Jag har ont

Eftersom lektionen bara händer omkring mig, 8F skapar religiösa rörelser och sällskap som heter "De Välta", "De Upplysta", "Lignum Populo" och ett till som ännu inte har namn, men som bygger på att elev Malins dubbelinkarnation bestämmer över liv och död, växer fram runt mig, tänkte jag föreviga några kanske lite smärtsamma fakta över mitt liv.
 
Det är faktiskt så att jag har ont. Jag är lite skadad. En gammal promenadskada gör sig påmind... Som jag nämnde tidigare då jag hänvisade till mina lagstadgade motionspromenader har dessa påbörjats och avslutats av olika orsaker under åren som gått. Nu, då det är allvar kommer de inte att avslutas utan jag är på väg att gå hela vägen in i graven, nästan bokstavligt talat. Dock har en lite smärtsam bieffekt igen gjort sig påmind. Hela vintern har jag sluppit det, men nu är det här igen. Egentligen är det väl pinsamt att prata om det, men jag tänkte att om jag kommer ur garderoben, så kanske flere andra också vågar göra det och därmed kan vi kanske hjälpa varandra, både helt konkret och kanske framför allt mentalt, som stöd och tröst.
 
Det är nu på det viset att jag fått skavsår i skrevet... Eller närmare bestämt på ett väldigt ömt ställe precis mitt emellan benen på ett område som kvinnor skulle kalla mellangården. Under hela vintern har jag som sagt sluppit detta, men i söndags var det här igen. Jag kan pina mig genom promenaderna och sen blir kvällarna rena rehabstunder. På morgonen ska kalsonger och byxor på igen och dagarna går ut på att finna bekväma positioner då just det där området inte kommer i kontakt med tyg. Lite svårt är det måste medges och varje gång det misslyckas dras såret upp igen. Ska jag vara ärlig vet jag inte vad jag kan göra åt det och eftersom jag kommer att promenera varje dag, samt givetvis bära byxor varje dag lika så är jag rädd att min åkomma är kronisk. Sålunda, ifall någon inte har något konkret tips att komma med, jag förstår om ni inte vill titta för att få en bild av hur illa det är, det skulle inte jag heller vilja, är det mest sympati jag är ute efter här.
Det som ser stabilt och självsäkert (?) ut kan ha små sår på de mest oväntade (och obehagliga) ställen som förorsakar oanat lidande. Tänk på det då du bemöter dina medmänniskor.
 
Lite respons börjar droppa in på nattens e-post. Åland Uniteds sociala medier går hetare än någonsin i världshistorien. Allt under 456 i Eckeröhallen lördagen den 16/4 är löjligt! Kom igen och hjälp oss. Eller kom åtminstone med och erbjud dig ansvara för något i samband med våra hemmamatcher. Jag har en så där 7-8 idéer om vad du kunde få göra.
 
Det verkar som om jag hinner till Svärmor Röd Bettan på middag i dag. Vad som står på menyn är oklart, men till lunch ska det i alla fall bli Nasigoreng meddelar Mat-Ingers lista. De troende i "Lignum Populo" frågade just vad det där nasigoreng är, så jag sökte fram denna bild, vilket även hjälpte mig att få reda på det samma.
 

Kommentarer
Postat av: Rösten från öster

Dags för att införa Kilt-veckan på Åland, i äkta Highlanderanda...

Svar: Jag skulle nog kunna vara med på det faktiskt!
enligtvirta.blogg.se

2016-04-05 @ 10:15:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0