Då timmar blir veckor

En tung helg, då jag nu på måndagsdagen har lite dåligt samvete för att jag säkert var lite vresig hemma, förlåt Fru Kickan och Edit som var där, märker jag att jag hade rätt. Ingenting förändras och allt går vidare hela tiden. Alla åt olika håll och det enda som gäller är att göra det bästa av allt det man har.
 
Morgonen började med ett redan för en tid sedan bestämt besök i Steel FMs morgonstudio. Jag förundras och på samma gång förtjusas av Peters spontana pratande. Det gäller att vara med så man märker då han sänder och när han inte gör det. Så mycket personligt pratade vi under nyheterna, reklamerna och musiken han körde. Sen fick jag förstås öppna lite kring varför Åland Uniteds spel inte riktigt har lossnat och hur det riktigt ligger till med Craig affären. Det första har jag ingen klar åsikt om då jag ju inte varit direkt inblandad, men jag känner att jag borde ha nåt att säga i alla fall, i den andra frågan fick jag en gång till sagt att jag är ledsen, men att allt fokus, helt på riktigt är att finna en lösning för fortsättningen. Så naiv att jag tror att vi har ersättare på plats i dag på träningen är jag inte, men som jag hoppas att det går kan vi ha en par nya medarbetare redan före helgen.
Peter sade att jag var mer rakad än han mindes mig och tyckte att jag ju varit skäggig rätt länge. Då jag informerade honom om att jag haft någon form av helskägg sedan före Rufus föddes hajade vi till. Dels för att Peter är Rufus gudfar, dels för att jag säkert har rätt, vilket inte alltid är så fundamentalt självklart, som vi sa... Eller kanske vi inte sa det...
 
 
Här i skolan har jag hunnit presentera hela Buddhismen på 42 minuter för 9C vid deras sista religionslektion någonsin i grundskolan. I matsalen tyckte Mat-Inger att jag ju kunde utse Camilla till sån där tränare, eftersom hon hört mig i radion i morse.
 
Jag sa till Fru Kickan och Edit att vi syns i kväll. Hoppas de förstod att det betyder att jag ämnar stanna kvar över träningen. Det känns som om det är läge för det.
 
En liten rolig detalj, om man nu tycker sådant är roligt, från i går kväll inträffade då jag blev uppringd av Nya Åland. Precis inför hade Craig sänt mig ett meddelande som illustrerade hur han hade nekat precis den journalisten som ringde mig all slags kommentarer. Då jag var i telefon såg jag Craig utanför mitt köksfönster. Han hade varit och överlämnat en väska som han returnerade till klubben. Journalisten fick höra oss prata medan vi stämde av... Sen då Craig gått fick jag igen avbryta intervjun då Pärla knackade på dörren och ville leka med Edit. Jag fick även i direktintervju förklara för Pärla att det inte gick för att Edit just då läste läxor och inte sen efter det heller eftersom hon ska se en film med sin mor... Jag hoppas dessa diskussioner inte kommer med i dagens tidning dock.
 
Just nu inte så mycket mer... Rufus tilltalade just mig som "Pappa" i matsalen. Det var roligt för det var första gången!
 
HJK på torsdag alltså. Men alla brev om Honkamatchen borde ju skickas nu också. Målvakten vår spelar ännu i Adidas...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0