enligtvirta

Så for de iväg då allihopa. Emilia åkte bak på Joels systers (=Rebeckas) moped, Rufus cyklade själv till Kenny, Linda körde till jobbet, återkom för att prata med Farsgubben men åkte igen iväg i sin mors bil. Dessutom åkte Fru-Kickan och Edit i min bil ut till Långnäs där jag såg dem borda Ejdern, eller vad den nu heter som kommer att föra dem nära Kyrkogårdsö, eller kanske ända fram. Svärmor och Svärfar firar 40-års bröllopsdagsjubileum på lördag och vill ha alla sina närmaste där. Jag tror jag skulle platsa som en av dem, ingift och allt, men måste stanna här och jobba då vi ju möter Honka hemma på lördag. Jag känner mig, som alltid i dessa situationer, väldigt obekväm med att utebli, då jag tycker man ska visa respekt och dessutom skulle det ju vara roligt. Nu vill det sig dock inte och i gengäld får jag tillbringa tre dagar som gräsänkling. Tur att vi inte har akvariefiskar! Man kan ju sin Povel Ramel vetja.

 

Då jag mitt i allt var begåvad med lite strötid tog jag och åkte via Vikingavallen på hemvägen från Långnäs. För det första kunde jag då fylla på läkarväskan, som våra duktiga spelare tagit med sig från Bengtsböle, men glömt att fylla. Nu är mitt hemliga restlager i Jomala dels inte mera hemligt, dels slut! Dessutom hade jag i det samma glädjen att se JIKs herrlag träna. Craig konkurrerades ut av en spelare i gröna laget som stod för de mest fantastiska räddningar jag sett en utespelare någonsin prestera. Då jag föreslog för tränarduon Lennart och Lasse att han kunde spela istället för Craig blev svaret kort, "Jo men han är avstängd". Så var det med den saken. Lennart erkände för övrigt att han läser denna blogg. Det är ju roligt, fast det ju gör mig ännu mer nervös och troligen just därför kommer att sänka standarden på mina texter ännu mer.