Hur vara kränkt på rätt sätt?

Denna dags lärdom hittills är för det första, för den som inte visste det förut: Tjafsfaktorn ökar avsevärt ju mer man låter elever påverka undervisningen... Extremt roligt är det att följa den ökade frustrationen i takt med att de själva får bestämma vad som ska skrivas och antecknas, så där som det sägs att är bra för dem.. Jag tror också det är bra, men i rätt kontext och styrt enligt en plan som de själva inte gjort... En annan lärdom är att Sally behöver lite fler droppar av vad det nu är hon får för droppar för att magen ska funka så det inte blir förstoppning.
Så här ser det ofta ut i dagens värld. Tänk hur det skulle se ut om alla de här arga miljonärerna själva skulle få bestämma om det är hands eller inte....
 
 
Två saker i övrigt: 1. En ny trend har blivit att kränkthet har blivit en kollektiv rörelse. Vanligen brukar det ju räcka med att någon som sårat en annan ber om ursäkt. Om den som sårats accepterar ursäkten brukar väl saken vara ur världen? Dagens facebookvärld har nu medfört en hop av kollektiva domare som oavsett om personen som accepterat, eller inte accepterat en ursäkt bedömer om ursäkten har formulerats rätt. Diverse instruktioner om hur man ska säga för att ursäkten ska vara rätt, eller till och med sågningar av personerna som godkänt felaktiga ursäkter förekommer vilt. Det är inte lätt det där att vara kränkt numera.
 
2. Utan att vara kränkt och utan att tycka att någon ska be mig om ursäkt kan jag konstatera att mitt liv som flickfotbollsperson är över. Det står väldigt klart att jag är oönskad att verka inom och för flickfotboll, åtminstone här på Åland och förstås i dagsläget. Vad framtiden för med sig vet vi ej så klart. Jag accepterar så klart faktum och satsar på att hjälpa Åland Uniteds A-lag nu. Ingen behöver som sagt be mig om ursäkt, eftersom vad jag vet ingen har gjort något fel... Det enda jag ber om är att någon som på riktigt vet varför jag mitt i allt blev oönskad skulle berätta det för mig. Ted har sagt att "man tycker att jag bestämmer för mycket"... Okej. Jag förstår inte riktigt vad man menar där, men så är säkert fallet. Som sagt. Någon som vet varför man inte vill ha mig som person involverad får gärna berätta detta för mig, så har jag lättare också på psykisk nivå att lämna den delen bakom mig. Åtminstone nu på en tid. Okej?
 
I övrigt ska jag leda ligaföreningens höstmöte hemifrån oss i dag, via skype... man kan hoppas att Sally fått bajset att funka till dess och att Fru Kickan, Edit och vem där nu kan vara fixar att jag sitter vid datorn och talar finska. Sen får vi se vem som är ordförande efter mötet... Jag har inte gjort någon kampanj och är helt seriöst nöjd om nån annan vill göra det. men vi ser hur det blir alltså. Jag missade Rufus under hans fem minuter långa vistelse hos oss i går. Han hann i alla fall träffa Sally.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0