Är min mage ett preventivmedel?

Jag har i många år, fler än man kan tänka efter då man tänker efter, varit involverad i min skolas julfest. Vi har inte nått de episka höjderna av medial uppmärksamhet som till exempel kollegerna i Övernäs har haft, men visst har vi ekivoka inslag vi med. Vad kan man annat vänta sig då 15 åringar tillåts dra ihop en julshow? Konsten är att, trots att man vet att vad som helst kan hända i direktsändning alltid se ut som om man har koll på läget. Vad som än händer är det mitt fel. Lite som varstans här i världen har jag kunnat konstatera.
 
Ett ständigt orosmoment gällande dessa julfester är lärarnas inslag. Vi förväntas varje år komma med en egen programpunkt. Ibland har det blivit bättre, som till exempel då lärarnas Lordi blev häftigare än elevernas motsvariande och det började brinna, eller sämre, som då vi , vilket händer allt som oftast, inte riktigt vet vad vi ska göra och mest improviserar. En gång fick jag fyra sidor repliker i min hand samma morgon som själva julfesten skulle vara. En gång skulle jag tydligen vara Josef och kollegan Annika skulle vara en höggravid Maria, istället för höggravid Annika som hon var i verkligheten. Ingen av oss visste riktigt hur vi skulle ta oss igenom tablån, men det skulle ju sluta i förlossning i alla fall. Sen kom nåt får in också och vi sjöng "vi sätter oss i ringen och tar varann i hand" för att få slut på allt.
 
I år har jag lyckats delegera hela alltihopa, alltså lärarnumret på nya kollegan Ida. Hon spar inte på krutet och vad jag vet är både Förbundskansliet, rektorsexpeditionen och största delen av lärarkollegiet engagerat. Jag vet inte riktigt vilken del av meningen "vi hinner inte sedan öva nästan alls" hon har missat. Eller kanske det också bara ska gå så där spontant och med livsglädje... Jag blev tillfrågad om jag inte kunde medverka och dansa med magen bar eller nåt. Tills vidare har jag dock avböjt hänvisande till mänsklighetens fortbestånd. Där finns kvinnor och barn närvarande, trots att planeten överbefolkas har vi inte råd att döda hela rasen inte sant? Kollegan Marie ansåg att jag lite överdrev min mages preventiva inverkan på människoproduktion. "Det beror på annat" påstår hon. Jag väljer i alla fall att tro att det är min nakna mage som förhindrar människan att föröka sig. Om det är något annat, som till exempel min personlighet, det kan hända men den är inte lika lätt att skylla på.
Så här såg jag ut för några år sedan då jag improviserade en roll som "Svensk mesig lärare".
 
Det blev inget spelarmeddelande i går. Spelaren var nog i kontakt, men det blev ett artigt nej. Bättre det förstås än ett oartigt sådant. Ny fart i dag. Krokar är ute och responsen är varierande. De nya dräkterna ska också designas. Till all lycka finns det folk omkring mig som kanske kan göra det lite bättre än jag. Men på möten ska jag. I helgen har vi en testspelare och en Spora här på plats. Det visade sig att jag får regissera verksamheten med stor hjälp av den guld värda familjen Lindqvist! Även Lillemor, Jeanette, Bosse och så klart Maiju, Craig och Jani gör sina delar. Det är bara för mig att veta vem som gör vilken del och när. Min egen del gäller bland annat att hämta Spora från färjan klockan 04.25 eller när det nu var lördag morgon...
 
Rufus är sjuk. Jo, det är sant! Hemma sent i natt efter en vunnen kvalturnering i SFSI innebandy. Det som absolut inte får hända morgonen efter hände. Pojken är sjuk, helt på riktigt. Feber och allt har han. Sov gott och hoppas på bättre lycka efter finalturneringen om nån vecka. Emilia har anmält sin närvaro hos oss denna kväll. Edits lag tränar inte eftersom Mariehamns stad har julfest. För min del blir det att på riktigt rätta prov och göra sådant där vanligt lärarjobb och sedan förhoppningsvis på natten att sajna spelare. Man kan ju alltid hoppas.
 
Min klass har bestämt sig för att vi ska vinna julmysighetstävlingen och därmed 100€. En julstjärna hänger nu i mitt klassrumsfönster för första gången någonsin. Julstämning minsann! Edit väntar sig att vinna Kalle Ankas julkalendertävling eftersom jag visste att Kalle Ankas hund heter Bolivar. Frågan kom upp i ruta 1 och man ska säkert skicka in svaret någonstans.
Här är en bild från Gamla tiden. Vanligen säger man ju gamla GODA tiden, men då det gäller damfotboll har vi inte ännu kommit till den goda tiden, utan vi närmar oss den bara med osäker hastighet. Sverige har redan utsett en ny landslagstränare efter Pia. Peter Gerhardsson tar över efter EM i sommar. För egen del väntar jag väldans mycket på att Finland ska informera vem som har hand om vårt landslag från och med... Ja, nu... Inte bara landslagets egen verksamhet påverkas av detta, utan faktiskt hela Damernas Liga och mycket därtill. Kanske i morgon då?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0