Att inte ha varit helt skit...

Avtackningar sker på de mest olika sätt. Niondeklassisterna avslutade i dag sin projektvecka och höll på traditionellt vis ett tal i samband med att de överräckte en tavla till skolan. Eleverna Felicia, med Philip som avbrytande faktor höll ett trevligt och på samma gång rörande framträdande. Ärligheten som framkom var nästan det bästa. Felicia meddelade, efter att ha tackat Gerts, som ju inte på ett år varit närvarande som rektor, att årskursen hade planerat aktioner ifall Kristian, som ju efterträdde Gerts inte skulle vara bra. "Om det skulle ha visat sig att du, ja... skulle vara helt skit. Då skulle vi haft en hel rad moppepojkar som varit redo att köra här inne i skolan och skapa oreda." meddelade flickan oberört. I och med att inga sådana incidenter skett har alltså årets årskurs 9 gett godkänt åt rektorn.
 
Eftersom detta kom upp kan jag ju erkänna att även vi lärare hade en uttänkt plan i fall nya rektorn skulle ha varit värdelös. Hade det redan under höstterminen sett riktigt illa ut, då hade vi sett till att Julfesten hamnat i tidningarna och skapat negativ debatt. Eller, så kan vi i alla fall säga... Hur som helst kan vi nu säga att Rektor Granberg har godkänts av två rätt viktiga avdelningar av KHS.
 
Godkänd efter nästan hela första läsåret! Grattis Kigge!
 
 
Jag drabbades i går kväll under kvällslufsen av en känsla av ensamhet. Den var både skrämmande och befriande. Jag kände att jag befinner mig i en kropp som bara gör det den kan göra och att alla de saker jag känner att jag kontrollerar eller borde kontrollera antingen fungerar, eller så gör de det inte. På samma gång som jag insåg att jag inte kan upprätthålla mina ideal och mina egna värderingar, samt fullfölja alla skyldigheter jag anser mig ha, så kommer dessa antingen att skita sig eller så inte.
 
Jag vet att Finland spelade 1-1 mot Belgien. Jag vet även att England slog Portugal med 1-0. Jag vet att Herr EM börjar snart och att jag borde vara full av iver inför detta. Det är jag också, men jag kan ändå meddela att jag bokstavligen inte hunnit fokusera eller ens följa med alls.
 
Khym är skadad och kan inte spela mer i år. Det är sant och sorgligt. Jag har lyckats få in Ellen som tillfällig back up och måste nu under sommaren hitta en målvakt någonstans. Jag kommer att åka till träningarna i dag och således få säga till Rufus att han och Sampe får äta hamburgare till middag. Jag köpte ett antal i går så det ska finnas. Emilia har nu i skrivande stund fått sommarlov. Allt det där händer utan att jag egentligen är delaktig, fast jag är det i högsta grad!
Finland möter Irland i kväll. Jag vet att Emma Koivisto inte är med, men ändå passar bilden in. Jag vet också att jag borde vara och är väldigt väldigt intresserad av matchen. Ändå kommer jag att köra Emilia till sin kompis mitt i den. Nästa tisdag då Portugalmatchen går, då ska jag på teater med barnen. I går kväll insåg jag att jag inte behöver ha ångest för detta. Jag är den jag är ändå. Jag kommer att se bägge match, på något sätt och någonstans. Dock ger det mig lugn i själen att i dag göra jobbet, samt hjälpa barnen och på tisdag att gå på teater.
I kväll har åk 9 bal i Mariehamn. Elevrådsordförande Emeritus Albin den Store tillsammans med Felicia och någon till har extempore bjudit in ca 200 människor. Varför ser jag historien bara upprepa sig själv? Någon gång ska jag berätta om varför mitt ordförandeskap i skolans idrottsförening i Sibbo upphörde. Allt är skrämmande lika på många sätt.
 
Mycket tyder på en fredag kväll mer eller mindre bara med Fru Kickan och Edit, då Emilia ska sova borta och Rufus och Sampe igen lär ha nåt viktigt att göra på kvällen... Hur ska detta gå då?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0