Nattblogg... Eller Magic Monday, som Fagerholm sa....
Jag lovade Samuel att kalla dagen för "Magic Monday" och Marre att lägga upp en halvfräsch bild. Eller det var hon själv som ville att bilden skulle vara halvfräsch, då hon trodde det skulle vara maximal insats av mig. Den bilden som jag lade upp på den officiella sidan var ju mer än halvfräsch måste jag säga. Denna når knappt upp till halv, så medeltalet borde i äkta Harry Janssonsk överhastighets resonemangsjargong bli ett medeltal, alltså rätt...
Den här har vi sajnat. Den andra är Pille, som inte ännu gett sig av ens... Bilden är från Sarajevo i augusti 2014. Jag vet, jag var där!
Även i övrigt är kvällen magisk. Mitt i allt skrev tre unga flickor med sina mammor under ungdomskontrakt... Vad hände här? Vi börjar ha både talanggrupp och återflyttande åländska spelare i Åland United, samt stödande spelare från annat håll som ser oss som ett ställe att växa på, samt att utöva fotboll på allvar. Precis som vi ville... Precis som jag suttit de många nätterna och morgnarna och funderat samt skrivit... Nu har vi inte spelat en enda match ännu 2018, men saker börjar liksom gå åt det håll jag hade hoppats och tänkt det år 2010 där i klassrum 12 i KHS.
Jag vet att något snart händer och sanningens bistra ansikte stirrar mig i...ansiktet.... Men, låt mig ha denna minut nu här i vårt vardagsrum, då saker för en gångs skull gått som de ska.
Egentligen borde jag vara lite överallt. I morgon får jag väl låta sponsorarbetet gå före träning om jag får in nåt efter kollegiemötet i skolan, vilket ju även ger mig möjlighet att hämta hem Edit från dansen.
Så här gick Edit förresten till skolan i fredags. Enda morgonen jag inte var hemma...
Sally och jag passade på att vara lite på äventyr då Fru Kickan och Edit åkte till volleybollträningen. Fru Kickan förefaller irriterad då jag nojsar om det, men hon behöver faktiskt inte veta nåt alls, före på onsdag...Edit vet. Och hennes syskon också, riktigt just.
Inte länge kvar nu tills första lektionen börjar. Även elevrådsmöte har jag utlovat kom jag på. De har en så irriterande effektiv sekreterare i Ellen... Precis som jag hade då jag var ordförande i högstadiet på min tid. Utan sekreteraren skulle inte mycket ha hänt, varken nu eller då!
Till slut får jag bara hålla med Nina Fellman. Man ska inte skriva offentliga texter då man är trött och ledsen. Det blir bara tokigt då. Been there done that. OM man gör det, då ska man be om ursäkt utan att ha det där "men" med.... Sen glöms det bort...
Jästans va glad jag hann bli. Bäst att sluta med det så fallet inte blir så högt sen... När det nu blir....