintresserade" som utgår från att alla är det eller så är de lite dumma. Om jag kan krypa till korset (fy så normbejakande) och erkänna att jag inte sitter på hela sanningen och att det kan finnas ett liv också utom idrotten. Kan vi då också komma överens om att mångfald innefattar just det, mångfald!? Intresserade, icke intresserade, män, kvinnor, folk som tycker att man ska vara man eller kvinna, folk som tycker om att inte vara någondera, asiater, helt nationslösa och inbitna Eckeröbor. Alla ska få finnas och alla kan lära av varandra. Det innebär att alla, eller ingen är den riktiga eliten.
 
Edit kom nu hem från sportlovsjumpan. Fru Kickan talar högt i Sallys sovmikrofon. Bloggen slutar här. Hej!

Är ishockey och sådant viktigt?

Jag lever igenom ett tillstånd av fysisk ohälsa, för att använda mig av uttryck som passar i tiden. Senaste natt uppnådde jag så kallad oprovocerad sömn och nu är det bara ett huvud som består av en hel del ämnen som kunnat sätta den mest intresserade balsameraren på prov, samt ett malande illamående och obalans antingen till följd av, eller så just därför. Summa summarum börjar jag må bättre och snart kommer det säkert att vara bra. Gurkan klämde fram det förhatliga uttrycket, som bara finns i genusvetenskaplig teori (och jo, även läkarvetenskaplig har jag hört men det är propaganda, helt säkert) Manflu. Oavsett har jag inte varit till någon nytta för någon alls under de senaste dygnen och i mina feberhallucinationer har stora delar av mitt och hela mänsklighetens varande rannsakats.
 
I dag steg jag upp med bestämd avsikt att sluta pallra och få igång lite verksamhet. Jag fick en förmiddag med Sally, som jag tyckte hade vuxit. Ja ja, jag var i koma i ett dygn, men visst hade hon vuxit och dessutom mindes hon mig... Något som inte hade gett sig var e posten, eller behovet av sådan. Jag har nu under söndagen lyckats "komma ikapp" allt som jag inte varit i kapp med och säkert förorsakat stress för andra som troligen tyckt att allt var under kontroll fram till att jag började nojsa igen.
 
Dessutom har jag sett på ishockey. Jo jo, jag såg skidstafetten och skidskyttet också, men just den där herrishockeymatchen verkar ju vara en nationell angelägenhet. Eller vad då verkar? Den ÄR ju en nationell angelägenhet, precis som hela Vinter OS. Det är inte bara i de svenska stugorna man berättar om 1970-talt då hela skolan stod stilla när Stenmark åkte. Det är inte bara i Brasilien som skolor och offentliga inrättningar stänger när fotbollslandslaget spelar i VM. Också i min barndoms Finland tittade vi minsann på OS i skolan om det gick på skoltid... Jag måste i så fall minnas Lake Placid 1980 och ha fel, för de tävlingarna gick ju på natten. Jag minns minsann då Mommo steg upp vid 3 tiden när Finland ledde mot Sovjetunionen i ishockey. Jo, vi förlorade så klart på slutet, men vi hade en stund. I högstadiet fick vi inte se på skoltid minns jag, eftersom jag var en av dem som starkast drev på en rörelse för fritt OS tittande som en mänsklig rättighet under Sarajevospelen 1984. Det slutade med att, så hette det i elevskrönorna, bara lärarna tittade... Men något kollade vi på i klassrummen i lågstadiet. Det var skidning, det vet jag. Det måste ha varit skid VM. Och sedan också Ishockey då Isvestja turneringen nackade på. Det var tider det...
 
I dag, eller under någon stund här under dygnen funderade jag på detta. Hur självklart det var att idrott och dessa stora tävlingar ansågs viktiga. Jag hejade för fullt och såg det så klart som en självklarhet att man tittade om man bara fick. Det slog mig aldrig att det kanske även då fanns folk som inte alls var intresserade. Sådana som det dyker upp i dag än här och än där.
Han här får symbolisera min barndom och min självklara barnatro. Timo Nummelin. Trefaldig finsk mästare i fotboll och bara en gång i ishockey. Ändå tror jag de flesta minns honom som ishockeyspelare. Han som spelade violin med klubban då han gjorde mål. Han spelade faktiskt 14 landskamper för Finland även i fotboll. I ishockey kom han upp i 225 stycken.
 
 
Därmed funderar jag om jag var ett barn av min tid och att min tid gjorde att idrottsintresse var något självklart. Det står mig klarare och klarare hela tiden att folk i dag, helt utan att skämmas menar att de inte följer med OS, för att de inte bryr sig... Då jag känner efter är en sådan inställning för mig ganska förolämpande och irriterande. Jag följer själv inte med allt, varken under eller mellan de olympiska spelen. Det går ju inte att följa allt. Då jag var liten kunde man följa det som kom på TV och radio. Därför vet jag vem Rodnina och Zaitsev var. Jo och Frank Ullrich, Galina Kulakova samt så klart Sergio Gonella. Ja, han den där sista var fotbollsdomare så vi kommer in på en annan dimension där då ju fotboll är och har blivit min gren, så minnen och kunskaper därvid räknas inte. För mig är det självklart att man åtminstone vet något lite om de grenar som kommer upp, samt lite om var, hur och när de spelas... Att bara säga att man inte bryr sig är som att säga att man inte bryr sig om hur det egna landets skatter ska fördelas, vilket också sägs av folk som i själva verket bryr sig enormt mycket.
 
Därvid kommer vi in på om ishockey och sådan här olympisk idrott är viktig. Ja, som allmänbildning är den nog det! Vi ska vara betryckta som folk över att Alexander Lukasarna i dag igen slog oss i Korea. Man ska bara veta sådant. Jag märker till min förvåning att det främst är äldre människor som vet det i dag, med några undantag. Var det så när jag var liten också? Kanske det men i min eufori märkte jag aldrig av det.
 
Var är fotbollen då? Lämnar jag den helt under vinter OS? Självklart inte. Den är mitt jobb, min kropp och det jag är. Ändå har jag inte koll på FA cupen denna helg... Jag vet dock om att den spelas... Jag vet även att Åland United till Guds försyn inte hade match denna helg, men att vi nästa lördag spelar igen.
 
