enligtvirta

Det är lite svårt att avgöra i vilket skede natten blev morgon och vad som hör till gårdagskvällen samt vad som ska tillhöra dygnshelheten och så där. Det beror inte på att jag skulle ha varit något mer oredig än vanligt, ens med säsongsavslutnngsskala.. Det hela blev lite tumultartat bara då min son, som skulle anmäla sig, samt vara hemma vid midnatt inledde förhandingar om att trots tidigare ändrade planer i alla fall erbjuda natthärbärge hos oss för en par goda vänner. Jag vet vem dessa vänner är, dock inte Fru Kickan som oftast sover då dessa vänner figurerar. Därmed okejade jag med ett kort och trött sms handlingsplanen mot att pojkarna är knäpptysta och går in i Rufus rum.

 

En stund, kanske en timme eller så, senare då jag i allsköns manlighet stod och diskuterade med Steve Beeks på nattklubbens toalett ringde min telefon. En yrvaken och arg Fru Kickan meddelade att vårt hus är invaderat av för henne okända manspersoner. Jag försökte hävda att hon nog känner min son, vilket hon i och för sig erkände, men de övriga som tydligen höll på att tömma vårt vardagsrum på soffkuddar hade hon ingen aning om och de hade väckt henne och hon hade därmed fått en chock då hon smög upp för att se om vi hade inbrottstjuvar eller nåt. Fru Kickan var upprörd och det betydde omedelbar avfärd för mig, en så omedelbar sådan att jag till och med glömde att ta min present med mig. Den fina presenten som laget hade gett mig blev alltså kvar. Nu är den spårad och Harry, mannen som fixar allt, har den. Om det finns något kvar i buteljen som är en del av presenten kommer jag att få den senare under helgen meddelas det.

 

Väl hemma hade läget stabiliserats. Fru Kickan var tydlig med att hon inte var arg på min son, utan på mig. Nu är hon inte arg på mig mera heller och väl är det... Jag undrar om jag lyckas återställa mina äldre döttrars sovrum före Emilia kommer om en stund. Pojkarna har nämligen, i brist på soffkuddar, som sattes tillbaka i natt, begagnat hela storasysterrummets sovutrustning, så när som på själva sängarna. En av min sons vänner ligger under ett litet litet skrivbordsbord såg jag just. Det skulle jag aldrig klara av med den här kroppen. Fru Kickan har åkt iväg för att rida! Dessutom har hon lovat att Edit ska få se på Idolreprisen, medan jag har lovat försöka se Rufus innebandymatch. Dessutom är tvättmaskinen i gång och alla lakan ska bytas. Min son hävdar bara att "Det ordnar sig". Tänk att han kallar sin far för "Det"!

 

Där i något skede hade alltså Åland United säsongsavslutning. Tack för arrangemangen och goda tankar till alla. På måndag publicerar vi de 11 spelare vi har klara för 2017.