Att acceptera Kaos
I de flesta mytologier existerar ett tillstånd innan Ordningen infaller. De gamla grekerna myntade ordet Chaos som benämning på hur allt var innan Zeus skapade, eller skipade den ordning som i dag råder, med allt på rätt ställe och klara och tydliga referenser på hur det egentligen är, typ. Ordet Kaos lever ju kvar i de flesta språk. Så som Kaos upplevs i dag är det dock inte säkert att någon gudomlig- eller annars bara ordning kommer att reda ut det hela. Ett helt liv kan vara att finna sig själv mitt i Kaos och acceptera det, samt arbeta därifrån, mot något man också måste definiera helt själv.
Jo, jag hade lite ont i magen i natt, det är sant... Fru Kickan föreföll ändå att sova väl och det är ju roligt. Eftersom det nu spelas och eftersom det är en direkt uppföljare på Canada Cup och dess föregångare, den berömda matchserien mellan Sovjetunionen och Kanada under tidigt 1970-tal ansåg jag att jag behövde se åtminstone lite av ishockeyns World Cup då det började. Europas All Stars piskade upp USA i går kväll, typ på natten med märkte jag då det var slut. Hur sedan Kanada och Tjeckien spelade senare under natten har jag inte just nu orkat kolla ens. Jo, jag vet att Finland börjar klockan halv tre i natt... Sedan på tisdag har de lyckats bygga upp en riktig soppa. Klockan 20.00 möter Finland Spanien i damernas EM kval. Klockan 21.00 möter Finland Sverige i ishockeyns World Cup. Damfotbollen eftersänds sedan dessutom i Yle klockan 22.20. I KHS har vi föräldramöte med obligatoriska klassförhandlingar från och med klockan 19 (vilket gör det möjligt för mig att bevista träningen efter skolan). Min personliga ordning för tisdagen, märk väl jag har INTE kollat upp med någon annan, är 1. Skoldag (troligen utan morgonsim inför, men man vet aldrig) 2. Träning med ÅU 3. Föräldramöte på KHS 4. Snabb titt på Finland-Sverige i World Cup 5. Yles eftersändning av Spanien-Finland. 6. Troligen en massa som inte blivit gjort och 7. Sova inväntande onsdagens morgonsim, eller att ännu skjuta det framåt... Observera, inte ett enda barn, eller en enda annan familjemedlem nämndes här. De kommer in och antingen klarar de sig enormt bra utan mig, eller så inte...
Oavsett vad som sägs och hur det verkar kan jag oftast bara ha en boll i luften på samma gång. De övriga ligger antingen prydligt i ett ämbar, eller så rullar de omkring och får mig att snava hela tiden.
Denna förmiddag har jag bevittnat liv ske framför mina ögon igen. Fru Kickan, Edit, Pärla och således även Gurkan bestämde sig för att "åka till stan", det vill säga cykla iväg till torget där det skulle vara kaninhoppning eller nåt. Ungefär lika länge som en fotbollsmatch, med halvtidsdvila men ingen förlängning, tog det för sällskapet att komma iväg. Vad ska jag göra då? Jaa... Vid något skede ska jag väl göra Dotter Lindas redan förhatliga träningsprogram. Efter det måste jag duscha, så det är väl nog ingen vits att klä på sig nämnvärt inför. Fru Kickan ansåg att jag skulle klippa gräs också, så det får jag väl göra. Bara jag fått lite svar av Herr Landshövding kan jag få lite spelaraffärer förda framåt, några skrivgrejer för just Åland United, vissa direkt till laget, vissa angående framtidens struktur etc måste göras någon gång. Jag gissar att jag gör något i dag och tänker så mycket att jag måste göra resten också att det blir gjort en natt mitt i veckan... Pallokissat och vissa klipp från TPS matchen som Craig vill att jag ser skulle jag behöva kolla... Och sen är det ju söndag för hundra gubbar. Åtminstone en fotbollsmatch ska jag väl kunna se på TV.... I går kväll satt jag i köket då det var viktigare att se diverse Idolklipp från Youtube på vardagsrums TVn.
Det här handlar ju bara om mig själv! Usch... Dock är detta en ganska rimlig beskrivning av det kaos jag upplever och hur jag genom skygglappar och att bara finna egna vägar kommer vidare, mot måndagen för veckan som slutar med en lång lång hemresa i buss från Kuopio...
Rufus kalas i går var roligt förresten. Det måste sägas. Många "före detta släktingar" som jag inte pratat så mycket med på länge var roliga att...ja prata med. Rufus vinner mig inte ännu heller i armbrytning och Joel har en bil där det står nåt om "Life" och "Sexuality" på framfönstret.
Då jag googlade på "Mikael Virta fotboll" kom en bild på Stephan Toivonen upp... Han här vill stänga av alla samhällsläralärare ifall de kandiderar i allmänna val. Fler lysande idéer? Kom igen nu Toivonen, du har mer att komma med, jag vet! Väntar på nästa guldkorn!
Kommentarer
Trackback
