enligtvirta

Såja. Nästan läsarrekord i går... Vad kan det bero på:-) Nåja. jag har sagt vad jag tycker! Inget har ändrats på den punkten. Vill man så kan man lyssna på Robban Headcoach som redan inför vår premiär uttalar sig i radio om precis samma sak, bland mycket annat då förstås... http://www.radiotv.ax/sport_news.con?iPage=10&m=5 Scrolla lite ner så hittar ni ljudlänken..

Såja. Lovade återkomma lite med saker kring regionturneringen, eller kanske närmare bestämt kring arbetet med våra unga spelare. Som vi alla (?) vet utgörs alltså FBFs landslagsavdelnings talangarbete i mycket av distrikts- och regionverksamheten. Varje distrikt, av de 12 som hör till FBF skall upprätthålla en distriktslagsverksamhet där dels distriktets mest lovande spelare sållas fram, dels ska dessa utbildas mot att inom två år kunna representera Finland i EM kval och så vidare. Detta kräver ju, eftersom distrikten inte kan ta ansvar för enskilda spelares tekniska färdigheter och dagliga träning ett gediget arbete i föreningarna och klubblagen. För att varje distrikt ska kunna göra sin uppgift gentemot FBF krävs det kunniga distriktstränare som vet hur internationell fotboll fungerar och vilka krav på enskilda spelare och vilken grundtanke i spelsystemet landslaget, där dessa såpelare skall kunna figurera , ställer. Distriktstränarna i sin tur skall kunna förmedla dessa budskap till klubbtränarna, så dessa kan ta detta i beaktande då de arbetar med de unga spelarna på daglig basis. Vill vi hjälpa en ung spelare till utbildning i internationell fotboll inom landslagsverksamheten, måste vi alltså känna till vad som gäller inom denna.

Hur ska klubbtränarna få veta det då?

A: Landslagen själva upprätthåller en egen planering över vilka mål och vilka metoder (spelsätt osv) man vill förmedla i de olika åldersklasserna. Man är styrd av FBFs grunddokument som föreskriver "internationell framgång" för A-landslaget. Därmed försöker man inom de yngre landslagen ta sig vidare från varje kvalturnering man spelar för att ge våra spelare flere möjligheter till internationella matcher.

B: Regionverksamheten strävar till att sålla fram de mest lovande spelarna inom regionen samt i möjligaste mån göra dessa färdiga för vidareutbildning i landslagen. Ju mer spelarna vet och kan efter att ha deltagit i distriktslaget, desto lättare har de att ta till sig regionverksamheten (och i förlängningen landslagsverksamheten). Vi regiontränare är ständigt uppdaterade om landslagens läroinnehåll samt de trupper som kallas till olika samlingar. Vi rådfrågas även vid uttagningar osv. man kan säga att vi är en referensresurs till flick- och damlandslagen, på samma sätt som kanske damklubblagens tränare även kunde vara det. Men! Jag påstår att vi är väldigt medvetna om vad som gäller då det gäller landslagsverksamheten, vilken vi ju servar.

C: Distriktslagsverksamheten är väldigt skiftande i vårt land. Vissa distrikt för en väldigt genomtänkt utbildning med erfarna tränare som har sett många landskamper och även deltagit i regionsamlingar och regionturneringar. För dem är uppgiften klar och spelarutbildningen tjänar just de syften som FBFs plan förutsätter. I andra distrikt har man inte riktigt lika erfarna ledare och även verksamheten kan mycket komma att bero på vem som tränar just årets åldersklass. Därmed är även kännedomen om vad man förutsätts göra väldigt olika. Endel distrikt, tex Åbo (vet jag via min kollega Raikka) har förebyggt dessa fenomen genom att för det första utse distriktstränare ett år på förhand, så dessa kan studera och delta i verksamheten innan de själva tar i. Dels förutsätter man att distriktstränarna aktivt deltar i de regionsamlingar man kan delta i samt finns på plats under regionturneringen och ser en par landskamper enligt möjlighet. Dessutom är regiontränaren väldigt inkopplad. Han kallas in på planeringsmöten med distriktstränarna, studerar distriktssamlingar, samt tillfrågas om olika saker gällande landslagen. På så sätt är distriktstränarna rustade för att kunna göra sin uppgift. De kan således även komma med information till klubbarna som är relevant och riktig. (Med riktig menar jag nu sann. Alltså sådan som gäller för de spelare som på riktigt ska jobba och träna sig uppåt på stegen).

D: Klubbtränarna som vill hjälpa sina lovande spelare ser så klart till att lyssna på distriktstränaren, som ju vet vad man vill ha där uppåt... En jämförelse lågstadie, högstadie- gymnasium är inte helt fel... Sen på universitetsnivå frågar ingen om man lärde sig läsa på ettan eller sexan. Det man bryr sig om är att man kan läsa på det sätt som krävs där! Men om man vill hjälpa barnet att i framtiden klara sig i högskolor, då ska man först veta vad där krävs för att kunna hitta metoderna för barnet att hitta fram.

Så, några hemligheter är det inte fråga om. Och vem har ansvaret för att allt går hela vägen? Jaa. Distrikten har en nyckelposition i mitt tänkande. De kan hålla kontakten uppåt och ge aktörerna möjlighet att komma till tals. De kan även se till att tillfällen för klubbarna arrangeras... Visst kan även landslagen själv aktiveras, men de litar ju på att pyramiden funkar. Alla möjligheter finns, men då måste vi alla se oss som just så viktiga som vi själva är. Vi har olika roller och om vi lyssnar på varandra och ber varandra om hjälp kan vi tillsammans få fram allt mer färdiga spelare, som sedan i sin tur på lång sikt kan ge oss de internationella framgångar vi vill ha.

Amen!