Ska jag stiga upp vid 6 i morgon för att se damernas semifinal Finland-USA? Rädd att det inte blir så... Jag mår ännu lite väl ruttet. Hade det varit fotboll hade jag så klart gjort det. Men jag vet att det spelas och därmed tar jag ett medvetet beslut att avstå från min nya favoritkommentator Ann-Christine Karhus uttryck, som "Petra Nieminen är en härrlig typ" och "Jenni Hiirikoski spelar helt huisiga minuter"... Mycket bättre än sådant där tre kronordravel... Tre Kronor ja.... Pass opp i finalen! Då får ni en omgång ni sen kan älta i era krönikor i många år!!!

Tre och en halv lektion. Sedan dö!

Ett av mitt livs dåliga beslut måste ha varit att åka till träningen i Eckerö i går. Inte för att det inte gav mig glädje, eller för att jag inte fick saker gjorda, utan för att jag mådde ännu värre då jag kom hem. Kvart över sju ungefär lade jag mig i min sons säng på anmodan av Fru Kickan. Jag väcktes sedan kvart över sju, men på morgonen av mitt telefonalarm. Natten hade varit äventyrlig. Av nån orsak hade jag hela tiden för mig att jag var min son och att jag inte fick någon som helst reda på det som skedde. Varannan timme vaknade jag och bytte sida, för att fortsätta hallucinera. Klockan 7.30 undrade Emelie om jag skulle komma på jobb i dag, så hon kunde stiga på på vägen... Det skulle jag.
Jag ska på inget sätt överdriva, men jag mår faktiskt ganska lika Louis Tomlinsons (One Direction sångaren ni vet) tillstånd då han skulle spela välgörenhetsmatch i Skottland.
 
 
Jag kom fram till att jag håller tre lektioner, sätter igång den fjärde och sedan åker jag hem för att, förhoppningsvis inte dö, men troligen verka död inför allmänheten... Nej, det är inte Finland-Norge i herrishockey. Jag tror faktiskt jag totalskiter i den matchen om jag ska vara ärlig...
 
8B var duktiga på att jobba tyst om Japans 1800-tal. 7G skulle också ha jobbat tyst, men sen kom jag ihåg att jag lovat berätta sanningen om korsfästelse, så det blev lite livat faktiskt... Nu ska Elevrådet ha styrelseval och sen sätter jag igång 9Bs religionstimme innan jag försvinner härifrån... Förlåt alla, både här, i laget och hemma!
 
Arsenal plockade hem en 3-0 seger borta såg jag... Ska de plocka bort en hemmaseger sen, eller ska Östersund resa sig ur askan?
 
Just nu. Couldn´t care less!!!

Tänk va bra fotboll är bra.

Jag har alltid varit en sådan där cynisk person som inte dras iväg med strömmar då dessa...strömmar.. En bra bok är en bra bok om den som läser den tycker om den. Inredningen är fin om de som bor i den gillar den. All fotboll är intressant. Jag vidhåller det där sista, eftersom jag tycker att all fotboll ÄR intressant. Så värst mycket finsmakare har jag dock aldrig varit och det som finns, det lever vi med liksom, eftersom fotboll dessutom är viktigt...
 
I går kväll, då jag låg i soffan hopkrupen och frysande lät jag mig dock betagas av Real Madrid-PSG. Jag tror de flesta uppfattade den matchen såsom så kallad bra fotboll. Vad var det som gjorde det hela så bra då? Jag funderade över det och kom fram till att det helt enkelt berodde på att spelarna, lagen och tränarna är så bra och att de fick ihop det till något bra just därför. Enkelt och prosaiskt, trots att man egentligen skulle behöva vara lyrisk...
Mycken energi lades på att Zizou troligen räddade sin arbetsplats åtminstone tillfälligt i går. Själv sitter jag på min egen arbetsplats och mår som en uggla. Väldigt lite sömn blev det i natt då jag både hostade och hade stötar av huvudvärk. På samma gång följde jag med läget då våra spelare skötte en lagkamrat som fått en viktstång i skallen och svimmat. De sov inte heller vad det lät. Sen hörde det till att just dessa skulle ha jobbat här på skolan i dag, så jag fick rycka in och fixa...
 
 
Edit skulle ha utomhusdag i skolan visade det sig. Röd Bettan hade köpt berlinermunkar och jag hittade ingen annan dricka än Oboy att skicka med i en Spiderman väska... Just nu fixar jag på lite här på jobbet och sen ska jag ut till Eckerö för att banne mig få se mitt lag träna fotboll.
Det var ju Alla Hjärtans Dag i går och självklart ville jag ha något till åtminstone Edit och Fru Kickan, som jag ju träffade och allt... Till Edit köpte jag ett par strumpor, som visade sig vara för små. Till Fru Kickan köpte jag ett paket chokladpraliner. Jag vågade mig på det, eftersom hon så klart och tydligt har ätit Choklad inför mina ögon de senaste veckorna. Till saken hör förstås att hon precis denna gårdagsmorgon hade beslutat att inte äta choklad. Som med allt annat hon beslutar gäller det väl även Edit och mig då, en tid åtminstone.
 
 
Hon ringde mig under dagen också. Jag trodde att hon skulle fråga hur jag mår, då jag nog väldigt tydligt hade mått dåligt i natt. Istället berättade hon att hon nu köpt "hälsosam mat" vad det nu kan vara och vill att jag denna gång genomför detta som hon har bestämt för sig själv. Inget köpande av godis eller läsk! Nähä... Det var inte läge att informera henne om att just godis och läsk brukar handlas av henne själv, eller av mig då hon lite irriterat ber mig... Sen hade hon börjat få ont i halsen också, så jag har smittat ner henne...
 
Ni förstår att det är fullständigt irrelevant hur jag mår och vad jag vill äta. Det låter kanske konstigt, men som 50 årspresent önskar jag mig en sjukdag utan att någon annan också är sjuk och liksom har det värre.
 
Jag är alltså inte sjuk. Jag åker till träningen. Sen kommer jag hem och så har vi en arbetsfredag framför oss! Östersund-Arsenal var det också i kväll. Det kan faktiskt hända att jag prioriterar bort den, precis som repriserna av Finlands ishockeydamer och herrar som bägge vunnit i OS i dag. Krista tog visst brons igen såg jag också...
 
Vi hörs!

Att komma ifrån sin inre Juventus

I morse då jag, efter att ha fått upp Edit, sökt Bosse utan att finna honom och hämtat upp spelaren Sara till skolan, steg in i mitt klassrum såg jag direkt en tutt. Alltså inte ett naket bröst utan helt på finlandssvenska en sugmojäng för babysar. Sally hade lämnat sina spår efter i går.
 
