Tredje gången gillt och kanske snäppet obekväma åsikter
Dagen har skjutit fart igen. Edit rapporterade inga mardrömmar i natt. Emilia är på antågande för utfodring och vidaretransport via Edits träning, så ett normalt torsdagsupplägg har vi. Ordföranden vår har även glatt mig genom att meddela att vi ju ska ha en presskonferens nästa vecka, så jag ska nu ordna en sådan då... Vanan finns ju, så det blir bra. Bästa läsare ur den åländska mediakåren. Under dagen kommer en kallelse till presskonferens inför hemmapremiär inklusive huvudsponsors vägande ord. Denna kommer att äga rum någon dag, någon stans och någon tid.. Mer info kommer i det officiella utskicket så fort det finns möjlighet att skicka sådant. Vid presskonferensen får ni till exempel möjlighet att fråga både spelare, tränare, ordförande och huvudsponsorn om deras syn på Åland Uniteds målsättningar för säsongen och det kan vara intressant att jämföra dessa och sedan skriva många spaltkilometer om dem! Jag själv uttalar mig i offentligheten om sådant som angår mig och två mål som jag redan nu nämner är, långsiktigt +35%, kortsiktigt minst 456...
Då första lektionen tog slut ockuperades klassrummet av toppinspirerade kaffekokare.. Bryggare nummer 3 har nu skaffats fram någonstans ifrån och spänningen är enorm!
Kaffekokning är ett tufft, men ändå social sammankopplande arbete
Sen diskuterade vi lite de aktuella skattesmitningarna också. Jag vill framhålla att jag förstår det omoraliska i att inte bidra om man kan. Sen finns det också en sida i mig som vill försöka förstå... Om jag skulle ha massvis med pengar, vad skulle jag göra då? Jag vill tro att jag skulle ge så mycket jag kan till "sådana som behöver" medan jag på samma gång skulle se till att mina närmaste har en tryggad god levnadsstandard (hus, mat, bil etc ni vet...). På samma gång tror jag att jag skulle göra som de flesta rika jag känner till... Jag skulle vända mig till en ekonomisk rådgivare och betala denne en ersättning för att mina pengar togs om hand och genererade mer, så att jag helt altruistiskt skulle kunna ge ännu mer åt "sådana som behöver" och ha över till mina närmaste och i bästa fall även kunna bidra till mina närmastes kommande generationer och varför inte hela världens kommande generationer... Jag skulle helt på svenska inte ha en aning om vad jag ska göra och skulle lita på att sådana som kan sådant där (=banker och ekonominissar) skulle ta hand om det hela. På sätt och vis skulle jag inte ha kontroll, trots att jag så klart skulle vara ansvarig. Men om en läkare säger att jag ska äta denna medicinkur för att bli frisk då tror jag honom/henne och likväl skulle jag tro att en ekonomisk rådgivare skulle göra det bästa för min ekonomi... Visar det sig sedan att jag varit med och bekostat vapen för IS, eller grundat företag som tjänar pengar på pedofili skulle jag bli väldigt väldigt ledsen. Troligen skulle allt ha gått lagligt till, precis som då Hitler blev Führer und Reichskanzler i Tyskland, men vi skulle behöva se över hur det kunde gå så här.
Jag är övertygad om att han här till exempel inte har så stor koll på vad hans pengar investeras i och genom vilka kanaler de genererar större tillgångar. Han har dock så mycket att han om han vill kan skänka miljonbelopp till vilken välgörenhet han vill. I hans fall och , jag tror faktiskt, de allra flestas fall är detta det viktigaste. Det är så lätt att vara upprörd och klaga på att "de där rika" är giriga och bara vill ha mer. Jag menar, det kan inte vara så lätt att vara rik heller... Hur ska man göra då? Man vill ju inte förlora allt på att göra dumma beslut och därför håller man sig med rådgivare.. Ansvaret sitter hos en själv, men jag förstår mycket väl att man gör så. Jag anser att skatter är viktiga, jag tycker alla ska betala skatt, utom kungar och drottningar för det vore äckligt, jag är själv beredd att betala för sådant som jag själv inte använder om det gör samhället bättre. Jag är dock inte beredd att helt och fullt kasta mig in i ett förakt för människor som förvaltar sina tillgångar med hjälp av experter. Experterna i sin tur använder sig av lagar och så länge det är lagligt är ju skattesmitningar något som helt enkelt måste generera i lagändringar. Så gör man väl i de flesta fall då saker går över styr...
I all ärlighets namn måste jag också lite ta fram vilka frågor jag ofta fått, då jag tidigare försökt ragga folk till exempel till Åland Uniteds styrelse. "Finns det något mötesarvode" brukar, speciellt representanter för näringslivet, eller offentliga sektorns högre beslutsfattningsorgan fråga. Långt ifrån alla, så vet du att du är en sådan som inte frågat detta, då menar jag inte dig. Svaret är nej! Vi har inga mötesarvoden och ingen får någon ersättning alls för styrelsearbetet. Inom kommuner har man dock ersättningar för allt möjligt har jag förstått. Jag tycker att beslutsfattare ska ha bra ersättning, speciellt på riks- och landskapsnivå där det är riktiga jobb. Dessa ersättningar bekostas med... Skattemedel... Jag vill då fråga hur moraliskt, trots att det är lagligt, det är att på kommunal nivå betala ersättningar till kommuninvånare som besluter om hur mycket andra kommuninvånare ska betala för att bland annat bekosta dessa arvoden... Dessa ersättningar tycker jag å min sida att är ganska omoraliska, eller till och med felaktiga. Jag talar inte om tjänstemän nu, de har riktiga jobb. Men pengar för att sitta på möte... Jag har väl aldrig hört nåt värre.....
Kommentarer
Trackback
