enligtvirta

ÅU är tillbaka.

Eller nästan... En par skavanker kunde uppdagas redan vid första samlingen, hoppas de ej är allvarliga.  Mest påtagligt blev det att Robban var sjuk.

Stackarn

Både kvällsträningen överlät han åt mig (tillsammans med Mathias) likväl som tisdagsmorgonens övningar. Nu återstår att se, då han vaknat ur sin livsgivande sömn, huruvida han kan återvända att leda sina trupper vid kvällens träning. Vi hoppas och håller tummarna!

Morgonträningen förde, förutom lite terapeutisk bollbehandling, med sig stor entusiasm kring en groda som spelarna fann på planen. Allra roligast blev det då den försvann in i Sigges kläder. Precis som F8 laget jag såg spela på samma plan för några år sedan. Ja ja... Om pojkar alltid är pojkar. Då är väl flickor alltid flickor... Väldigt sällan är flickor pojkar och tvärtom... Whatever...

Ett litet diskussionsembryo höll igen på att födas kring vissa arrangemang inom laget. Jag vet inte... Själv har jag direktiv att följa. De direktiven säger var jag ska vara och när. Mitt jobb är att vara på de platserna de tiderna och där göra ett så bra jobb jag kan för att ÅU ska kunna spela 11 ligamatcher med framgång denna höst. Förutom de andra fina målen vi ju har förstås, men mitt kontrakt tar slut den sista oktober...

Så, jag och alla andra:

Riviin Järjesty!

Det är bra att tänka! Men ibland är saker bara så som de är! Ibland kan ändring vara på sin plats, ibland är det bäst att anpassa sig! Jag tror ÅU tjänar på att alla anpassar sig denna höst! Det får vi ju betalt för, inte sant!?

Nu har jag fullt upp med att hålla många människor lyckliga.. Inte lätt med den här kroppen!