Själva mötet gick faktiskt jättebra. Sally upphittades ur sin moders famn i Vikingahallen då jag i sporrsträck återvände efter min in out visit i Eckeröhallen inför träningen och direkt efter vårt kollegiemöte. Sally fick åka upp till klassrummet och föräldrarna som fanns på plats visade stor förståelse till min lättnad. Sally själv pratade inte så mycket, men man tolkade det hon sade till "Manchester United"... Jag vidhåller att hon sade "Juventus" jag... Till Gotland ska vi tydligen med klassen i augusti, passligt under Damernas Ligas landslagsuppehåll och en mamma som i sin, eller kanske på grund av sin frånvaro valdes till ansvarsperson för kakförsäljning bekräftade i morse att hon väl får göra det då...
Sally kom på föräldramöte iförd sin volleybollsupporterdräkt. Fru Kickan kom hem tillsammans med Edit vid halv 9 tiden. A-laget vann, till all lycka får man väl säga. Fru Kickan som spelade för B-laget var ändå nöjd över sin första matchinsats på ett och ett halvt år ungefär och Edit var extra nöjd för hon hade fått följa matchen från bänken och hade skrivits in i protokollet som "Assisterande tränare". Även Pärla hade varit med. Hennes titel i protokollet sägs ha varit "Matchläkare".
 
 
Alla hjärtans dag firades det i skolan. Jag falerade i min uppgift att skriva ett kärleksbrev till klassen. Det kändes i mycket som att det skulle bli fel i olika dimensioner om jag gjorde det. Däremot spelade jag Robin Hoodsången och You´ll never walk alone för dem medan de mumsade i sig choklad, kokosbollar och allt möjligt sådant som skolan bjöd dem på passligt före lunch. Att inställningen till människor är avslappnad och fin vittnar kanske de pappershjärtan jag faktiskt fått under dagen. Kollegan C gav mig ett där det står "Du rockar", kollegan L ett där det står "Kram på dig sötis"... Två damer som absolut ville att jag skulle nämna deras namn, men jag här sträcker mig till bokstäverna F och T lämnade två stycken till mig där det stod "Du är betydelsefull" och "Puss&kram skumbanan". Detta får mig att dels älska denna generation som faktiskt vågar ha roligt på rätt så oskyldigt sätt och dessutom att minnas att jag inte har skaffat nåt alls åt mina kära... Ännu får väl tilläggas... Kanske...
 
Magister Sviberg fick sig en sms i går och sade sig bli glad. då han sin vana trogen hade missat Juventus-Tottenham annars. Hoppas han är nöjd nu, för matchen blev ju väldans underhållande om man gillar sådant där. Det svängde och dundrade. På 8 minuter hade Juventus tagit ledningen med 2-0 och det kunde ha blivit ett till om Higuain, som redan gjort två mål hade satt sin andra straff och fullbordat en äkta hattrick. Det blev istället en Juventusreaktion av det hela. Allegri satte laget i position och man satsade på sina beryktade kontringar. Tottenham gavs mer och mer bollinnehav allt högre upp i banan och det liksom svängde över. Allegri litade på att Juventus reder ut det, eftersom de är Juventus. La veccia signora brukar inte vara vacker, men effektiv. Man håller sig nära sin egen trygghetszon och blixtrar till i farliga attacker då det finns läge, men också då man känner att man kan fånga upp ett misstag... Jag kom fram till att det är så jag kanske lever för det mesta. Därmed finns möjligheten att lyckas, få möjligheter att totalt misslyckas, men störst sannolikhet att hamna mitt emellan. Om man vågar bekämpa sin inre Juventus kan man göra storverk, men också bli totalruinerad... Jag tror jag satsar på att hålla Juve levande inom mig och satsar på att skärpa till mina kontringar lite bara...
Pizza Higuain gjorde ett riktigt konstmål i går kväll och sedan ett till på straff...
 
 
I kväll är det bland annat Real Madrid- PSG... Tror det kan bli den matchen på Bergshöjden 15s TV...
 
Nu ska jag se om jag får tag på Bosse. Sen ska jag via en butik och hem. Fru Kickan har träningar och jag ska se vad jag får gjort så jag kan åka ut på ÅUs dito i morgon...
 
Glad Alla Hjärtans dag till alla som vill ha en glad sådan! Mat-Inger bjöd på den godaste blomkålssoppan någonsin. Den bestod av pommes frites, schnitzel och bearnisesås. Fortsätt med sådana soppor du!
 
En sällsam känsla har dessutom börjat göra sig till känna. Lite ont i halsen har jag... Det var sällan jag har den äran... Säkert bara nåt att sova bort, efter matchen i kväll! OS mest blåser bort det. I dag mest curling vad jag har sett!

Det blir supertisdag och jag tänkte försöka landa stående

Jo, det där. Nu tänkte jag fyra iväg tisdagens text så här på måndag kväll så den säkert blir gjord. Tisdagen blir nämligen inget för kvinnor och barn, fast den just mestadels handlar om dessa. För 7G betyder Supertisdag att de träffar mig på morgonen och jag pratar om Jesus. Sedan träffar de mig igen på eftermiddagen och jag fortsätter att prata om Jesus. "Amen" sade deras klassföreståndare. Jag sade "Jomen". Jag kommer också att hålla lektioner med andra om helt andra saker, som till exempel varför Indien blev brittiskt och sådant där. Sen gäller det att få in lite ishockey, Finland-Kanada och sprintskidning i medvetandet. Utgår från att alpina kombinationen och herrarnas slopestyle och halfpipe gått väl under natten och morgonen, så dessa reder sig säkert.
 
Så långt funkar det säkert ganska vanligt, tror jag... Sen hade jag förberett för en tisdag med kollegiemöte och därefter ska jag hålla ett föräldramöte för min klass vårdnadshavare då vi ska dryfta huruvida augustiresan till Gotland ska genomföras och hur den i så fall ska finansieras. I kväll, alltså i dag måndag, då Fru Kickan kom hem från träningen och jag satt i soffan med Sally som minsann pajat alla djuren i de olika böckerna jag våldläst för henne så hon skulle spy lite mindre, då meddelade hon ivrigt att hon ombetts spela match i morgon...
 
