Vikten av en vunnen fotbollsmatch

För de allra flesta människor, tror jag, är fotboll något som följs med på basen av resultat. I morgon på jobbet kommer jag säkert att få höra gratulationer då folk sett i tidningar etc att Åland United slog GBK med 2-0. Då har det liksom gått bra och det är ju huvudsaken. Okej, det är roligt att folk bryr sig och följer med så pass. Ännu roligare vore det förstås om fler än 145 människor skulle ta sig till matchen nu då vi korrigerat tiderna efter alla de hundratals som ju inte kunnat komma förut då vi spelar alldeles för tidigt, eller vad de nu har sagt.
 
Vill ni veta vad jag tycker är allra bäst med att mitt lag vinner matcher? Det är känslan på kvällen och på förmiddagen efteråt. Det är ett lugn och en harmoni som består i att folk omkring laget är glada och harmoniska. Även ifall vi skulle ha spelat lite halvtaskigt skulle segersiffror ha gjort livet för oss som "städar upp" betydligt lättare. Mindre terapi, mindre ifrågasättande frågor. Helt enkelt lugn och ro att se film med Rufus och sedan bry sig om helt andra problem under natten och följande morgon. Tack för det damer. 2-0 i går gav mig några timmar att tänka på annat än just fotboll, vilket ju inte innebar att jag inte tänkte på fotboll förstås.
Här är Elsa på bild igen. Hon fick hoppa in i går igen och hann på sina 8 minuter vara med om en del. Roligt med lokala flickor som stiger fram inför framtida bedrifter. Det finns fler av dem som vi vet.
 
 
Eftersom den här dagen skulle vara helt bara söndag väcktes jag av Fru Kickan som meddelade att hon nu verkligen ska och gymma och att hon vill att någon (=jag) städar upp i köket och för ut soporna. Det har jag sedan ungefär hållit på med i olika etapper, medan Fru Kickan först gymmat, sedan grävt trädgårdsland, eller då jag var ute och kollade stod hon bredvid och berättade hur Gurkan skulle gräva och precis just joggade hon förbi här och sade att hon skulle gå i bastu hos Gurkan. Köket ska jag förstås reda upp igen då alla tallrikar och matrester från lunchen som hon och därmed också Edit i hennes släptåg inmundigade utomhus. Rufus dök upp till lunchen jag hade dukat fram och sade "Äsch, jag äter flingor i stället". Sen undrade han varför vi bara har laktosfri mjölk. Fru Kickan kom sedan förbi och bad mig, som alldeles tydligt förväntas åka och handla- bra då kan jag hänga upp affischen för Pallokissat matchen på samma gång- att köpa laktosfri mjölk för det är ju bara sådan vi dricker... Är det så? Det hade jag inte vetat. Men visst visst... Emilia har jag ej sett till. Hon jobbar ju som dagistant i veckorna så vad jag vet städar hon församlingshemmet på söndagar då och sen hade de visst dansträning också...
 
Vad ska jag alltså göra förutom att anpassa mig till alla andra? Jag skulle ha lite religionsprov att rätta eftersom de ska ges ut i morgon. Sen vet jag också att det spelas FA cup semifinal och även att El Clasico går i Madrid i kväll. Dessutom kan jag ju förarga folk genom att berätta sanningen, som att Hammarlands IK lyckades låta bli att svara på vår inbjudan, vilket nu engagerar en hel del människor på Facebook. Förlåt!
Detta är för övrigt en av de mera aktuella bilderna på mitt femte barn. Det sägs att det med stor sannolikhet är en hane och han heter just nu "Blobben". Då jag ju begriper att det inte är ett namn man helst bär på ett helt liv vore det av vikt att komma på ett riktigt sådant som babysen kunde ha då den kommit ut. Diskussionen här hemma går vild. Kan jag tillägga att man ingalunda är överens? Jag nöjer mig med efternamnet Virta, så får de övriga köra förnamnsdispyten.
 
 
Fru Kickan har nu, eftersom jag ju ska reda upp i köket burit in en hel del nya grejer till det färdigt uppredda köket som jag i min tur nu måste reda upp. Söndag efter en vunnen match detta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0