När lärdom blir lärande

Man lär så länge man har elever, är den gamla lärarsanningen. Den funkar precis i varje betydelse du kan komma på. Alla aspekter stämmer. Jag tycker själv att det mesta i mitt liv går ut på att lära mig. Sen kan man ju fråga vad man ska med allt till. Det är just det som är det fina i kråksången (den låter för övrigt kra kraa kra kraa om nån undrade), man vet ju inte när de saker man lär sig  behövs. Jag tror faktiskt att det mesta behövs hela tiden. Det finns få saker jag minns att jag lärt mig i skolan, i omklädningsrum eller precis var som helst som jag kommer fram till att var onödiga. Att veta vem X är i matematiken blir ju sådant förstås, men om man vet det, då kan man ju sedan mycket om mycket har jag förstått. Det har jag lärt mig!
 
På färjan där jag sitter nu i solskenet, eller det solsken som kommer in genom fönstret reflekterar jag över hur lärorik den här helgen varit på många fronter. Jag har hört berättelser om diverse människor jag brukade känna och hur de är nuförtiden. Jag lovade min mor att inte nämna någon med namn så det gör jag ju inte, men ingen heter i alla fall Kjell-Olga. Jag har lärt mig att min syster blir irriterad då man tackar hennes man för mat som hon har tillrett, jag har lärt mig att systerson Eliel hejar på Pelicans i ishockey, att gudson Alvar tycker om potatis bara då jag är där och att Lilla Isak har två lösa tänder längst fram i munnen.
 
Vi har många reflekterat över den återkommande paradoxen att politik och kultur/idrott inte ska kopplas ihop, då de facto all kultur och idrott ÄR politik.
Antar att ingen missat att Ukrainas vinnande Eurovisionslåt handlade om exakt det här? Jag väntar redan med gåshud på Rysslands bidrag i nästa års tävling. Det finns så många symboler, traditioner och historiska kopplingar som kan ses och förstås om man vill se och förstå dem. Var ska man visa dem om inte i samband med kultur och idrott?
Även matchen i går har väl lärt både mig och många andra en del. Min åsikt är att det viktigaste alltid är hur man använder den kunskap man har. Även nu funderar jag mycket på min egen roll i det hela. Hur mycket ska jag dela med mig av mina egna slutsatser baserade på min egen erfarenhet och hur mycket ska jag låta andra få skapa sig egna erfarenheter och begagna sig av sina egna beslut som referensram. Även det är en viktig del av det jag ständigt grubblar över. I det samma har jag kommit fram till att jag faktiskt börjar vara i en ålder då jag förväntas dela med mig av livserfarenhet. Är det bra eller dåligt?
Vi spelade i oranga västar i går eftersom Linnéa använde sina erfarenheter "att vi alltid ändå spelar i blått till slut" och helt enkelt inte packade ner de röda tröjorna. Nåja, det löser ju sig alltid på nåt sätt, precis som hon själv sade.
 
Färjan plöjer fram över vattnet. Tidigt på morgonnatten är jag hemma. Då blir det antingen 1 timme vila i sängen eller så 1,5 timmar vila i soffan. Orsaker ska jag inte gå in på, men dessa bygger på min erfarenhet och vad jag lärt mig under åren. Måndag morgon väntar sedan 9A och förutom en presentation av år 1958 ska jag förhoppningsvis få ta del av hur de tänkt sig att jag ska lösa transport-, proviant- samt övriga logistikdetaljer kring den där tältnatten inför vad som för mig är "Natten före TiPS resan".
 
På tisdag är det lagsamling och sedan är det även dansuppvisning för Emilia. En käck scout som jag är hade jag tänkt vara med om bägge.
 
Ett stort grattis till vårt flicklag i dag som vann sin första hemmamatch någonsin i Upplandsserien med 4-0. Yle Areena funkar ej på färjan så jag kan rapportera att HJK just kvitterat till 3-2 mot Nice Futis enligt live uppdateringen på min dator.. Då den matchen är slut blir det middag, Mamma lånade pengar, och sen kanske rentav dusch och... Sova väl. Om sömnen ej infinner sig kommer jag säkert att hitta nån TV med Finland-Slovakien sen i kväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0