Jag tycker av princip, att om man ombeds spela match, då spelar man match! Fru Kickan får helt enkelt föra och hämta Edit från dansen och sedan ta med henne och Sally till lagets samling på Vikingavallen. Jag är på kollegiemöte, sedan kör jag ut till Eckerö för att göra en grej jag måste göra där i anslutning till träningen och kör blixtsnabbt tillbaka. Sally får helt enkelt komma med på föräldramötet. Ja ja, så där har de flesta mammor säger väl just mammorna... Nå, då blir det helt enkelt att hinna, samt leverera info, samt föra diskussion med föräldrarna som de facto själva känner sig ditsläpade. Jag vet hur det är, jag är själv tvungen att bevista en hel del föräldramöten som just förälder och jag vet inte hur jag skulle uppskatta det om den som kallat till mötet hade en skrikande baby med sig. Det kommer dock att gå.
 
Vi kommer sedan att åka hem och troligen lägga den då helt fasansfullt trötta flickan och invänta volleybollresultatet. Meningen är sedan att jag även ska informera Magister Sviberg om att Tottenham-Juventus spelas med kick off 21.45. Sen ska jag se Tottenham-Juventus själv. Då kanske det även finns någon liten middag att tugga i sig.
Hur vi än vrider på det är vi nog lite en bollspelsfamilj, fast alla kanske inte gillar tanken...
 
 
Jag hörde att det är sportlov nästa vecka. Bra, då hinner jag säkert ordna med de nya bollarna som fyller vårt garage och få dem i användning. En par dagsmöten kunde jag få in också och så skulle jag vilja hinna kolla lite träningar före matchen med.
 
Edit undrade just varför alla sportaktiviteter, som fotbollsträningar och dans ställs in under sportlovet. Det är ju då man ska sporta säger hon! Jag kan inte annat än hålla med. Paller och jål!
 
Mina tankar går till JIK damers B-lag i volleyboll och Fru Kickan. Må det gå väl i morgon! Lycka till typ. Må även mina elevers vårdnadshavare visa förståelse för att jag kan komma att bära på en skrikande unge. Må Åland United bedriva ett gott morgon- och sedan eftermiddagspass och må sedan även allt gå väl i den finländska olympiska truppen.
 
Svårt att hålla på Juventus mot Tottenham måste jag medge... Vet nån när herrarnas ishockey börjar i OS förresten?

Vem är jag och varför...

Något hände i går och natten, då den skulle försöka tränga på blev en existentiell upplevense för mig. Tankarna om att få börja om som 12 åring följde mig till sängen, då jag helt kallt beslutat att dagens jobb var klart och att jag visste att Newcastle United kom att vinna 1-0 mot Manchester United och TVn följaktligen kunde stängas av. Jag lade mig bredvid Fru Kickan och hörde Sally knösa lite längre bort. Edit sov under sitt täcke i sitt rum, jag hade just släckt hennes lampa. Hon hade precis läst vidare i "Godnattsagor för rebelltjejer" eller vad nu boken heter. Min son hade meddelat att han hade sitt på grej och de två äldsta flickorna kör på med sina liv på var sin ort. Där låg jag.
 
Medveten om att damernas slopestylefinal, en gren jag bryr mig om exakt vart fjärde år, skulle gå om några timmar och att jag lovat Sara i laget att hämta upp henne då hon ska till skolan och jobba, tänkte jag att den där medvetslösheten skulle infinna sig. Men nej. Jag såg framför mig hur jag somnar där och vaknar upp i Sibbo som 12 åring och gör mig beredd att gå till Söderkulla skola år 1983 på vintern. Jag tänkte mig detta som i en av de där filmerna man ser hur man transporteras in i en annan kropp. Min tanke blev. Om jag råkar ut för det, hoppas att jag inte har några minnen av detta liv med mig då... Eller, visst skulle jag ha nytta av dem. Jag skulle kunna bli en riktigt hyfsad fotbollsspelare, för att inte tala om vilket skolgeni jag skulle bli. Kanske jag skulle kunna fixa flickvänner på ett sätt jag aldrig gjorde då. Jag tror jag vet hur man skulle göra, typ... Men sen då?
 
Eftersom det liv jag har är det liv jag har... Skulle jag i en repris försöka göra allt lite bättre än jag gjorde det i min första omgång? Hur skulle det påverka vad som händer sedan? Hur skulle det vara att bli en så mycket bättre spelare och student än jag var? Hur skulle det påverka de vänskapsrelationer jag hade? Skulle jag jobba för att få till mina första tre barn? (Här blev det redan så hemskt att jag bara försökte somna nån gång...) Skulle det ens vara relevant för mig att flytta till Åland? Skulle jag i så fall ens ha något med Fru Kickan att göra, för att inte tala om Edit och Sally... Här märkte jag att jag faktiskt hade sovit, för jag hade magvärk och vände sida, samt såg att klockan var halv 4 (snart slopestylefinal hann jag tänka).
 
Det är så mycket som finns för att jag har gjort de val jag gjort. Endel av dem är medvetna och baserade på den begränsade kunskap jag hade då jag gjorde dem. Endel är bara konsekvenser av situationer som uppstått. Hur vore det att se damfotboll på 1980-talet och veta hur det blir på 2010-talet? Hur vore det att veta att det liv jag har nu inte skulle gå att få till om jag väljer på annat sätt i vissa speciella situationer, tex åker till Malta och spela proffsfotboll för nåt skitlag som jag i detta liv tackade nej till. Eller om jag skulle ha svarat vettigt i telefonen då hon där ena ringde och ville träffas... Redan de sakerna hade kunna förändra allt från vad det är i dag... Så grät Sally och i det samma ringde larmet... Morgon redan... Edit ska ur sängen, flaskor diskas och Enni Rukajärvi har vunnit brons...
Med andra val hade jag aldrig ens träffat Fru Kickan och därmed aldrig behövt se ut så här vid en maskerad.
 
 
Jag går vidare och ser mitt liv som det är. Precis det liv jag ska ha, med sina brister och fördelar. Antingen tror man på ödet, eller så är det bara så att det blir som det blir. Oavsett är det precis så här det har blivit för mig och det är mitt ansvar att se till att jag ger människorna omkring mig de bästa möjligheterna att fatta sina egna beslut som i sin tur formar deras liv och alla de kommer att få omkring sig.
 
Precis just satt en elev här inne och skrev matematikprov. Vi var båda rörande överens, hon och jag om att matematik bara är siffror som de religiöst övertygade har gett en mening som de tror kan bevisa allt. Vi var bägge dessutom småarga över att de verkar ha rätt, de jävlarna...
 
