Owen får se världen
Tidigt i morse ringde min väckningssignal och jag insåg att timman var slagen för Linda att flyga iväg. Jag fick upp Edit och vi begav oss till flygfältet dit alla utom Rufus som väl sov sig i form eller nåt, hade kommit. Edit försåg Linda med ugglan Owen som nu kommer iväg på stora äventyr. Edit sade sig önska sig ett pass. Jag behöver faktiskt själv ett nytt i höst så kanske man skulle slå till...
En sådan här bild har kommit in under dagen. Owen har flugit flygplan. Troligen är han nu på ett annat plan och vid fem tiden på morgonen Östeuropeisk tid ska han och Linda landa i San Diego.
Vi hann hem och precis somna innan fru Kickans väckningssignal slog igång. För min del betydde det faktiskt avfärd till skolan. Man har försett oss med mera fortbildningstimmar, alltså obligatoriska timmar som måste utföras schemalagt och rapporteras till Högsta Sovjet. Man hade ju trott att detta skulle innebära att vi skulle ha getts mera tid än vanligt att faktiskt förbereda klasserna och skolstarten under schemalagd arbetstid. Istället passade vi på i äkta skolmanér att diskutera hantering av energidrycker bland elever, mopedkörningspolicyn, var elever ska parkera då man tyngt vår parkering full med baracker så att inte ens personalen ryms, samt så klart hur kustodieringen av matraster ska gå till och om G och X ska klassificeras som kvarsittningsprickar eller inte. Bara i skolor mina damer och herrar. Bara i skolor! Och i morgon ska då alltså svenskar lära oss om bedömning.... Till all lycka hinner vi vara på jobbet först hela förmiddagen. Hoppas på lite uppryckning av Mat-Inger. I somras lovade hon så kaxigt öl första dagen. I dag fanns det inte ens vichy som det brukat finnas, trots att den döda fisken nog var god. I morgon Mat-Inger. I morgon kommer ölen va?!
Då jag kom loss från skolan bar det till Håwe Bil där jag skrev under ett papper som nu, då vi har betalt, har gjort mig till Ford-ägare. På torsdagen får jag mojängen så fram till dess färdas jag i Röda Bettan.
Hammarvallen blev nästa anhalt. Maiju berättade stolt att man skulle köra nummerboll och visade till i min tur min stolthet att hon kom ihåg att spelformen förbjudits av spelarna under säsongen 2009. Där ser man. Nu är den tillbaka och mina trauman börjar komma till ytan. Träningen genomfördes och efteråt hittade ingen pinnen till konerna. Kjelle var så klart den som utpekades, men visst visade det sig vara Maiju som hade lagt den någonstans. Eftersom Fru Kickan skickat mig en sms med texten "Jag mår lite dåligt och har riktigt ont i halsen. Kan du köpa vita bönor i tomatsås? Heinz." blev det bara snabbt att kolla att Lisa och Miksu hade det de behövde och sedan köra iväg via S-Market hem.
Ni minns väl att Maiju hörde till tränarteamet med Steve, mig och Kari Niskala säsongen 2012? I dag då kritiken står högt i tak på många håll är det bra att minnas vad vi är som klubb och vad vi varit. Tron kan flytta berg som ni vet. Jag har en oerhört stark tro på att det som planerats och arbetats fram ska kunna fortsätta mot oanade höjder. Det värsta med denna bild är att den är copyright och egentligen inte borde visas... Sorry.
Fru Kickan är avslagen. Edit är ännu mer avslagen. Man tittar på Police Academy 2 och smågrälar om var ballonggiraffen ska vara. Jag har saker att säga, men håller på det i dag då det inte känns som rätt tid. Skolan fixar vi färdig att sparka av i morgon. B-flickorna är sjuka igen stackrarna så det verkar som om Maiju planerar matchträning tillsammans med IFKs damer i morgon. Det vore något att se om det bara blir så...
Det här var just ett exempel på en sådan där text jag anklagade Nya Ålands ledarskribent för härom dagen. En text som är skriven bara för att skriva nåt.
Kommentarer
Trackback
