Arbete mot...frihet?
Morgonen grydde så pass att Fru Kickan glömde att, vilket hon brukar göra i informativt syfte, komma och pussa mig till tecken på att badrummet, det enda jag behöver använda, i motsats till henne som använder två, är ledigt och jag således kan stiga upp för att göra min morgontoalett. Det blev således Edit, som tydligen också låg där, olikt vad hon gjorde då jag lade mig på natten, som meddelade mig att Mamma nog gått här förbi för en stund sedan... Ta inget för givet alltså.
Jag tror att jag kommit på och också sålt in lärarnas julfestprogram bland åtminstone några lärare. Mat-Inger bjöd på något som gjorde att jag valde smörgås. Rykten säger att alternativet var vegetariskt... För att säga som det är såg det inte ut som om det hade haft vare sig ansikten, själar eller mammor. Hoppas det smakade för dem som testade i alla fall. Jag satsar på makaroner och korv hemma med åtminstone Emilia och Edit i dag. Fru Kickan, som har en sträckt magmuskel, vet man aldrig så noga med...
Det här är ungefär vad där finns att minnas från gårdagskvällens landskamp. Schweinies tårar... Någon kan tycka att det är melodramatiskt, men jag minns intervjun med Litmanen efter Azerbadjan matchen i Helsingfors också, samt olika varianter av brasilianare genom åren. Fotboll får stora starka män att gråta. Det bara är så... I övrigt såg det mest ut som nedförsbacke, eller om man nu kommit till flat mark och kan börja klättra uppåt längs Hasses Backe.. Få se på måndag mot Kosovo hur det ser ut. Gud bevare Fosterlandet! Sällan har det känts så aktuellt som gällande vårt fotbollslandslag för män just nu...
Kvällens stora Åland United nyhet var förstås den om Maiju.
Här är hon och Tilda senast Maiju (och för den delen Tilda också) bevistade WHA med ÅU kläder. Jag både hoppas och tror att Maiju kommer att föra oss vidare som lag och förening åt det håll vi vill föras. Redan nu, denna höst med vårt team, med Craig som lead singer och oss andra i rythm section, närmar vi oss det som skall komma att bli Åland Uniteds naturliga verklighet. Plötsligt känner jag mig inspirerad och riktigt ser fram emot den där leran som höstens fotboll alltid innebär. Dessutom känner jag ett riktigt sug mot Myrbacka och kick offen där klockan 13.30 på lördag.
Snart babylonier med 7B, följt av judar med 9F och till slut slaveriet i Amerika med åk åttas praktiska SO tillval... Allt det där skiter de i där hemma bara de får mat och hinner på träningar och också de i Bengtsböle bara de får... Ja, träna.
Påminn mig förresten att jag ska ha en låda nya bollar pumpade och klara till fredagsträningen som ju blir, i morgon....