Ja, jag finns

Det finns många orsaker till att jag inte skriver varje dag för tillfället. "Livet" är ett samlingsnamn för dessa. I några år gick det att pressa in lite tankar och bokstäver nån tid på dygnet. Dessutom uppfattade jag att det uppskattades av både vissa läsare, men framför allt människor i min närhet. En kombinerad insikt om att texternas kvalitet sjönk, entusiasmen hos läsare inte alltid, troligen just på grund av nämnda orsak, infann sig men framför allt att de människor jag mest skrev till, de jag ville nå ut till antingen inte läste, inte brydde sig eller inte tog åt sig av vad jag skrev, fick mig att helt enkelt inte orka. Det finns en hel värld med liv här omkring mig som behöver prioriteras framför mina egna tankar i min egen bubbla. Därför har även några försök att få till texter strandat i självkritik och inte blivit publicerade.
 
Sen kom jag att hitta lite gamla grejer som passat bra att lägga in här under svackan. Jösses vad jag skrev och tyckte förr... Jag tycker faktiskt fortfarande och det är väl det svåraste, att vilja säga så mycket men inte få ut det på rätt sätt, vad det nu sen är... Denna text som skrivs i hastigheten i dag är ingen come back på det sättet. Jag kommer att fortsätta leva och hålla på som jag gör. Speciellt nu då det blir sommar kommer alla försök till någon slags "egen tid", som i sig är ett förhatligt och lögnaktigt begrepp, eller tid att samla tankar och skriva vara så begränsade att jag undrar om nåt alls läggs på bloggen under hela denna tid. Sen vet man ju aldrig förstås.
 
Ett nuläge i alla fall, för dem som ännu finns med och har orkat så här långt: Sally sitter utan stöd och äter/dricker 2-3 flaskor välling varje natt. Jag vet, för det är jag som häller dem i henne. Fru Kickan hade i och för sig matat henne klockan halv 2 härom natten när jag tydligen inte vaknat. Jag som trodde att hon, Sally alltså, hade sovit ända till kl 4. Vem som sedan druckit så gott som all välling hade jag ingen aning om. Jag trodde liksom bara att jag var förvirrad, vilket jag ju även är...
 
Edit går sina sista dagar som andraklassist. Hon ska bli trea till hösten. Jag minns då jag började trean, som ny i Söderkulla skola. Undrar hur Edit kommer att minnas dessa år. I går hittade hon i alla fall en död ekorre i gårdspoolen, så Gurkan hade fullt sjå att tömma ut vattnet. Bra, så kan man inte klippa gräset där på en tid. Ekorren bar jag och slängde under en lövhög om nån vill komma och ta den eller nåt.
 
Mina större barn lever och har förhoppningsvis hälsan. Min son går ut ettan i gymnasiet i dag tror jag... Emilia kommer till Åland den 4e juni, men åker sedan till Linda i Amerika den 5e. Linda i sin tur ska ta en mellanexamen och sedan fortsätta studera vid ett annat universitet till hösten. En och en halv månad ska hon hinna vara på Åland denna sommar säger hon. Nästa sommar blir det inget alls vad jag förstår... Hoppas få se henne här före Sally gifter sig i alla fall...
 
Fru Kickan är mammaledig och jag är säkert den som mest längtar till att hon ska börja jobba igen. Orsaken kan utvecklas om det någon gång finns läge för det.
 
Det förs kritik mot både skolårets och sommarlovets längd, samt när dessa borde inträffa. Ett vanligt argument är att man ändå bara har en massa utflykter och palleralla de här sista veckorna. Lika bra kunde man sluta tidigare... Jaa, saken är den att hur man än gör blir dessa sista veckor så här tjosan hejsanaktiga. Det är inte så att vi har hunnit med alla kurser och liksom inte har mer att lära ut. Det är mera så att det finns byråkrati, deadlines och allt möjligt sådant som gör att sådana här "extra program" måste läggas in. I själva verket har vi mest haft extra program hela året tycker jag. Ett temaår med "undervisning enligt schema" vore ett kreativt grepp för någon skola att få bidragspengar för...  Ett år då ingen som helst kurs- eller fortbildningsverksamhet heller ordnades. DET vore att utveckla skolan!
 