Olympiska spelen fortsätter. Likaså skoldagen, försäsongen för Åland United och allas våra liv. I dag är det måndag och Fru Kickan och Edit har volleybollträning... Jag tror att jag har det mesta gjort för tillfället då det gäller mitt jobb i Åland United. Detta kommer att andras inom någon timme!
Eftersom vi håller på så här kan vi väl också ge bildbevis på att jag faktiskt har spelat i de där innebandymatcherna vi har här i skolan, för ett antal år sedan... Så bra var jag väl inte, men vi brukar ju vinna.
 
 
Pelés memoarer heter ju "My Life and the Beautiful game". Mina får väl heta "Mina vackra liv med, utanför och kring spelet"... Garanterad sämstsäljare!

Tänk om...

Denna söndag, som inneburit hemmavistelse, för att hemmavistelse ska vara bra, innehöll också för min del en promenad runt WHA med Sally i vagnen. Jag såg en ensam kille träna fotboll vid bortre målet på konstgräset, en skidåkare skida runt löparbanan på stora arenan och så var det fullt med bilar för ishockeyn hade ju viktig match. Eftersom jag hade ringt till de flesta för att göra klart att jag inte liksom negligerar nåt, eller glömmer saker jag är ansvarig för, eller glömmer att fråga om det är något nån vill att jag ansvarar för för att vara exakt och funnit att de flesta jag ringde var på kalas, med eller utan barn inblandade, lät jag mig slås av två tankar.
 
Den första tanken var att killen som tränade vid ena målet faktiskt hade en idé om vad han gjorde. Bra övning, teknikbaserad men man såg att han fått god undervisning. Mottagning med rätt fot och kroppen öppen så första beröringen kunde tas åt valfritt håll, fast det nu var statiskt uppbyggt och i princip bara ett håll han kunde gå åt för att passa bollen utan att behöva löpa 50 meter för att hämta den. Bra rytm, bra touch och en fin bana. Det är sällan det händer numera, men jag kände fjärilarna i magen. Så där hade jag också velat förstå att göra. Jag fördrev i unga år tusentals timmar, jag vågar säga det. med boll sparkande, jonglerande, vändande, passande mot vår garagedörr, mot granen som inte mera finns där och på Massby plan mestadels mot bollplanket. Jag gjorde allt jag kunde för att bli en fotbollsspelare. Eller, jag gjorde allt jag begrep... Den här killen har fått hjälp på vägen. Inte att jag inte fick det. Jag hade goda och intresserade tränare. Dock inga heltidsproffs som den här gossen har. Därmed kan jag säga att allt blir bättre och trots att jag inte skulle vilja ändra på fundamenten i mitt liv vore det kittlande att få bli 12 år igen och göra den där fotbollssatsningen en gång till. Sen vaknade Sally och helt andra saker behövde åtgärdas och vardagscynismen slog till där i söndagsskymningen.
 
Den andra tanken jag fick, då jag sett pojken slå en par bollar förbi mål och ändå hålla tempot samt explosiviteten i rytmförändringarna var att den där sponsorn som ser till att folk bjuds på herrishockey jättegärna kunde få bjuda alla på damernas liga i fotboll också... Det vore färre människor involverade så det skulle kosta mindre. Det är dock både ofint att önska och dessutom säkert dumt att tänka sig att detta kunde appliceras på damidrott, så vi lämnar det som en tanke bara...
 
Då vi talar damidrott har folk igen aktiverat sig eftersom det är OS. Nu tror folk att det ojämställda mellan män och kvinnor som gäller i fotboll, ishockey och de stora lagsporterna gäller i hela idrottsvärlden och alla grenar. Därför börjar man nu igen prata mot OS och idrott. Om jag blir trött? Jo det blir jag.
En farlig bild. Dels är den stulen av Nya Åland, dels är det flickfotboll. "Ja hon kan!" Även Edit ligger där ute någonstans. I augusti 2016 var jag med som kock och köksnågonting då vi ordnade ett flickläger tillsammans med Futebol da Forca. I somras var det IFFK och ÅU tillsammans som ordnade det motsvarande och nu hoppas jag att det blir av i år igen, men jag får inte medverka. Edit vill säkert vara med och jag antar att jag får komma som Pappa i alla fall... Det blir roligt hoppas jag.
 
 
Sista veckan före sportlovet börjar i skolan. Typiskt, just då vi kommit igång. Föräldramöten och allt möjligt ska jag ha i veckan, men hoppas hinna ut till träningen på torsdag i alla fall. Enligt Samuel hade mötet med laget i dag gått bra. Vi kommer att kunna göra mycket tillsammans i år! IFK Mariehamns damer vann finalen i Damälvan med 9-0. Målskyttarna uppges till Jenny Danielsson (3), Tiia Hirvonen (3) , Elin Lindström (2) och Bri Campos (1). Jag ska inte säga vad alla tänker, men vi hoppas att även spelare som kommer att spela för IFK i seriespelet får till målskyttet då det beger sig... Säkert!
 
Ytterligare undrar jag hur Johnsson på Ålandstidningen klarar av att, trots sin erfarenhet, skriva en artikel som avslöjar på långt håll att han inte ens varit utanför Mariehamn då matchen i Eckeröhallen spelades i går... Nåja, det är ju damfotboll så det är väl inte så viktigt, eftersom så få läser i alla fall...
 
Sa jag redan att alla sover och jag också borde lägga mig? Även Herrarnas Champions League återkommer denna vecka! Magister Sviiiibeeeerg!

Varför?

Att vi människor för världen framåt genom att agera Rumpnissar känner vi till, eller åtminstone de som haft prövning i att bevista mina lektioner. "Voffo voffo" frågar man och piskar därmed fram svar... Skulle inte ormen ha ställt den frågan till den menlösa Eva kanske vi fortfarande skulle löpa omkring nakupelle och gosa med varandra under vindruvebuskarna. Då hade bland annat mobiltelefoner aldrig uppfunnits.
 
Några voffo voffo har dykt upp och kommer att fortsätta göra det under söndagen.
 
Varför släpper vi in mål på hörnor? Ja, nå. För det första har väl laget inte tränat så värst mycket på defensiva hörnor hittills och dessutom tar inte de spelare som finns i zonen riktigt ansvar och agerar tillräckligt aggressivt.  Då blir det mål. Varför spelar 3-4 av ÅUs A-lagsspelare för IFK Mariehamns damer i dag? För att Samuel sett det som ändamålsenligt för spelarna och utnyttjar faktum att vi har ett riktigt farm/reservlag, äntligen. Varför hade vi inga bollkajsor i går? För att varken ansvarspersoner eller någon annan tyckte att det var så viktigt väl? Helt säkert svar har jag inte på det, men precis som vad det gäller våra fasta situationer måste vi bli bättre på det där! Ska vi vilja att folk tar oss på allvar, då måste vi börja med att ta oss själva och de uppgifter vi har på just allvar!
För Sallys del är hela värden ett stort varför. Med tillägg av vad? hur? och vem?
 
