enligtvirta

Eftersom denna dag igen tillbringas i en buss, förutom tiden på hotellet där vi äter och på Tammela Stadion där vi spelar, går jag inte djupare in på detta nu. Men jag kommer att komma dit!

 

Reaktionerna på de finländska herrlagens sorti ur de europeiska turneringarna har tagits emot med sedvanlig frustration. Det som sedan ledde till att diskussionen blossade upp mer än vanligt var sättet hur klubbarna som föll ut signalerade sina känslor. Ville Jalasto, HJK slängde ur sig lite grodor om att det är skönt att kunna fokusera på Ligan. Samma saker har jag hört sägas då vi i Åland United fallit ur cupen tidigare säsonger och med all respekt till dem som sagt det, jag blir alldeles förskräckligt kall och ledsen då jag hör det. Är man med i en tävling ska man ju försöka göra så gott det går i den. Det tror jag så klart att man gör, men då blir det jättetokigt att sedan tycka att det egentligen är bra att man faller ut.

 

IFK Mariehamn och skribenten Jörgen Pettersson gör tyvärr det hela ännu värre genom att efter sammanlagda 0-9, ett resultat som är värre än det brukar för finländska mästarlag i detta kvalskede av CL gå ut och hylla insatsen. Han till och med skriver att spelarna höjde sig till höjder tidigare ouppnådda inom åländsk- OCH KANSKE ÄVEN FINLÄNDSK FOTBOLL. Oj då. Här gick det snett. Jag tycker Jörgen ska få vara stolt över att IFK klarade arrangemangen och genomförde detta kval minst lika bra som alla de andra klubbarna som årligen gör det samma, många av dem flere gånger i månaden typ. Men det är klart att det är ett slag i ansiktet på ett helt fotbollsfolk om man ska hävda att detta var en hjälteinsats inom finländsk fotboll. Jag tror alla spelarna håller med här. Jag hoppas de är nöjda och vet ifall de kunde ha gjort bättre eller inte, men det här blir ju i ett större perspektiv som att hylla de där skidarna som deltar i OS utan att kunna skida, eller simmarna som knappt kan simma. Vi är bättre än så för tusan! Den respekten är vi värda oss själva!