Ny vecka- nya löjligheter

Jag vet att detta uttryck inte är mitt eget och att jag använde det tidigare. Det bara känns så relevant just i dag, måndagen den 3/4. Precis just fick vi meddelande att vår lön inte kommer före i morgon, så det gäller att samla ihop alla smulor till middag i kväll då, samt att njuta ordentligt av den utsökta kött och makaronilådan Södra Ålands Högstadiedistrikt tillhandahåller i dag. Bra med riktig mat som jag brukar säga!
 
 
 
Söndagen blev väldigt inriktad på flickor som spelar fotboll. Först, efter att ha dammsugit ordentligt, eller i alla fall dammsugit, kom jag iväg till WHA. IFK gjorde processen kort med sina lite yngre systrar i ÅU. Inget snack, men en avslutning på en hård 6 mathershelg för bägge lag i alla fall. Denna vecka kommer tre av IFK flickorna att köra heltid med ÅUs A-lag. Bara det är något tycker jag...
 
Efter friskluftintaget på WHA där jag även fick diskutera lite med min vän Steve för första gången på länge, bar det iväg hem för att plocka upp Edit. Med henne i bilen, via Sigrid ut till Lemland körde jag, med bara ett litet stopp på en busshållplats för att hälla vatten i kylaren, till Valbohallen. IFKs flickors vita lag ställdes mot IFFKs pojkar, som nog innehöll två flickor också, och så två pojkkombinationer från JIK. JIK orange som spelade i blått och JIK blå som hade vita tröjor men spelade i oranga västar. Jag säger ingenting, men Gary är heltidsanställd tränare i klubben sedan 3 dagar. Färger gillar han att styra med vet jag, så här är ju något att börja med...
 
Vita laget bestod för dagen av två spelare som går i tvåan, två som går i ettan och sedan tre dagisflickor. Trots heroisk kamp, främst av målvakten Sigrid i den sista matchen och Edit som värmde på konditionscykel mellan matcherna och Frida som tappade en tand på planen och gav den till tränaren, blev det inga mål framåt denna eftermiddag. Några baklängesmål uppstod i och för sig och siffermässigt var det ingen trevlig tillställning. Humörmässigt och lärdomsmässigt nog. Tränare Christian fick termen spelbredd introducerad och trots att anfallsmetod nummer 1 var en boll mellan försvaret och galopp-press i flock, ser man nog att tänkandet och orienteringen på planen blir bättre vart efter.
 
En idé som är värd att forska i vore att få till ett rent poolspel för flickor i denna åldersklass redan i sommar. IFK laget kan bra vara med som Gröna och Vita. JIK får ihop ett lag, med några lite äldre flickor inkluderade men det gör rakt ingenting. Sen ser det ut att finnas tre flickor i IF Fram och tre i IFFK, samt någon spridd på olika håll. Kunde vi samla ihop dessa flickor till poolspelen och låta dem spela som Åland United? Då hade vi fyra lag och alla kunde få spela två matcher per gång. Kalas! Och dessutom ett stort steg framåt igen för Åland United-tanken...
På Sofia Södergårdhs bild ser vi Bri jobba sig framåt, precis som hon gör med sitt F04 lag och så klart som ytterback i vårat A-lag. Jag träffade henne på WHAs läktare i helgen och hade ett riktigt givande samtal. Thanks for that Bri!
 
 
Även ÅUs flicklag har gått att få, åtminstone i teorin att samman-arbeta. De har jämkat fram träningsturer och även ett system hur de kan hjälpa varandra, samt framför allt de enskilda spelarna av olika ålder och motivationsnivå. Kalas igen!
 
A-laget har en riktig hederlig träningsvecka efter tre lediga dagar. Craig håller i baletten då Maiju är ute i världen och har ett tufft jobb att verka mot PK-35 matchen om två veckor och även hålla laget igång med stegrande målsättning. Klockan 16 i dag ska ett möte hållas och jag tänker titta in där för att ge honom och de andra stöd, eller vad de nu uppfattar att jag gör. Klockan 17 måste jag dock vara i stan för ett annat möte. Där kan vi tala löjligheter! Och så flyter det väl på, samt ihop till en grön mönja igen.
 
Förresten är jag i dag klädd i en blå t skjorta. Fru Kickan tog åt sig av mitt avslöjande att min mor anser att jag blivit så trist då jag alltid klär mig i svart t skjorta (förutom då jag har vitt på jobbet för ÅU). Här ska vi minsann se att jag är färggrann och sprakande. Det fanns visst en par röda skjortor också, men jag såg inte säkert för det var mörkt i sovrummet då jag tog ut dem ur klädskåpet...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0