Kaotisk betraktelse, eller vad det nu blir...
Den klassiska frågan "Var var du då Kennedy blev skjuten?" har självklart många uppföljare. För mig är det relevant att minnas var jag var vid samtliga herr VM finaler som spelats under mitt liv. Som jag tror jag berättat tidigare har jag aldrig sett en enda sådan final två gånger på samma ställe. Fråga bara. Allt mellan 1974 och den senaste 2014 och jag vet var jag var. Jag minns så klart också var jag varit varje gång jag fått ett nytt barn och vid olika skolstarter med mera. Jag tror vi alla har den här typens fixpunkter i livet. Just den här dagen är det relevant att fråga var du var för exakt 15 år sedan.
Jo. Det var 15 år sedan de här galenpannorna körde flygplanen in i de här husen.
För 15 år sedan var jag på gymnastik med Emilia. Då vi kom hem stod Linda och hennes Mamma, som också varit på gymnastik och tittade på TV. World Trade Center är attackerat fick jag höra... Den kvällen tittade jag stint på CNN, som vi tydligen hade då. Dagen efter hade vi friluftsdag med KHS och ungarna lekte World Trade Center och Pentagon. De byggde sandkullar och sparkade omkull dem. Man kan tycka att det var osmakligt och det var det också. Dock fungerar ju vi människor så här. Dagen efter den dagen föddes Rufus. Därför minns jag så bra att det var just 15 år sedan i dag.
Har världen blivit annorlunda sedan dess? Inte vet jag. En tid blev man hysteriskt försiktiga. Det talas om fiender som man inte kan se och allt möjligt. Jag skulle ändå säga som i sången: "Det mesta är nog bara som det brukar vara".
Eftersom jag blev med Land Rover i dag kunde jag inte bevista vår återhämtningssamling i eftermiddags. All kontakt med spelare och tränare tyder dock på att det hela gått kontrollerat till och att ingen blodvite eller stora tragedier ägt rum. Bra så. I morgon är jag inkallad till ett högst oväntat möte inom Mariehamns skoldistrikt, som troligen berör just Mariehamns skoldistrikt och därmed inte alls mig. Det gör att jag inte kan göra mitt jobb inom Åland United på plats i morgon heller. Tack så mycket då! På tisdag ska jag ta mig dit i alla fall. Även ett bilmöte med Raissa ska jag ha. Mariebad lär vara stängd, så den där morgonsimningen får ännu vänta då.
Emilia och Rufus har lämnat byggnaden. Ny arbetsvecka närmar sig. Edit och Pärla har ordnat en cirkusföreställning och hela Bergshöjden har just precis fått sina biljetter klippta och i vårt sovrum bevittnat en föreställning med klättrande akrobater, sneda tavlor, voltakrobater med älvvingar, samt inte minst fotbollstrix. Det hela avbröts av Fru Kickan som överraskade med att meddela att det är dags för bastu. Där ser man!
Isabella har verkligen gjort en kanon säsong i år med tanke på att det är första säsongen på den här nivån. Det är vårt ansvar att se tíll att hon får många många fler.
Bara Fru Kickan och framför allt Edit har kommit till ro i kväll ska jag ringa Maiju. I kväll ska arbetet för säsongen 2017 skjuta fart. Den allra bästa hjälpen för det arbetet kan ni alla ge oss genom att komma och se våra matcher, samt genom att hitta ett gäng miljonärer som vill investera i Åland United med idrottslig framgång som motprestation. Vad vi menar med idrottslig framgång är förstås också bra att ha klart före man bara antar.
Vill någon ha en Nissan Primera förresten? Bara att komma hit och ta för sig från och med tisdag då. Vill man betala lite är det ju ett plus. Och vill man att bilen är städad får man kanske vänta nån dag extra, men ändå!
Kommentarer
Trackback
