Vems är ansvaret?

Först bara snabbt en blick tillbaka på helgen som var. Dotter Linda anlände på fredag kväll från USA. Just före det hade Old Mama och Papa Virta, tillsammans med tre minnions av släkten Melleri kommit från Sibbo. Vi mötte Linda på flygplatsen och allmänt jubel uppstod.
 
Lördagen var sedan stora Studentdimissionsdagen. Emilia, en till dotter som jag är så jätte stolt över fick sin mössa och några stipendier. Hon lär vara bland landets (vi talar Finland nu) topp 100 i matematik och sen är hon tydligen en snidare på psykologi och dans också, som om jag inte vetat... Svärson Joel, som också fick en mössa fick även han ett stipendium. För Social kompetens... Var det något om att flickor söker sig till figurer som påminner om sin egen far... Inte för att Joel nu riktigt motsvarar mig. Han är bättre på så många saker... Själva festen gick utomordentligt väl. Jag ställde mig som portvakt och dryckesutdelare och hade en oerhört avkopplande stund då jag utan ansvar, eller ett visst nog kanske, kunde slänga käft med alla som kom och gick. Emilia och Joel kom sedan hem till oss klockan 4 på morgonen, då Emilia ringde eftersom hon inte hittade reservnyckeln. Sedan sov de bort champagnefrukosten.. Det var nog säkert i sin ordning ändå.
Här är min dotter Emilia i all sin glans. Måtte du lyckas med dina mål och få ett fullvärdigt och lyckligt liv!
 
 
Helgen flöt sedan på, ibland bokstavligen som på Mariebad, ibland mera bildligt, som under diverse hämtningar och morgonmålsätningar vid fyratiden på eftermiddagen för att vara klar för en middag som min Mor tillverkat i vårt kök, eller under Juventus-Real Madrid som vi såg inte en, utan två gånger. Bägge gång slutade matchen 4-1 till Real Madrid. Tänka sig. . Även Fru Kickan deltog i måltiderna och åt snällt, trots att hon är gravid. Hon börjar bli tjock, som Rufus sa... Edit har haft en oerhört bra helg vad det verkade i morse och nu är även hon inne på sin sista skolvecka av sitt första skolår. Eftersom vi ju är självstyrda här på Åland får grundskoleeleverna inte sluta samtidigt som de fastländska motsvarigheterna.
 
Just lite sådant tänkte jag säga snabbt om. Alltså inget om självstyret, men om grundskola och överhuvudtaget synen på vad vi är och varför. Det är oerhört vanligt att skylla på omständigheter inte sant? En hel drös nior, som i dag ska ställa ut sina projektarbeten dräller in och vill ha tillgång till en dator. Dessa borde dock ha bokats tidigare, vilket de förvisso informerats om, så de får en bild av vuxenvärlden genom att få vänta och se ifall något öppnar sig. Endel elever blir ganska paffa, då de ju räknat med att bli omhändertagna som alltid. Gissa vem några människor som hör detta skyller på? Föräldrarna! Alltså, skulle barnen ha bokat sin dator enligt instruktioner om inte föräldrarna varit så slappa och dåliga? Vad tror ni föräldrarna tycker? Jag som förälder skulle kanske tycka att det är en slapp och dålig skola som inte lär ungarna att följa instruktioner!!! Se hur vi alla blir av med vårt eget ansvar här! Vi kanske, likt med patienten i förlossningssalsscenen i Monty Phytons "Meaning of Life" glömde bort den viktigaste detaljen... Människan själv. Nog är det väl ungen själv som ska ha ansvar för att följa instruktioner och att anpassa sina handlingar till det som situationen kräver. Skolan ger förutsättningar, föräldrar ger andra förutsättningar. Det är ändå alltid individens sak att tillgodogöra sig det som ska tillgodogöras.
 
Jag tar på inget sätt ansvar för Emilias hejdundrande skolframgångar. Jag är stolt som en tupp jo, men jag har inget med det hela att göra. Det är hon själv som tagit studenten. På samma sätt är det varje elev som har missat att boka dators egen skam. Han/hon får helt enkelt improvisera och få det att funka i alla fall. Ju yngre barnen är och ju större uppgiften är, desto mer behöver vi finnas och hjälpa. Men vi ska aldrig gå i fällan och tycka att någon annan borde göra på annat sätt. Jo, vi kan tipsa och stöda även lärare, föräldrar och fotbollstränare, men den som vill bli spelare blir det nog helt själv, ofta trots de människor den haft omkring sig!
Så här ser det ut då det personliga ansvaret minskas till nära nollpunkten. Fint att se, men föga framåtsträvande kan man tycka...
 
 
Åland Uniteds A-lag kom hem från Uleåborg och har just nu sin sommarsemestervecka, fint väder va? Jag har lyckats skriva fel datum och står just nu med 3 eller fyra domare till elevrådets turnering på onsdag. Fyra planer har vi, så det vore kanon med fyra minst... Det är mitt ansvar att lösa. Olivia har varit hjälpsam och hon har spottat fram män till mig på löpande band. Undrar hur hon gör...
 
I morgon arrangerar jag friluftsdag för åk 7 och på samma gång en annan dag för elevrådet och friends. Jo jo, det går nog. Onsdag är det alltså fotbollsturnering och på torsdag ska min klass ha avslutning i auditoriet medan jag, som är delansvarig för ceremonin befinner mig i kyrkan för att se Rufus utdimitteras. Det går nog det med... På fredag ska Samuel köra sin första träning på egen hand med ÅU då Maiju är i Kina. Det gååår braaaa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0