Allt utom fotboll är onödigt...
Min pubertala inställning till allt har de senaste dagarna varit den, att om man inte tycker fotboll är viktigt, då är man helt enkelt dum i huvudet. Jag har liksom inget som helst behov att vara något annat än en fotbollsperson! På samma gång vet jag ju att det finns annat också och människor som betyder mycket för mig som inte delar detta. För dem är jag också annat än fotboll.
Härom dagen kände jag starkt att jag inte vill skriva om något annat än just fotboll och då företrädesvis damfotboll. Tiden går och visst finns den kvar, den där känslan att "vilja bevisa" som i sin tur blir helt kontraproduktiv då ingen annan riktigt vet vad det är jag ska bevisa. Bäst gör jag väl hela alltihopa på samma sätt som jag gjort det hittills i mitt liv. Genom att vara genuin, äkta, stå för det jag tror på, men också genom att låta andra vara som de är och älska dem för det...
Min Gud vad jag älskar detta spel. Becci, som funnits i mitt liv i precis den här egenskapen om än tidigare såsom ung offensiv löpsprättare, numera som lugn och fin försvarare, illustreras här igen en gång av Sofia Södergårdh. Bri är också med och täcker upp och jag undrar om det inte är Aino Kröger vi kan skymta bakom Beccis armbåge.
I kväll, efter KHS kollegiemöte bär det ut till Eckerö, för kanske sista gången denna vår. Jag ska få se laget och lite kolla in hur tränarna ser det och känner inför fredagen. Vi har faktiskt en situation med konkurrens och oklar laguttagning fast det är tisdag. Undrar vilket år detta hände senast egentligen.
TiPS... eller jag menar Finlands U17 landslag dundrar som sagt på i Frankrike och kan i morgon (visst?) säkra en plats i EM slutspelet. Detta vore en tragedi mitt i glädjen. Stor polemik har det varit kring just detta U17 landslag och dess påverkan på matcherna i Damernas Liga. Enligt tidigare överenskommelse är det bara A- och U19 landslagen som påverkar ligans schemaläggning. Nu, då TiPS hade 4-5 spelare aktuella för U17 landslaget fick de, med FBFs regler om flyttning av enskilda matcher från lags schema till att deras premiär spelas först den 11e april, eller när det nu var...Eller premiären blir ju mot oss på fredag, men den första matchen, som ska gå mot PK-35. Om U17 landslaget nu går till slutspel innebär detta 2-3 veckors uppdrag nån gång i maj. Endel undrar hur flickorna ska klara skolan. Det funkar galant kan jag berätta. Värre blir det med matcherna i Damernas Liga. Hela ligan kan ju inte stanna upp för att TiPS inte kan spela då. TiPS matcher måste således flyttas och det blir ju då in i den av landslagsledningen önskade pausen i slutet av juni och sen var det liksom ingen som helst huvud och fötter med något igen. Så kan ju U19 landslaget också gå till slutspel. I så fall gäller det typ 3 veckor i augusti. Morjens säger jag. Då stängs hela ligan, eftersom det ju är U19 landslaget det är fråga om... Klart jag vill att Finland klarar sig internationellt. Just detta U17 och att de ska kunna bygga upp ett helt ligalag irriterar mig dock en aning. Inte spelarna i sig, men att vi har lag i högsta serien med så unga nyckelspelare. Det är det värsta. I och för sig kunde TiPS spela FM kval för B flickor förra helgen, så någon slags lag har man ju... Måste bara säga....
Så klart tänker jag på annat än fotboll också ibland. I kväll kommer Emilia hem till Åland på påskledigt. Jag har inte sett henne sedan i januari, så en kvällstripp till flygfältet är det nog värt.
Icke fotbollsrelaterat i livet är bland annat:
- Emilia (och Joel så klart) kommer över påsk.
- Edit klagar över "ansträngd fot" men bara då hon minns det
- Sally klöser sig i pannan då hon sover och ser ut som vår Frälsare själv efter törnekronan
- Fru Kickan valdes in i JIK volleybolls styrelse. Gratulerar!
- Linda har Spring break och har åkt till Las Vegas.... (No further comments)
- Mycket till nog, som att jag fallit till 2a i Aktie ÅM.
Nu ska jag på möte med Rektorn. Hoppas få förtroendet att jobba kvar!
Efter Långfredagen i Dickursby hoppas jag få till en skön Påsk med alla som vil vara med mig. (Kanske bara Sally som lämnas kvar då de andra hellre är med nån annan, men väl så).
Sen var det god lasagne också i dag. Dött djur inblandat. Både Mat-Inger och jag gillade utan att säga det, men vi signalerade till varandra med blickar och miner...