Bara Shakespeare kan skriva sådan drama

Klockan är för mycket. Jag borde sova i väntan på att få träffa 9G och 9E före maten på morgonen, samt på att få se till att Edit kommer till skolan med jumpakassen packad, dansväskan redo och förhoppningsvis något som liknar knoka i håret. Det är ju tisdag. Röd Bettan har lovat hjälpa Edit hinna till dansen och hem, ifall hon hinner, det är ju damernas 10 km klassiskt i VM. Tur hon är gift... Mitt problem är att jag inte riktigt är redo för att sova. Kvällen blev så omtumlande.
 
En fotbollsmatch på TV som Leicester City mot Liverpool FC låter väl inte så där übersexig... Jo, Klopp har gett Liverpool energi, som ändå lite stagnerat på sistone. Leicester är en klubb man alltid känt till, men aldrig liksom lagt på önskelistan. Nu då de sparkade Ranieri borde man ju egentligen ha bojkottat dem. Ändå, efter att ha träffat Ekis med sin Aston Villatröja i övre lärarrummet i dag och faktiskt före det om jag ska vara ärlig, har den matchen gett mig fjärilar i magen. av någon orsak har jag i flere dagar vetat att den börjar klockan 22 på Viasat vad det nu är... Vi har många Viasats ser ni...
Craig Shakespeare heter han till höger om Ranieri på bilden. En kille som spelat proffsfotboll och även varit professionell coach sedan år 2000. 1 gång före i kväll har han haft huvudansvaret i en riktig tävlingsmatch. Det var då han hade en match mellan två managers i West Bromwich Albion i oktober 2006. 2-0 besegrade han då Crystal Palace. I kväll var han där igen. Efter att Ranieri sparkades för några dagar sedan fick han axla caretaker rollen för Leicester mot Liverpool. Det bara är så romantiskt och kittlande spännande tycker jag...
 
Herreminje en sådan match det blev. Leicester City spelade som om juni, juli, augusti, september, oktober, november, december , januari och februari så här långt inte hade funnits. 1-0 på ett friläge för Vardy, jo Vardy igen, han som gjorde sitt första mål för året nere i Sevilla i onsdags...Detta var hans första mål i Premier League under hela 2017. Wes Morgan hittade rätt som inte på ett halvt år i försvaret. Kasper Schmeichel, som ändå varit hyfsad hela året, gjorde några viktiga räddningar och Leicester City var i förarsätet trots 21- 79 i possessionprocent till Liverpool.
 
Tvåan kom. Danny Drinkwater fick en träff utanför straffområdet och jag messade Emilia omedelbart. Sedan blev det även 3-0 genom Vardy igen, på nick. Osannolikheternas osannolikhet. Vad gör då hela King Power Stadium i den 66e minuten? Jo, de reser sig, tänder ljusen på mobiltelefonerna, tar fram Raineriskyltar och hyllar den nyligen sparkade managern genom sånger och manifestationer. Ranieri är 65 år gammal, därför denna minut. Att Coutinho gör 3-1 märker man knappt i denna magiska afton. Jag som ändå tycker att Liverpool är ett sympatiskt gäng och jag som gillar Klopp.
 
Fotboll är för underligt. Sagor, sägner, legender, ja allt... Tro hopp och kärlek... Sorry alla, detta är vad jag ser som viktigt ,fundamentalt och relevant i livet. Shakespeare skrev ett skådespel igen. Nu har han två vinster, på två matcher över 11 år... Realismen får visa vart det bär! Länge leve Ranieri, länge leve den avgångne Ranieris spöke...
I övrigt var jag på Marthamöte och klippte vad det nu heter till midsommarstångskronorna en stund. Lillemor säger att de remsor jag klippte var för tjocka för att kunna användas, men meningen var god...
 
 
Snart 9G och 9E.. Och en massa andra med...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0