 
Två varför som jag tar upp här nu och av vilka jag besvarar den ena och lämnar den andra öppen gäller mig själv och faktiskt damishockey.
 
För det första: Varför är jag inte i Eckerö med laget i dag? Man skulle ju samlas, se IFK matchen då vi ju har spelare med själva (damerna spelar på dagen- nån kanske tror att jag har minsta intresse av herrmatchen på kvällen) och sedan diskutera gårdagen. Jag litar fullständigt på Samuel och teamet. Jag litar också på vår spelartrupp som kommer att ha en hel del varför samt bättre eller sämre svar. Jag känner mig totalt halv som inte åker och är med. Detta är dock en del av mitt sätt att jobba 2018. Total psykisk närvaro och lite mindre fysisk. På så sätt får tränarstaben göra sin grej helt själva. Jag hoppas att de vet att jag finns om de av någon orsak behöver mig och det samma gäller för dem här hemma och under veckorna de i skolan. Jag hoppas alltså finna ett läge som gör det möjligt för mig att göra detta i många år till!!! Ska det vara så evinnerligt svårt att fixa bollkajsor eller veta när vi spelar är det bäst att jag aldrig slutar!
 
Sen en annan fråga. Varför är inte kroppstacklingar tillåtna i damishockey? Under första pausen i Finland-USA pratade de nog om hur fysiskt spelet blivit i Yles studio, men det oaktat är damishockey en egen gren. Jag gillar spelet. Jag kan ta att de har ansiktsskydd fast det ju är lite smålöjligt, som mopedhjälm ungefär. Däremot begriper jag inte varför reglerna skiljer sig från herrishockeyns. I fotboll gör vi ju sak av att spelet är exakt det samma. I ishockey är det inte så och man kan på riktigt säga att nån "spelar som en kärring" om den inte går fullt in i kroppstacklingarna. Det borde ändras tycker jag!
 
Nu har dessutom USA gjort 1-2 och Finlands ledning har försvunnit, förhoppningsvis tillfälligt. YLE 2 och svenskspråkig kommentar ger en underbar feeling med uttryck som ""Voj vitsi vilket skott" och " Nu är det hässäkkä framför målet".

OS brons, japanskor och lördag i Eckeröhallen

Av olika orsaker sov jag i soffan i natt. Det var inte jag som gjort nåt illa, inte heller någon annan, men med tanke på trafiken i sängen efter att OS invigningen setts 2 och en halv gång efter den utsökta middagen som även min son dök upp för att inmundiga, blev så ymnig att jag helt enkelt skulle ha varit i vägen om jag legat på min vanliga plats. Därav väcktes jag av Edits röst som ropade "Paappaa. Kan du komma och byta blöja på din yngsta?!" På den vägen är vi nu.
 
Vad ajg sett har natten inte inneburit mycket mer än fallande freestyleåkare och förlusteri mixedcurling. Dock fick jag, med Saly i famnen följa med då Krista Pärmäkoski tog oss (sig själv jo, men ni vet hur det är med sådana där medaljer) ett brons redan under första officiella OS dagen. När hände sådant senast? 1964 typ?
 
Edit följde med skidningen genom mina rop, för hon ville absolut se ishockey sa hon. Just nu är Sverige-Japan 1-1 efter tå perioder i damturneringens första match. Japan, ni har gjort det förut!!! Då med män och i ett annat spel. men håll ut nu, putta in ett mål till och få till en riktig brakskandal för den svenska pressen att sörja! Jag litar på er!
 
Sen har vi lite backhoppare och Kaisa Mäkäräinen på gång under eftermiddagen, men då är jag på jobb i Eckerö.
Här ser ni min jobbarkompis Rosa. Hon spelade ganska okej förra helgen. I dag är det att hålla i takterna och dessutom att visa att de konstruktiva tipsen om hur det kan gå ännu bättre, som Samuel försett henne med har fallit i god jord. Sofia Södergårdh tog så bra bilder förra helgen att man nästan hoppas att hon ska vara där i dag igen, eller ska hon tävla nånstans,.löpare som hon är? Juhani har i alla fall lovat komma igen, så bilder får vi säkert. Inte sant Juhani?
 
 
Jag vill bekräfta lokalpressens oro. Ja, vi har några spelare skadade. jag vill på samma gång dementera alla de slutsatser detta medför bland olika människor. Nej, ,vi har ingen kris. Nej, vi tränar inte fel. Ja, det är vanligt att fotbollsspelare har skador till en viss nivå. Detta som vi upplever är troligen lindrigare än de flesta har det... Vi har bara en så väldigt liten kärntrupp, vilket gör samarbetet med IFK, som även i dag kommer att synas så väldigt viktigt!
 
Avspark mot AIK i dag klockan 15.15 alltså. Bosse skulle komma en timme förre i dag då han förra veckan märkte att det räcker. Bra bra! I det samma missar jag Edits tre matcher då hon ju flyttades från söndagstruppen till lördagens motsvarande. Sen ska hon över natten till Klasskompis M. Jag är nog mest i matchbubblan sen jag, men hoppas allt går bra!
 
Nu knöser Sally i vagnen. Hej! Och så gör svenskorna 2-1... Typiskt...
 

Surrealistisk eftermiddag

Eftersom det är stenbråttom läger jag in en liten liten text, för att göra det ännu mer oöverkomligt. Denna fredagseftermiddag har innehållit det mesta en fredagseftermiddag kan och ska innehålla. Först underhöll kollegan M med sina berättelser om elevers nära döden upplevelser då hon visar Kaurismäkifilmer. Sedan har Bosse ringt 4 gånger och jag har ringt honom tre... Det har resulterat i att jag hämtar de färdigtryckta uppvärmningströjorna från tryckeriet typ nu... Bollarna från FBF meddelade han att var för stora för mig, antar att han menade lådorna, så det blir väl till nästa vecka med dem... Så hörde Miksu av sig med ett meddelande som hon ville skriva på finska så jag kunde framföra det till Samuel och Anders, på svenska då....
 
