Vad är det viktiga?
I denna tid av massinformation och samhällets ökande takt får vi goda råd om hur vi ska orka och klara av att fungera. Man måste prioritera säger de. Vi måste se till att vi gör det viktigaste och lämnar bort sådant som inte måste göras. Sen ska man veta att man inte är oersättlig också.
Detta får mig då att tänka på hur denna prioritering riktigt ska gå till. Hur man än svänger blir rumpan alltid bak. Det vi prioriterar bort kommer att lida, eftersom vi de facto är oersättliga. Ingen kan göra ditt jobb som du utan du själv! Således återstår dilemmat om det är fruktsammast att fokusera på de saker man prioriterar, eller på dem man inte prioriterar. Jag menar, det som inte prioriteras kommer ju att bita en i rumpan längre fram. Ni tror väl ändå inte på de där naiva idiotierna om att man kan göra sig fri från sina demoner genom att undvika dem? Sådant där trams om att man mår bättre om man gör sig av med personer och saker som suger energi ifrån en. Jo, en tid mår du säkert bättre, men var så säker, demonerna kommer tillbaka. En och en eller alla på en gång. Där står de och äter upp dig om du struntat i dem för en tid. Oftast är de hungrigare ju längre du låtit dem vara!
Bryr du dig inte om dina barn då de är små kommer du att vara tvungen att bry dig desto mer då de är äldre. Eller, du hamnar att bry dig på ett sätt som är mycket mer energikrävande än annars, trots att barn är energikrävande vilken ålder de än är i, men det är dina barn och ditt ansvar! Det samma gäller också arbetsuppgifter eller saker du bryr dig om. Man kan låtsas att de inte betyder något en tid, men ge dig Fan på att de finns där och påminner dig om att du har försakat dem!
Saker som gjort sig påminda och har olika status, samt behöver behandlas på olika sätt, men befattar jag mig inte alls kommer de att få konsekvenser för mig, eller andra.
Edit är rädd för spindlar. Varje kväll kollar jag och bekräftar för henne att spindlarna inte har kommit in, samt att det inte finns spindlar på Antarktis. Vi måste komma på långsiktigare spindelskrämselbekämpning för framtiden.
En elev stoltserade med att ha antingen kastat ett ägg, eller så inte kastat ett ägg och var stolt som en tupp över att han så totalt kunnat föra de vuxna bakom ljuset. Jag kände att jag måste informera eleven om hela historiens relevans och hur den låter för en utomstående, alltså trycka ner barnet totalt i skosulorna. Hur detta fungerar långsiktigt återstår att se.
Internationella huset har dåligt internet. Jag har skaffat en ny internetmojäng som ska levereras i dag till träningen. Hoppas på åtminstone tillfällig glädje, fram till att räkningen ska förklaras för ÅUs ekonomiavdelning.
Jag har äntligen fått till en kontaktlista för alla vårdnadshavare i 7A. Den är också mailad och nu vet jag inte hur man gör mailgrupper så jag kan maila dem igen utan att skriva in alla enskilda adresser. Det kan bli lättare för föräldrarna att kontakta, men på samma gång kanske mindre ansvar på barnen, vilket i så fall inte är en bra lösning.
Det var goda köttbullar till mat i dag. Jag åt och är mätt. Svårt att komma på negativa följder här.
Rufus ska komma på torsdag kväll. Vi ska lite planera tillsammans. Det bådar gott för hela det fortsatta livet.
Emilia kommer också på torsdag. Hon ska ha middag som jag lagar. Middagsingredienserna behöver köpas. Detta är också bara en god sak.
Jag har inte talat med Linda på väldigt länge. Jag behöver se till att vara alert sent någon kväll då det passar henne. Dåligt samvete finns på bägge håll för att inte vara mera tillgänglig.
Skolan besöks av Mats Löfström på tisdag. Alla mina undervisningsgrupper borde ställa frågor till honom. Jag måste komma ihåg att påminna dem om detta. Av alla viktiga saker har detta hamnat så långt bak för mig att jag glömt informera alla utom en grupp om detta. Frågorna blir sämre, eller uteblir, men det får faktiskt Mats fixa!!!
Åland Uniteds årsberättelse ska skrivas klar denna vecka. Jag måste skriva. Gör jag det inte ger jag mer jobb åt Linnéa och det vill jag inte verka för.
Protokollen från Avauspotku kom. Jag måste ta i med Viceordförande Mervi och förbereda de olika saker vi bestämde att ligaföreningen ska bestämma. En befriande faktor är att alla klubbar upplever att de har det värst! Bara som referens till dem som klagar och upplever att FBF kränker just en själv.
Damlandslaget vann både mot Ryssland och Slovakien där nere i det regniga Spanien. Det är också viktigt. Maiju kommer hem nu och jag har fler personer att valla här på plats.
Det går inte att göra en heltäckande lista och så här ser ju alla människors liv ut. Det finns endel som tror att man bara kan lämna saker och tro att de fixar sig. Just de ger ofta mer jobb åt dem som sedan fixar.
En av de saker som för mig känns mest stressande just nu är detta. Åland Uniteds ungdomsarbete. Nu då vi kanske börjar ha A-laget någorlunda kontrollerbart kommer Demonerna i form av flickor. Våra två flicklag rullar på, de har duktiga ledare. De behöver ändå lite stöd från klubben, samt alla de andra projekten, som gemensamma samlingar, spelarbesök till träningar, regionträning, skolbesök, planering och genomförande av läger. Just nu hänger de på mig och ska jag vara ärlig har jag inte gjort ett strå i kors ännu detta år för dessa saker. Det är så lätt att säga att jag inte har hunnit. Det har jag inte heller, jag har varit tvungen att prioritera andra saker. Detta gör inte att flickverksamheten skulle vara mindre viktig. Nej, den är en av dessa stora, riktigt jättestora demoner som jag måste bekämpa! Det lättaste vore förstås om någon ville hjälpa mig med det, så där som Pille gjort förut. Om ej är det jag ensam som ska fixa det för första gången någonsin helt själv. Men... Hur svårt kan det vara?
Snart kommer 9G för att försöka förstå varför Senaten förklarade Finland självständigt och sen ska 7A läsa Gamla Testamentet så det skakar.
Kommentarer
Trackback
