Skulle ett UEFA medlemskap få igång värmen under Jomalas konstgräs?
Då jag skulle skriva de gånger jag har nåt att säga får det visa sig att i dag är en sådan dag. I går röstade UEFA om Jerseys medlemsansökan och som vi kan läsa i olika medier och på nätet godkändes inte öriket som en självständig UEFA nation denna gång. Självklart sattes den gamla diskussionen igång igen och folk uppmanar Ålands Fotbollförbund att göra det samma, alltså att ansöka om UEFA medlemskap. Eftersom frågan är viktig för mig valde jag att, som jag brukar, säga ifrån. Jag tycker INTE att Åland ska bli ett självständigt fotbollsland, åtminstone inte i detta skede.
Så klart har jag anklagats för att vara negativ av princip. Även nationalismen har påtalats. Jag ska alltid nämligen motarbeta Ålands försök att klara sig utan Finland, sägs det. Man hävdar att ett åländskt landslag i Nations´ League skulle bli en symbol och en världsberömd statushöjare för Åland. Därmed senast inser vi att vi pratar om herrar och inget annat än herrar. Vårt damlandslag skulle få kvala i ett förkval för EM kvalet ungefär vart fjärde år och där skulle vi fajtas med Malta, Litauen och Färöarna typ om att få en plats i det egentliga kvalet där Finland, Ryssland och Schweiz kan dyka upp... Jag ser så klart inget illa i det, men i praktiken innebär ju detta att en åländsk fotbollsspelare i ganska ung ålder måste välja om hon ska representera Åland och därmed få se just en seger hemma mot Liechtenstein som en topp av karriären, eller då tex Finland och att faktiskt kunna få spela i ett EM- slutspel och delta i VM, samt OS kval... Tar vi våran Adde så skulle hon vid 15 års ålder ha kunnat hamna inför beslutet. Hade hon då valt Åland hade hon i dag inte varit ett EM och VM slutspel rikare. Hade hon valt Finland hade hon aldrig kunnat "komma hem till Åland" och se om hon skulle kunna ställa upp i Öspelen,eller spela nån match för ÅFF med sina gamla kompisar.
Detta är i mycket känsloargument, men de facto har vi på Åland möjlighet att, speciellt som ÅFF nu verkar satsa på förbundslagen även utanför Öspelskonceptet, vilket är förträffligt och de som läser mina inlägg från 2009 ser att jag tyckt så länge, låta spelare representera Åland och dessutom ge dem möjligheten att spela för ett land de har medborgarskap i, tex Finland, Sverige, Kenya etc.
På Sofia Södergårdhs förträffliga bild från i lördags ser vi hur Sara Nordin (U-landskamper för Sverige), Pille Raadik (Estland) och Isabella Mattsson (U-landslagsaktuell för Finland) alla spelar för Åland United. Om Öspelen nästa gång skulle innefatta fotboll kunde alla dessa tre, ifall de fortfarande bor på Åland spela för det Åländska laget. Nu kanske ÅFF vill ha andra kriterier, trots att vi minns öspelskaptenen Emma Liljegren från Stockholm (Jo jag vet att hon bor på Åland i dag och heter Dahlman) och målskytten Eveliina Kohvakka (Jo hon heter Kivikoski i dag och har inte bott på Åland sedan hösten 2009) från finalen 2009 har man gjort tecken om att man är ute efter åländska förmågor. Räknas i så fall Isabella dit? Jo, hon har åländsk släkt... Det blir känsloargument för hela slanten hela tiden som ni märker. Vem minns inte ÅU spelaren Jodie Botterill som var och är en inbiten Jerseybo, men som spelade landskamper för Wales... Detta har inte hindrat henne att sedan igen spela för Jersey. Skulle Jersey bli UEFA land skulle kombon inte funka...
Nu pratar vi bara landslag här. Det som de flesta fastnar vid då man nämner UEFA medlemskap. De är ändå bara en liten liten synlig spets av isbergen som berörs, trots att kostnaderna är helt oproportionerligt stora. Man har framfört argument om att UEFA medlemmar får pengar av UEFA som ska kunna användas för tränar- spelar- domarutbildning (alltså då man måste betala allt själv i motsats till då vi som nu kan haka på FBF och i viss mån SvFF i deras verksamhet. Det pratas om hur vi får fram mer förebilder som lockar publik och utövare till sporten. Vänta nu? Vilka förebilder som inte redan finns i IFK Mariehamn, FC Åland eller Åland United pratar man om att skulle dyka fram om Åland blev ett eget UEFA land? Och ännu viktigare, skulle IFK Mariehamn spela i Veikkausliiga och Åland United i Damernas Liga? Skulle de i så fall automatiskt gå in i Champions League som Ålands representant, eller skulle man fortfarande ha finländskt mandat? Skulle våra ungdomslag fortsättningsvis spela i Upplandsserien? Det skulle de troligen. Problemen gäller nog riksserierna...
Min slutsats är nog närmast en fråga: Vad skulle vara bättre om vi hade egna landslag? Skulle de merkostnader som alla UEFA evenemang, från U16 landskamper upp till A-landslags EM kval med alla resor, boenden, lokala transporter, officiella middagar, säkerhetsarrangemang, ersättningar för dels uteblivna arbetsinkomster och sedan dessutom jämlika ersättningar för kvinnliga och manliga spelare etc, för att inte nämna olika UEFA delegationer och ÅFFs tjänstemäns mångdubblade arbetsmängd svälja de ekonomiska bidrag UEFA medlemskapet skulle ge? Skulle vi fortfarande sitta här och fundera hur Jomala kommun kan bygga en konstgräsplan och sedan inte sätta igång uppvärmningen? Och skulle det fortfarande bråkas om 8 åriga flickor får spela tillsammans i poolspelen eller inte?
Jag tycker vi har allt vi behöver för att göra åländsk fotboll, inklusive våra klubblag, så bra det bara går med den struktur vi har möjlig i dag. Vi kan bli bättre och effektivare, men går vi med i UEFA kommer det så fruktansvärt mycket till, att jag undrar hur någon alls ska ha tid att sköta grundverksamheten, som vi värnar om i dag...
Jag kan ha fel. men knappast!