Årets fotbollsturnering, som går av stapeln på torsdag nästa vecka innefattar i år 44 matcher på fem planer under ca 4 timmar. Japp, schemat håller!!! I år kommer jag dessutom inte att behöva vara tjänstledig för att få gå på min egen skolas avslutning. Olika varje år ser ni... Det som dock är lika är att jag igen, för säkert 15e gången i rad ska vara med i julfestarrangemangen, samt fortsätter som elevrådshandledare och ledningsgruppsmedlem...
Så har vi då den här fotbollen. Som man kan se sitter jag fortfarande med på bänken vid våra matcher, då jag är med alltså. Det blir inga långa resor i år, om det nu inte skulle uppstå nåt extra i höst sen... Som till exempel en långresematch i övre slutserien eller nåt... Hon som ligger är Wilma Spets som hade kramp säkert fem gånger, men ändå inte blev utbytt. I detta skede av matchen har TPS inga byten kvar att göra och så här stökigt blev det.
 
 
Som nämnt ligger Åland United alltså på tredje plats i Damernas Liga. Detta är första gången sedan bronsåret och den senaste medaljen, 2015. Denna placering kommer att hålla även efter kvällens HJK-TiPS match. Här finns mycket, mycket kvar ännu men jag måste säga att vad A-laget beträffar har Åland United inte mått så här bra på mycket länge.
 
Då det gäller övrig organisation kräver det nog inte bara sin man, utan faktiskt sina män och kvinnor, samt vad som helst annat också så ingen nu ska bli kränkt eller nåt. Jag känner precis nu att jag inte ska gå in och fabulera så mycket kring Åland Uniteds organisationsbit för tillfället, men låt oss säga så här. Om man går med i en lek, då måste man nog tåla att leka den! Detta gäller i allra högsta grad även mig. Det att andra ibland har svårt att tåla mig i leken är väl också något jag måste tåla kan jag tänka. I dag påpekade Kjelle för övrigt väldigt strängt och tillrättavisande att han inte tycker om att jag kallar en så viktig symbol som midsommarstången för "fanskapet". Nej nej... Mot aftonröd sky ska den resas... Käppen...
 
Annars drar det ju mot Herrarnas fotbolls VM. En ny sommar av lidande väl då för oss som hejar på England. Följt av fortsatt lidande under hösten för oss som också hejar på Finland. Ett U19 EM finns det i för pojkarna och sedan i november har ju U17 flickorna sitt VM i Uruguay. Betyder nattmatcher för Finland. En from förhoppning vore att Fru Kickan börjat jobba då. Jag kan utveckla även detta om lämpligt tillfälle uppstår, men det lär det ju inte göra.
 
Om en vecka har vi skolavslutning. Sen firar vi detta genom att spela mot Estland på Vikingavallen. Estland har bett om vatten och bananer i omklädningsrummet. Jag har börjat med att strida för att det ska finnas ett omklädningsrum... Sedan då jag svarade att det finns gratis vatten i kranen och att Pille säkert kan köpa bananer har det varit väldigt tyst. Hoppas de kommer i alla fall.
 
Detta var lite allmänt om allt möjligt och ingenting. På frågan om jag vill leva som jag gör är svaret ja, så sluta nojsa! Jag vill också fortsätta leva så här i minst 25 år till... Eller när fyller jag 72? Okej, 24 år då!
 
I kväll är det final i Let´s Dance... Man hade ju hoppats på Gunde Svan, men det är troligen rättvist att det nu inte blev han i alla fall...

Kommentarer
Postat av: Torbjörn

Vill bara använda kortet på Jesus som målvakt i en gudstjänst
.
mvh
Torbjörn Andersson
präst i Mullsjö-Sandhems församling

Svar: Go ahead! Jesus saves, but watch out for the rebound!
enligtvirta.blogg.se

2018-08-21 @ 15:59:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0