För att göra allt riktigt surrealistiskt på riktigt höll 8A en namnomröstning för ängeln de lämnat i klassen bredvid Hjärtrud, Måd och kokosnöthuvudet Anders. Fina förslag, som Göran, Krister, Ängla och många till framlades. Vinnaren blev sedan... Lucifer. Ängeln Lucifer alltså.... Det är ju bra att den som besegrade Lucifer faktiskt var Ärkeängeln Mikael... Det sade de sig veta förstås. Det hela firades sedan med Nationalsången... På finska... Två män vägrade stiga upp, en hade karbus på huvudet och en en nylonstrumpa över ansiktet.. Jag sjöng högljutt.... Jag har även beslutat att lite förlänga religionskursen och lägga in delen om sekter och fri förevisning... Det kan ju bara inte bli dåligt... Eller så blir det fullständigt hemskt!
Ni vet väl att Lucifer är namnet på Askungens katt?
 
 
7Es lektion höll på att totalurarta då de laptopar de skulle arbeta med inte riktigt funkade, eller många inte kom igång av nån orsak. Tur då att många hade mobiltelefoner så de kunde göra nästan samma jobb med hjälp av dem.
 
I kväll hoppas jag hinna duscha så jag kan tvätta håret. Det är ju helg och match. Edit spelar på lördagen såg jag på facebook. Jag hade anmält henne till söndagen, men Fru Kickan hade ändrat det... På tal om att bara göra och sedan anpassa sig.
 
Massor med curling i natt va... Vem tände elden förresten. Jag har ju missat det jag....

Det körs

Det roliga med gårdagens text, som faktiskt skrevs med väldigt försiktiga fingertoppskänslor, var att den föranledde en diskussion mellan kategorisk köttätar- och icke köttätar inriktning. Jag vidhåller att korv är både gott och hälsosamt, samt att man inte alltid är vad man äter... Precis som när det gäller undervisning, politik, religion eller för all del fotboll... Det som funkar för en funkar inte för alla. Hej alla mobiltelefonsförbjudare! Hoppas ni sovit gott. Alltså de av er som tycker om att sova gott menar jag... Mat-Inger sade bara "Säg ingenting" då jag vandrade in i matsalen mot dagens gröt och saftsoppa...
 
I övrigt fascineras jag av hur mycket människor som faktiskt klarar av att leva smidigt det finns. Jag kanske inte ger intrycket av smidighet om man ser mig, eller hör mig. Faktiskt nämnde en elev i går på uppmaning "att vara mager" som något jag inte är bra på... Jag näpste så klart pojken med att jag faktiskt är ett benrangel innerst inne, men han har väl rätt på ett så där populistiskt vis. Ändå har jag klarat mig i livet, ända från liten med att vara smidig, så där på ett väldigt bullrigt sätt.
 
Ofta funderar jag hur skolorna jag gick i tillät mig att göra de saker jag gjorde... Hyr buss och delta i utmanarturnering i Helsingfors med skollaget. Okej. Hyr buss för att hämta Ålands Lyceums lag från flygfältet. Okej... Hela skolan ledig för att se oss förlora mot Ålands Lyceum med 15-0 (flickorna alltså)- självklart... Komma till skolan för att leda flickornas träningar i samband med högstadiets jumpatimmar då jag själv var nyopererad och sjukskriven. Självklart. Bara att gå in under lektionerna och hämta grejer till träningen och meddela läraren att jag är sjukskriven... Ordna möten för hela skolan och dra upp riktlinjer för alkoholbruk vid Stafettkarnevalen vid en ålder av 16 år- INGA PROBLEM!!! Herreje vad jag måste ha varit irriterande...
 
Sen tänker jag på de senaste dagarna.. Elevrådets sekreterare Ellen meddelar att jag måste flytta elevrådsmötet eftersom hon inte kan vara med på utsatt tid och hon behövs på mötet. Jaha, jag flyttar väl då. Ordförande Ville beslutar att inte följa klassledamöternas åsikt... Jaha, han är ju ordförande. Elev S har fått hål på byxorna och säger att hon vill ha ersättning.. Jajamensan, fyll i rätta blanketter och rikta klagomål till rektorn med valfri förälder. Det går som en smäck! Laptopparna är långsamma och eleverna har bråttom. De går alltså till datorsalen, eftersom den ju är tom. Det har de tagit reda på.. Japp japp... En hinner inte fylla i den obligatoriska närvarolistan. Det gör ingenting, hon skickade en kompis som gjorde det... Jag har ingen kontroll, men har ändå kontroll... De här hopplöst nyhjälplösa barnen klarar av så mycket om man inte är rädd, tror jag...
I morgon är det alltså match. Om någon undrar hur de där uppvärmningströjorna som vi inte ännu fått från tryckeriet ser ut, så kan man se det här på Olivias rygg. Det är Ann-Sofie som äter banan förresten...
 
 
Huset fylls av fotbollsspelare känns det som. Sara och Emelie har jobbat här några dagar denna vecka. Flisan har vi ju här allt som oftast och i dag började även Lina Holm... De finns överallt de där...
 
I går fick jag se en träning i Eckeröhallen med 19+2 spelare i ÅUs träningsgrupp och 12 spelare i IFK Mariehamns... Man blev nästan skrämda av att de var så många... Sen blev det kritik också för att upplägget med lag för alla som jag jobbade med fram till augusti och som efter det sköts av helt andra inte riktigt kanske blir som tänkt. Jag skulle gärna svara på kritiken och göra vad jag kan, men jag är tillsagd att inte lägga mig i och då blir det så, fast jag känner att jag inte gör rätt. Här kommer smidighetsfaktorn inte mera till sin rätt. Jag är ledsen... Jo på riktigt.
 
Fru Kickan har lovat god mat i dag. Bra! Jag uppskattar ibland också annat än bara korv... Till exempel kött! Och jo, Vinter OS invigs riktigt i dessa timmar. Hittills har jag inte varit uppe och sett mixed curling eller puckelpist... Damernas ishockey blir som sagt säkert huvudattraktionen. I går märkte jag dessutom att vi har Finlands TV 5, så även herrishockey kan vi se om vi vill... Vem hade trott det...
 

