Mest bara i vägen

Igen är det en sådan söndag. Innan jag hunnit dricka mitt kaffe och äta mina för dagen fem surskorpsbitar med ost har Fru Kickan diskat, dammsugit och i dag även tvättat golvet. Min tandborste, som den då utmattade jag inte fann i natt har hon också dragit fram, så snart ska det minsann borstas tänder. Jag missade så klart morgonens avsnitt av Julkalendern och har fullt sjå att hindra Edit att berätta vad som hände på slutet. Det måste jag ju få se ikväll!!! Om det, vilket Gud förbjuder, går så att jag missar det i kväll också, då får eller snarare måste hon ju berätta!
 
Då Fru Kickans energiskhet och positivitet så där sakta börjar gå över mot en mer "samhällskritisk dimension och nu menar jag samhälle på mikronivå ökar även min känsla av att mest vara i vägen. Jag gör faktiskt inte nån nytta alls vad det känns, så här på söndag förmiddag. Ruggigt... Det värsta är att jag inte heller kommer på vad jag kunde göra för att vara mindre i vägen. Fru Kickan måste få städa och pyssla på sitt sätt. Jag kan visa intresse och försöka hinna med nån punktinsats, men då blir jag ofta lite mer i vägen. Åtminstone tycker jag att det borde kännas så för Fru Kickan... Vad hon själv tänker vet jag inte för hon har alldeles för bråttom med att samla ihop sopor som jag ska föra ut... Där är något jag kan göra i alla fall. Det sker dock ibland så sent att hon själv för ut dem innan jag hinner fram...
I vägen inom Åland United är jag också känns det, i alla fall ofta... Här ser vi lyckliga män som alla uttalar sig och dessutom verkar för damfotboll på hög nivå. Löfström, Wiklöf och Olli Rehn känner ni säkert igen. Ni noterar Rehns halsduk. Vem tror ni han fått den av? Ni ser väl Herr landshövding längst till vänster... Alla dessa herrar är inflytelserika och dessutom väldigt hjälpsamma. Dock, om jag skulle gå med mina akuta problem direkt till dessa (Herr Landshövding lite undantagen nog, han brukar få ta hand om smutsvätt och sådant...) skulle jag nog uppfattas som en bråkstake som mest är i vägen. Jag menar... De ska fråga om vi får ihop ett bra lag och jag ska svara "Jo, det kommer att gå jättebra tack vare er hjälp!" Svarar jag nåt annat, som till exempel att det vanligaste jag hör från spelare med kontraktsförslag i dessa dagar är att de vill ha bättre betalt, lite "fördelar som vi säkert kan fixa", speciallösningar och framför allt längre betänketid för att de fått anbud från andra klubbar. Om jag svarade så, skulle de nog tycka att jag är i vägen och dessutom konstig. Det är ju mitt jobb att få ihop det där med de resurser dessa herrar på sina egna sätt, endel ekonomiskt andra mer andligt, skapar... Att säga att det dessa herrar gör inte räcker till är ju både osakligt och dessutom osant. Jag är Åland Uniteds Fru Kickan skulle jag säga... En och annan blir i vägen fast de inte har gjort ett enda fel alls...
 
 
Då dagen kommer så långt att jag faktiskt tänker börja göra nåt, då ska vi till butiken med Edit för att köpa femårspresent åt en grannflicka på gatan. Edit säger sig veta precis vad flickor i grannflickans ålder vill ha... "För hon har ju själv varit sådan..." Insiktsfullt av en åttaåring. Sen ska jag på Futsal också. Final minsann. Det ska bli spännande att se vilka lag Samuel och Ove tagit ut denna vecka.. De i gredelint, de är Åland United i alla fall och jag ska väl heja på dem då, typ... Kanske bäst, så ingen tror att jag är ute efter att rycka i andras ungar....
På tal om andras ungar kan jag inofficiellt säga att vi troligen möter AIK i Eckeröhallen denna vinter. Förhoppningsvis spelar då några spelare från denna bild i denna match. Dels för AIK då, men förhoppningsvis någon av dem även för Åland United.
 
 
Jösses va trött jag var i går kväll. Jag pilkade mig igenom Herkules och då Edit äntligen lagt sig satt jag och försökte överleva genom att följa med Derby della Italia, alltså Juventus-Inter. 0-0 torde det ha slutat och halv 1 hade Edit somnat, så jag, utan att hitta tandborsten kunde tuppa av.
 
Och nu satte Fru Kickan igång TVn. Där talar de om Mellanöstern och Nordkorea. Där vill jag inte heller vara i vägen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0