enligtvirta

I dag har lektionerna faktiskt varit helt okej. Jag vet inte om eleverna märker så stor skillnad på när de går bra och när de inte gör det och det är också mitt mål. En tillräckligt hög lägsta nivå ger trygghet. Sen om högsta nivån någonsin reser sig högre än just denna lägsta nivå, det vete Gudarna, men som sagt, målgruppen märker inget i alla fall och det är ju huvudsaken. Det samma gäller fotbollsträning faktiskt. Nu är det ju ytterst sällan jag har praktiskt i sådant i min nuvarande situation. Jag har lett två övningar med ÅU under hela 2016, vilket i och för sig troligen är mer än Sportchefer brukar, men det fanns en tid och det kommer att komma en tid igen då jag handhar praktiskt ledarskap för något lag. På den tiden det begav sig kändes det ofta som en katastrof om något lite gick som man inte hade tänkt det. Väldigt sällan, då jag nu tänker efter, tror jag att någon annan än ens tränakollega märkte så mycket. Som spelare, jo det fanns en sådan tid också, hade man så klart åsikter om allt möjligt som man inte kunde säga, det gällde att bita ihop och göra som det sades, precis som för skoleleverna. Då jag tänker efter var det nog icke fungerande övningar som irriterade mer än då något i dessa ändrades och sedan ordnades upp, fast det kunde innebära pauser och förklaringar. I slutändan blir det ju alltid vad man själv gör det till, både som spelare och elev, samt så klart som tränare eller lärare.

 

Värre är det om man inte själv är där och kan reagera och anpassa. I går, eller var det i morse nämnde jag att folk är lediga och på semester om vart annat. Vi brukar få höra att vi inte är oersättliga. Men nu är det nog så att vi faktiskt är det. I långa loppet kan vi säkert försvinna in i glömskan, men i snabba kortsiktiga händelseförlopp märks det enormt om den som brukar göra en sak inte är där. Richard hade ersatts av Pille i Uleåborg hörde jag. Den naturliga reaktionen blir ju då, i sann omklädningsrumsstil att Pille kan ta över Richards jobb helt. Nå, det kan hon ju inte och Richard ska nog fortsättningsvis göra sin grej. Basta!

 

Men, vilket sjå det har varit att få vår annonsering på grej. Bara för att vår annonskontakt är ledig hade man missat att vi skulle ha haft en matchannons i tidningen i dag. Då de skulle fixa till en för i morgon istället höll de på att publicera en som erbjöd busstransport till matchen, från Mariehamn. Det vore det om vi hade supporterbussar från Bussplan till WHA. Nåja, hur ska man kunna veta sådant säg? Nu ska det vara på grej. Dock ser jag det som föga troligt att vi får in en annons om att anmälningstiden för Supporterresan till HJK matchen förlängs till att omfatta Ilves matchen. Det går alltså att anmäla sig ännu på Valborgsmässoafton på WHA till Lelle.

 

En som vi ska respektera är Linnéa. Hon har valts till en av ÅFFs två Respect personer som belönas av Bollförbundet för sitt långvariga arbete för fotbollen i det tysta. Jag är glad och väldigt..ja, glad för Linnéas skull! Hon och Bengt, som får den andra av de två utmärkelserna är troligen de bästa valen på Åland och då blev det ju rätt då.