I dag var det inte mycket mat i maten

Det är på inget sätt Mat-Ingers fel, men hon symboliserar ändå de tankar jag har kring... tankningen. Vi kan säga att fajitas är gott... Vi kan också tycka att allt man lägger i dessa bröd är goda, enskilt och tillsammans... Jag upplevde i alla fall en stor saknad efter dött djur... Hunger är en känsla sägs det. Jag känner sådan nu. Eckeröhallens semla får vara en mellanlösning och sen hoppas jag att det finns nåt hemma i kväll som kunde få gå ner i min nuförtiden rätt tilltagna mage. I morgon skulle de servera gröt. Herren prövar de sina... Mat-Inger är Herren i detta fall, eller symbolen för Honom!
 
Inte heller i dag finns det så mycket lämpligt att publicera. Jag tar dock en risk och säger något snabbt om min dag och mina tankar, trots att det inte kanske är riktigt acceptabelt. Ibland går man på höga varv och sen märker man att alla inte tänker lika. Då måste man själv tänka rätt, vad det nu är...
 
Edit har tagit sin roll som ensam skolelev på morgonen riktigt väl. Trots att jag åker och lämnar henne att ta sig till skolan varje dag nu har hon löst det med bravur har jag förstått. I dag ska hon ha en man med sig hem, eller ja, en pojke... De ska göra en bok med frågor som de inte kan besvara säger hon. Sen kommer de under livet då de lär sig svaren att fylla i dessa. Inte helt fel. Tror jag, men som jag fått erfara vet jag oftast bara lite av större helheter...
Här plockar målvakts-Anna ner ett inlägg förra helgen. Sofia Södergårdh har pricksäkert förevigat ögonblicket. Uppsalas nummer 13, mittbacken Sara Back (roligt namn va?) nickade in ett liknande inlägg, på hörna i början av matchen. Det missade endel av folket på plats och i tidningen stod det att bollen gått direkt in...
 
 
Det kan inte hjälpas, men ivrig är jag inför även denna helgs match. Samuel håller is i magen och står helt på riktigt för att resultatet i sig inte har betydelse, utan själva spelet och utvecklingen. Jag håller med. Men visst vore det roligt att piska AIK ändå... I kväll ska Marre och Tiia få varsina väskor på träningen. Se där. Jag har en praktisk uppgift att fylla...
 
Till slut vill jag igen säga att jag nog bara vill vara snäll. Vad snällhet är går sen så klart att diskutera. Fru Kickan till exempel är snäll på sitt sätt och jag på mitt. Sen tror jag inte att Donald Trump är så snäll... Fast vad vet man hur Melania upplever honom...

Bara dofta på blommor

Dagens blogg utgår mestadels, det vill säga till största delen, på grund av brist på lämpliga saker att publicera.
Här är dock en bild av Tjuren Ferdinand. Varsågoda!
 
 
Här är en bild till, på Marre som flyttade till Åland i går och nu tränar fullt ut med laget. Sofia Södergårdh hade plåtat henne redan i helgen. Nu snart är det ny helg och ny match.
 
 
Notts County förlorade 8-1. Det var väl det då. Soliga och trevliga stunder i vinterkylan önskas alla som kommit så här långt och märker att texten faktiskt slutar här och nu.

Ur ilska mot resten av livet

Man talar om barnets olika utvecklingsfaser. Enligt Fru Kickan är Sally just nu i en fas då hon kan bli skrämd för allt som inte är det allra vanligaste. Till och med en förälder som inte är hemma konstant kan göra barnet upprört... Jag antar att hon sade detta för att ge mig lite tröst efter mina försök att göra annat än söva ungen. Då hon sov var hon lugn i alla fall... Sen kan det ju hända att jag lite drog över i min iver att ha henne i den nya rackerien som hade köpts hem också...
Den här hade varit jättebillig sa Fru Kickan. Den spelar musik, blinkar och har sig. Sally dansade, jo på riktigt (!) och hade sig i den. Efter att jag haft henne där medan Edit och Fru Kickan var på träning var hon närmast otröstlig och dessutom spydde hon konstant. Även uppåt kom spyor kunde jag konstatera. Liggande på rygg kunde hon nämligen spy i mitt ansikte som fanns 20 centimeter ovanför... Edit satt i soffan och skrattade. Mitt stoiska lugn sattes på prov. Jag misslyckades där. Förlåt alla! Nåja. Ny dag, nya övningar...
 
 
Supertisdag kallas detta tillsammans med 7G. De läser om Jesus och sen i eftermiddag pratar jag om Jesus. Bra va? Mången barnatro brukar förstöras under dessa lektioner... Någon före detta elev har till och med nämnt dessa Jesuslektioner som "ögonblicket då barndomens oskuld förlorades..."  Man gör så gott man kan här i den offentliga sektorn.
 
Enligt Samuel fanns det få, eller inga nya fysiska skador efter gårdagens träning. De psykiska har inte rapporteras. I kväll ska jag vara i Eckerö är det tänkt. Först bråttom hem och köra Edit till dansen bara. Om Nela läser detta kan jag meddela att jag har en vinterjacka till dig i min bil och om du också är i Eckerö i eftermiddag/kväll kan du få den då. Okej? Om Nela inte läser finns vinterjackan med ändå....
Så kvällens huvudpunkt! Notts County alltså... Omspel i FA Cupens fjärde omgång borta i Wales mot Swansea. Väldigt lite talar för Magpies, förutom att det just är omspel i fjärde omgången av FA Cupen... Stort. Nästan så jag glömmer att min klubb försatte sitt framgångsrika damlag i konkurs i fjol. Inte bra... Men nu gäller det att förlåta, att glömma och att gå vidare. Jon Stead, som för typ 13 år sedan spelade 11 U21 landskamper för England är vår störste påläggskalv (om man nu kan vara det vid snart 35 års ålder) på topp... Här har han gjort mål på straff. Mera sådant i kväll!!!
 
 
Eftersom jag fått feedback på Åland Uniteds radioreklamer vill jag bara säga att jag inte gör dem detta år. Jag har hört utkasten och de är väl bra, tycker jag... Direkt feedback kring dem är nog ändå bäst att ge till vår marknadsföringsgrupp... Ännu bättre om ni kommer på våra matcher oavsett/på grund av dem. Det kvittar nämligen. Sen skulle jag ha en rolig historia att berätta om tidningsannonser och vår Huvudsponsor, men jag avstår!
 
Vi rör oss hela tiden mot Lördag och AIK... Sen skulle det vara nåt Vinter OS här snart också förstod jag. Damernas ishockey blir väl huvudprogrammet där då kan jag tänka... Svåger Vellu önskas dessutom en utsökt god födelsedag i dag! Hyvää syntymäpäivää, vielä näin kolmannen kerran!!!
 
 
 

Om

Min profilbild

RSS 2.0