VM är slut. Snart oktober!

Då blev det som väntat. USA lät sig inte överraskas nästan på hemmaplan och man pulvriserade Japan. 5-2 och de största målsiffrorna i ett VM sedan 1958 och Pelés Brasilien på Råsunda. Just Pelé gjorde ett av de mest beryktade målförsöken i VM historien då han sköt från ungefär halva planen 1970 mot Tjeckoslovakien. Bollen seglade över Ivo Viktor i målet, men hamnade just utanför stolpen. I natt sköt Carli Lloyd från mittlinjen och bollen hamnade i mål. Lloyd stod för ett hattrick i VM finalen och valdes dessutom till VMs bästa spelare. Jag tror det var befogat faktiskt.
 
I övrigt blev det mycket teatraliskt mot slutet, då såväl Wambach, Rampone samt Sawa byttes in. De spelarna har nått en position i världsfotbollen som konverterat till herrfotboll kommer att motsvara Cruyff, Beckenbauer och Moore då kommande generationer tänker på dem. Vackert och känslosamt. På samma gång lite hippt att fnysa åt antar jag. Men som romantiker gillar jag dessa manifestationer.
USA har återställt ordningen från sekelskiftet. En tredje stjärna över emblemet spelar de med från och med nu
 
England lyckades ju dessutom bli bäst i Europa. Vem i hela friden hade trott det. Både den amerikanska och engelska segern i de sista matcherna har ifrågasatts då det sägs påvisa att fysik betyder mer än teknik och speluppfattning i damfotboll. Jag vet inte om detta är så enkelt. Jag anser ju att det inte finns ett enda rätt sätt att spela. Trots att jag är humanist i själ och hjärta tror jag ändå på någon form av Volksgeist som formar ett lands fotboll till att spegla hela landets folk. USA spelar amerikansk soccer. Englands damer visade mer än någonsin att det engelska i engelsk fotboll kan slå tysk kvalitet. Japanskorna vägde helt enkelt för lätt! Jag tror vi ska vara försiktiga med att bedöma vad som är bra och vad som är dåligt för fotbollen i dessa frågor. Vi måste helt enkelt göra som i livet i allmänhet, anpassa oss och sträva efter de mest ändamålsenliga formerna för att upprätthålla livet. Åland United gjorde så i går och fick 0-0 borta. Självklart tycker vi att vi gjorde rätt och att laget utvecklades. Andra kan tycka helt annorlunda, men det har ingen betydelse eftersom det enda som betyder något är vad vi gör nu.
 
Det har blivit molnigt. Min dag inleddes med att hålla mig kvar i den överfulla sängen efter någon timmes sömn efter VM pokalutdelningen, dit ju Blatter inte vågat komma då han var rädd att arresteras... Ordförande Landshövdingen hade sedan beviljat audiens och framtiden ser nu klarare ut. Eller, jag vet vilka hinder jag ska bestiga föra att framtid överhuvudtaget ska vara möjlig.
 
Fru-Kickan talar om att gå ut och springa. Bra, då vet vi att hon är utmattad hela kvällen sen. Perfekt. Emilia, Rufus och Linda har aviserat sig anlända hit för att äta tacos. Detta innebär förstås att jag å det snaraste måste inhandla sådan.
Så här glad blev jag i fjol då jag fick middag. I år ska jag också få en har jag hört
 
Livet går vidare. Åt vilket håll, det beror helt på oss som lever. Som Ordförande Landshövdingen sade då jag lämnade mötet: "Säg åt frun din att det nog blir bra, men säg för Guds skull inte på vilket sätt..."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0