Supertisdag
Detta är igen, liksom varje gång sedan skolan startade för vårterminen, en Supertisdag. Det betyder i klartext att 8F och 9A har två lektioner i mitt klassrum var och sedan har 7B och 7C var sin och därmed inte Superdagskonceptet. 8F överlevde just sina lektioner och jag med. Vi till och med kollade in Anders och Puttes Bolibompasång "Nöjd" för att riktigt känna hur bra allting är. En elev har dock planer på att uppsöka Holger Ahlskog, som skrivit boken i Historia för att personligen informera honom om hur urbota löjligt eleven anser det vara att benämna Ministerstatssekreteraren som Mr Finland i en seriös studieskrift för ungdomar. Ska man tas på allvar måste man ju agera därefter tycker 14 åringen. Väl så! Jag håller ju med jag... En annan 14 åring hade mer bekymmer med huruvida hon blir lättare om hon andas ut luft ur magen, eller låter luften vara kvar för att sedan komma ut den naturliga vägen. Personligen röstar jag för att hon andas, men inte nödvändigtvis mot folk...
I dag går mina tankar till Kaisa, som här ses med Jessi i fjol inför en av matcherna i Tammerfors. Hon genomgår i dag en operation som ska ge henne en vecka på kryckor och sedan en några veckors rehabiliteringsfas innan hon kan spela fotboll igen. Bra att få det gjort. Kaisa själv var eld och lågor i går då hon joggade omkring på fotbollsplanen som hon gjort den senaste tiden. Snart, snart ska hon få spela igen. Jag tror hon kommer att betyda mycket för laget då hon är tillbaka. Jessi som, som sagt även är på bilden betyder redan nu massor för oss. Hon gör aldrig mycket väsen av sig, men bildar en stabil stomme på vårt mittfält. I går sade hon något som fick Giovanni att slå henne i huvudet med en foamroller. Nu vet jag inte helt vad som sades, men det var roligt att se att även Jessi säger saker som väcker känslor!
9A väller in i klassen. Andra Världskriget ska tentas av. Direkt efter dem kommer 7C som ska ha prov om Grekland, Rom och Moseböckerna... Jag ser med skräck på min halvfyllda kaffemugg och bara vet vad som igen kommer att hända då dessa provtillfällen går in i varandra.
Utvecklingssamtal med Rufus ska vi ha. Edit skulle hämtas av Röd Bettan och jag lär väl ha uppsamling där sedan. Fru Kickan åkte tappert på jobb. Inget har hörts sedan så jag hoppas det har gått bra!
Då det gäller administreringen av Åland United är vi inne i ett skapande skede. Bloggtexten om publikmängden, som kanske lite kompade Nyans artikel fick rekordantal läsare. Hoppas folk nu inte bara läser utan faktiskt kommer för att se laget spela! En ivrig följare har informerat mig om att de tre första hemmamatcherna år 2013, som alla spelades i Eckeröhallen, drog 271, 221 och 208 åskådare. Alla tre alltså mer än vad vi hade i lördags. Detta är också bra referenspunkter för oss alla att sätta i perspektiv. Ett snitt på 300 tycker jag vi kunde uppnå i år, minst! Vem vill ni att jag hyr in som pausunderhållare? De vi hade senast var ju bra tycker jag. Eller kanske det är så att ni vill se fotboll framom underhållning, så där som jag? Veta nu sen.
Jag trodde i går då jag kom hem från kvällslunken att jag anställt en speaker, som jag hittat i ett dike. Senare visade det sig att det var för bra för att vara sant. Nu har tre tillfrågade tackat nej till uppdraget den 30/4. Finns det duktiga speakerkandidater där ute, hör av er.
En gammal ÅUare och åländska över huvudtaget, som lite "kommit upp sig" som tränare i Sverige träffade jag i Eckeröhallen i Lördags. Carro Sjöblom, som är den svartklädda mitt i översta raden på bilden, fungerar visst som huvudtränare för fornstora Tyresö. Det finns nog uppgifter här på Åland också om hon vill komma hem. Att riktigt lova jobb är svårt, då det inte finns så mycket pengar att laborera med. Carro är inte den enda nämligen. Skulle jag kunna, skulle jag anställa alla... Nu måste vi bara hoppas att folk vill ställa upp för den goda sakens skull och leva av "Helig ande".
Som Martin Luther King sade: "I have a Dream..." Återkommer till den, säkert många gånger ännu.
Kommentarer
Trackback
