Till all lycka är det tacos i dag...
Det händer så välsignat, eller förbannat om man vill kalla det så, mycket hela tiden. Självklart kan jag inte dokumentera ens en promille av det som händer mig själv i denna blogg. Då ska vi sen komma ihåg att jag ju i min tur bildar en liten promille, eller mycket mindre än det av alla det händer något med och sedan då man ser till hur alla dessa händelser och sådana det händer saker med går samman på olika sätt blir det helt... Ja, galet!
I dag hoppas jag, igen på att få läge att skriva en text på Åland Uniteds hemsida om att en ny spelare valt att ansluta. Det kan också hända att spelaren säger att hon inte gör det och då blir det ingen text. Två till finns det ju där ute och enligt agenten deras är de rätt sega med sina beslut, helt enkelt eftersom vårt bud inte är så jättebra i deras ögon. Till saken hör att det vi bjuder är sådant som spelare av precis den samma kalibern hade störtat hit i sporrsträck för ännu för 4-5 år sedan. Det är ett faktum att både konkurrensen och priserna kring damfotboll ökar hela tiden. Det är bra för spelet, men allt jobbigare för sådana som oss.
Även Real Madrid höll i går en liten minnesstund för den fasansfulla nyheten kring Chapecoenses hemska flygkrasch precis före finalen i sydamerikanska cupens första del. Jag hoppas verkligen att Conmebol delar ut pokalen till det brasilianska laget som man föreslagit. Det hjälper inte de döda eller deras anhöriga, men ger i alla fall historien en mening längre fram. Jo, jag vet att det kan kännas futtigt att göra stor affär av ett fotbollslag som dör i en flygkrasch då det finns barn som svälter och dör i krig varje dag. Så här funkar det nu i alla fall och även dessa tragiskt omkomna är 79 för många.
För Raissa går det i alla fall bra där i Afrikanska mästerskapen. Hon gjorde matchens enda mål i semifinalen mot Ghana och Kamerun står nu klara för final mot Nigeria på lördag klockan 15.30 lokal tid!
Här ser vi våran Raissa med fint rosa tejp runt sitt knä. Anders, vad tänker vi kring det?
Kekes pojke Nico gick och vann Formel 1 VM. Jag såg Keke vinna mitt i natten 1982. Jag har bara fått efterkonstruktioner om Nicos lopp, men visst är även det en känslosam historia, dock inte makalös eftersom Nico har både fru och barn.
Vi har i dag igen lärt oss att det är lätt att minnas romerska kejsare om man bara tänker på rumpor, att Elevrådet önskar hårdare tag mot rasism och homofobi och att 9B haft historiaprov och därmed nu är hysteriska och löjliga. Edit såg jag av och till igår kväll, samt i morse före jag åkte på jobb. Röd Bettan bjuder på korvsoppa, som jag hoppas kunna avnjuta efter årets sista utvecklingssamtal. Rufus och resten av KHS representationslag i innebandy befinner sig under Ekis och Victors våld nånstans i , var det Dragsfjärd (?) och ska spela 4 gruppspelsmatcher som kanske för dem till finalslutspel här ännu innan jul. SFSI är så kända för sin framförhållning. Hemma på Åland är i alla fall min son och hans lag i natt. Emilia hoppas jag få se i morgon. Fru Kickan jobbar hårt med att få kontaktlinserna och volleybollen kalibrerade.
Tur att det snart är tacos med tillbehör. Det var alltså nån idé att komma hit på jobb i dag. Manchester United-West Ham låter som nåt i kväll, ifall det nu inte blir att skriva pressmeddelanden då. Kanske det ena inte utesluter det andra?