enligtvirta

I natt jag drömde... Jag får väl ta risken att berätta vad jag drömde. Det var en sådan där dröm jag har ibland att jag blir inbytt i en fotbollsmatch. I natt visade det sig vara mitt eget Åland United jag spelade för. Inga tankar på kromosomtester och sådant kom upp, utan jag spelade ute till vänster i någonslags mellanposition mellan ytterback och kantspelare. Det som berörde mig mest var ändå hörnorna vi hade på slutet. På nåt sätt insåg jag att matchen stod 1-1 och att det var riktigt i slutet. Vi fick en hörna som gick över mig, som rörde mig mot främre ytan. Någon där bakifrån nickade i ribban. Returen kom ut framför mig och som det är i drömmar blev jag förstenad och fick inte ut foten. Någon, jag tror det var Maja, fanns där och slog till returen. Målvakten, vem det nu var, jag har fortfarande inte riktigt fått klart vem det var vi mötte eftersom de var en blandning mellan JyPK, HJK, Honka och...Kuusysi(!!!) fick en hand på bollen och det blev ny hörna. Igen markerades jag hårt. Bollen kom lite närmare mig, men jag hölls fast och fick inte ut huvet (borde ha fallit alltså...). Igen var där någon vid bakre ytan som kom på den. Bollen gick i nät och jag insåg att vi vunnit med 2-1 och gått vidare till något jag uppfattade vara cupens semifinal. Vild av glädje skrek jag rakt i ansiktet på Lois och Sarah som stod där "Who scored? I don´t know who it was, but it was someone!" Tänk va djupa saker man säger då man drömmer... Sen kom Kaisa Kotka och sade att Bolibompa börjar, vilket jag kunde höra av bakgrundsljudet. Och Bolibompa hade sannerligen börjat. Klockan var över 9 på morgonen och jag var stark, men sov i Rufus säng, eftersom de andra hade fyllt upp min i natt kom jag på... En sådan dröm var det ja...

 

Sedan jag vaknade har jag nu druckit kaffe, ätit surskorpa och tagit del av tankar kring Bolts skada, Anders Borgs könsorgan, Lisa Swansons flygtidtabell, Pride parader och klädavtal med Macron samt att Arsenal slog Leicester City i går. I Barnprogrammet Sommarlov vet man ännu inte vem Sommarskuggan är, man har hållit på sedan i juni... Alla stora barnen har gjort sina sista jobbnätter före skolstarten, eller jag tror i alla fall att Emilia också är klar. Ingen åska blev det trots Fru Kickans envetna försök i går och i dag har vi kvartsfinal.