Allt har sin tid

Gamla Testamentet lär oss att allt har sin tid, precis som om vi skulle behöva nåt Gamla Testament till sånt... Sant är det emellertid och ibland äter vi av livet medan livet ibland äter av oss. Olympiska Spelen, sportlovet och så vidare är på väg att ta slut. Livet däremot gör det inte. Även jag har fått resignera en aning, speciellt efter min sjukdom förra helgen och nu är det bara så att vissa saker helt enkelt inte blir gjorda. Närmast kanske detta gäller att i ur och skur uppdatera denna blogg.
 
Jag kommer säkert att skriva fortsättningsvis. Speciellt kommer jag att skriva om jag har något jag tycker jag vill säga, oavsett om sådana som vill begränsa det tycker så eller ej. Då jag återstartade skrivandet senast var det just för att jag kände att det skulle vara roligt. Som med allt jag gör ligger det roliga i tvånget och kravet. Nu gör jag helt enkelt en punkrevolt mot mig själv och skriver då jag själv vill och då jag kan. I och med hur jag gjort det för mig, var jag spritt min säd och var jag doppat min näsa, samt hur jag förtjänar min familjs dagliga bröd gör att det troligen inte blir så mänga naturliga luckor på en tid och då jag beslöt mig för att inte skapa dem själv, som jag gjort i långa tider, utan ta dem om de bjuder ut sig, då ska ni inte vänta er några många och långa förklaringar.
Det här är en annan symbol för att allt har sin tid. Äras den som äras bör. Jag unnar Adde all lycka framlänges och jag hoppas Steve får en del upprättelse för hur den senaste tiden lite behandlat honom.
 
 
Vi vann 4-0 och Samuel fick plocka fram sin huvudtränarsjäl då han skällde ut hela laget efteråt. Bra så! Herr Landshövding dök upp iklädd Åland United tröja och insvept i en estnisk flagga.
 
Jag satsade på rätt häst, trots att det nog var något i min kropp och min själ som tvingade fram att jag skulle upp klockan 6 i går. Det är något speciellt med olympiska guld, det bara är det. I morse tog Krista sedan silver och det känns inte illa alls. Faktum att tyskarna pressade de ryska atleterna i ishockeyfinalen och att Edit vägrar lämna soffan då reprisen för konståkningens avslutningsshow går är väl bra saker.
 
Sally har tillfrisknat så att hon sover ute i dag igen. Skolan går igång i morgon och brevet som jag skulle ha skrivit till klassens föräldrar för en vecka sedan borde väl skrivas, sponsorerna borde få sina biljetter och min student ska ha prov på onsdag. Gamle elevrådsordföranden för liv om att hjälpa den nye elevrådsordföranden och världen är sig ganska lik.
 
Det är inte världen det är fel på, det är på mig! Nästa lördag ny match. Sen bär det av till Sverige den 10/3 och så är det ju nästan ligapremiär redan...
 
Hörs kanske om jag har nåt att komma med. I dag var det inte så mycket känns det som, igen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0