Äsch då

Jag hade praktiska problem i går kväll som sedan redde ut sig väl. Åland United kör fystester, som en kombination av avslutning på 2016 och inledning på 2017. Tisdag och onsdag kväll är uppbokade för detta. Mellan 18.00 och 22.00 har Fystestare Jani meddelat att man bör vara tillgänglig. Därmed hade jag i går redan på förmiddagen insett att min uppgift som sms påminnare kring tisdagens Champions League sändningar för Magister Sviberg var i fara. Vi till och med skapade ett system då Magister Sviberg själv installerade ett larm som skulle påminna honom om att skicka sms till mig och påminna om att jag ska smsa honom. Det hela löstes av Fystestare Jani, som redan klockan lite för 18 meddelade att hela kvällen avslutas i god tid, eftersom det ju är Borussia Dortmund- Real Madrid på TV. Allt väl därmed. Fystester gjordes, jag hann hem och till och med lägga Edit. Dessutom hann jag smsa Magister Sviberg, som förstås hade missat att smsa mig, samt se matchen, dock med min sedvanliga första halvleks kontorsarbetestid som alltid infaller under Champions League matcherna före Jul. På våren händer det ibland att jag ser hela matcher utan att jobba under första halvlek...
 
I kväll är det andra dagens fystester med samma tidsram. Jag råkar veta att Bayern Mûnchen spelar i kväll och att Fystestare Jani har ett väldigt nära förhållande till dem, så jag hyser förhoppningar om att vara hemma i tid i dag igen...
 
Eftersom Röd Bettan och Gurkan, eller någon av dem skulle hämta Edit från skolan kan jag försöka få till så mycket kontorsarbete det går så jag kanske klarar mig med att jobba i halvtid i kväll. Det troliga är dock att det blir en halvlek, eller kanske till och med två. Kontorsarbetet just nu är lite som en hydra. Gör man en sak, leder det till tre nya minst.
 
Sen då Big Sam. Herreminje England. Jo vi har vår personliga frihet. Jo, Svennis blev lurad av journalister. Nu blev även Allardyce det. Men kom igen. Lär er. På mikronivå lever jag som ni. Både som lärare och som Åland Unitedmänniska granskas även mina säganden och tyckanden, samt ageranden noga. Om jag hade som vana att agera full på Arken varje helg skulle nog både skolsamhället och ÅUs sponsorer tycka illa. På samma sätt om jag skrev alltför kontroversiella saker här på bloggen. Det har ju hänt att folk reagerar vet ni... Jag trampar ofta i klaveret, men har hittills klarat mig. Som manager för England, den nästhögst ansedda personen efter Drottningen, som Mika Kottila sade i går i TV-studion, måste man ju veta att man är så offentlig man bara kan vara. Eftersom just Drottningen klarar sig år efter år, då tycker man att även Sam Allardyce skulle göra det. Nu sket det sig och tack för 67 dagar och 100% utdelning. 1 match 1 seger. Lycka till Gareth Southgate, åtminstone fem matcher framåt. Oj oj oj...
Dit for han jo...
 
 
Just sådant här, vad man kan säga och inte säga diskuteras ju vilt, inte minst i skolan. Jag tycker det är simpelt som korvspad, om nu korvspad är simpelt. Samma slags tystnadsplikt som alltid har gällt gäller fortfarande trots alla sociala medier och interneter med mera. Det du inte kunde säga till någon annan, det kan du inte heller lägga ut. Det som går att se med egna ögon och höra med egna öron på allmän nivå, det kan också läggas ut så klart. Sen är det varje enskild individs sak att avgöra om man blir "kränkt" eller ej. I skolan har vi ett stort jobb att undervisa och lära ungdomar dessa sociala gränser, precis som alltid förut. Precis som alltid förut förstår endel mera och endel mindre. Just dessa sociala medier gör sedan att ringeffekterna för folk som förstår mindre  blir så mycket större och behovet av upplysning ökar ytterligare. Det som dock även bör framhållas är att vuxna, föräldrar och annat pack, behöver minst lika mycket information då det där bondförnuftet vi så gärna vill tro att finns, inte alltid ger sig till känna. Tidigare generationers skola och uppfostran har missat här. Låt oss inte låta just det gå vidare till våra barn.
 
Dotter Lindas träningsprogram ger mig mycken smärta. Jag gör mitt bästa, svettas, stånkar och förbannar faktum att jag är född, för en liten stund. Sedan duschar jag.
Snart kanske jag är tillbaka i samma form som i oktober 2012.
 
Purjolökssoppa lär Mat-Inger bjuda på dagen till ära. Sen är det 9D som gör mig besök. "Det är ju för religionen man kommer till skolan" sade en dam i klassen just då jag såg henne i korridoren. Anar jag en aning sarkasm? Kan 15-16 åringar sådant?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0