Hemma till Sabbaten

Nu undrar jag om jag egentligen har rätt, men vad jag förstår kan vi faktiskt prata om söndagen som Sabbat, efter att de där romerska kejsarna anpassade de urkristna ur judendomen bottnande traditionerna till Romarrikets förhållanden. I så fall kom jag hem till Sabbaten.
 
Gårdagskvällens final sågs faktiskt helt ensam i en mörk båthytt. Craig och jag diskuterade vad som kan vara bättre än två män som i tystnad sitter och ser på fotboll. Vi kom fram till att det enda som slår det är om en man i tysthet ser på fotboll helt för sig själv. Således tackade vi varandra för sällskapet under resan och middagen, tack igen Kjelle för Franks, och drog oss tillbaka till varsin hytt för att se Champions League finalen, som precis som det brukar då Madridklubbarna brakade samman blev ett riktigt drama.
 
Just då TV bilderna frossat i gråtande människor och domarna fick sina medaljer, eller vad de nu får blev det att rusa ner till bildäck. Lite deja vu upplevde jag sedan i hamnen då det blev jag, precis som de typ 7 senaste åren som fick ta bollar, västar, koner, läkarväska och till och med taktiktavlan som jag desperat försöker lära upp huvudtränaren att ta ansvar för, i min bil. Här hemma fann jag borden fulla med påbörjad mat och dryck, lampor tända, men inte en enda människa. Det verkar som om dessa fortfarande vilar sig i form, då jag nu sitter här uppstigen på förmiddagen, eftersom ingen ännu har gett sig till känna. Ser man på, nu ger alla sig till känna på samma gång, så var det med det...
Så här såg det ut före jag for och ambitionerna att det ska se ut så här igen är höga. Vore roligt med Rufus och Emilia på bilden också, men det blir nästa helg. Linda kommer sedan in under sommaren...
 
 
Sabbat i dag alltså, dock befriad från de judiska sabbatsreglerna. Till min glädje verkar det vara mulet ute, så det kanske går att organisera någon söndagsverksamhet med Edit som inte innebär att "bara vara på gården för att det är så varmt" vilket brukar leda till en helt odräglig kväll, ibland... Inget fel mad att bara vara på gården, men blir det det enda som är på agendan kan det bli aningen hispigt...Eller så har jag helt fel och behöver motbevisas genom att jag själv bara sitter i en stol kanske... Jag är beredd att testa.
 
Sofias ilska hade förresten tilltagit i spelarnas hytter fick jag höra i bussen i natt. Hon hade levt igenom hela känsloregistret under finalen och gråtit dels för att Bayern München inte spelar i finalen och sedan för att de kanske skulle ha gjort det, eller hur de nu var de förklarade.
"Not now. I´m tired and angry" meddelade hon i bussen i natt. Och såg ut ungefär så här... Skulle man inte ha sett henne spela fotboll några år och ytterligare sett två motståndare ligga skadade på planen efter hennes mål i går skulle man inte ta henne på allvar. Nu tar man det...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0