enligtvirta

Inget är som väntans tider. Just nu väntar jag inte bara på att Blobben ska födas, vilket kan ta 1-2 månader om det vill sig, men också 1-2 dagar. Jag väntar även på att Fru Kickan kanske ska informera om jag ska hämta Edit eller inte. Meningen var att hon, Edit alltså skulle hämtas direkt nu och föras till dans. Ett meddelande kom dock om att dansen var inställd, tränaren sjuk troligen och att Fru Kickan skulle hämta. Jag skulle då åka till träningen och komma hem så att jag skulle kunna assistera vid en fotograferingssession i Kastelholm. Fru Kickan ska fotas nämligen. Nu fick jag då höra att jag inte behöver komma till fotograferingen i alla fall och att Gurkan hämtar Edit, tillsammans med Pärla och att jag därmed kan åka till träningen utan stress. Detta har nu utvecklats till att jag ska vänta och om jag får besked om att jag inte behöver hämta Edit så kan jag åka till träningen, annars ska jag hämta Edit och... ja hon får väl komma med då. Dessutom tror jag att Rufus kommer att komma och vilja ha middag, som jag i min tur inte riktigt vet vad är eller om det finns då jag väntar på information härom. Sanningen om tillvaron är att jag faktiskt inte vet vad som kommer att hända och vem som ska göra vad, men att jag om jag väntar lite nog kommer att lösa allt. Jag tror bilen behöver tankas också.

 

I går kväll var jag på föreläsning och möte med regiontränare Marko Johansson. Jag ides inte berätta att jag själv varit Västra Finlands regiontränare och ännu mindre att det är ungefär samma saker han sysslar med som jag gjorde då, fast vi hade samlingar i Raumo, Björneborg och på Åland förutom Åbo som han uteslutande kör sitt race ifrån. Jag fick också veta att ingen riktigt visste hur verksamheten är uppbyggd och ännu mindre skillnaden mellan distrikts- och regionverksamhet. Efter mötet tror jag att vi i alla fall vet vem vi kan fråga, ifall ingen vill fråga mig då, för jag tror jag vet... Det är lite annorlunda än på min tid och lite sämre för Åland. Dock är det fler heltidsanställda fotbollsproffs med än det var då och det är ju bra förstås...