I´m alive

9E var så oroliga då jag berättade om lärarnas pulsträning att de satte igång min flygande ko och inte alls visste hur de skulle vara. Jag lovade dem att skriva under kvällen om jag lever, så de liksom vet vad de har att vänta nästa gång de ska ha lektion i min sal, som det menades...
 
Jo, jag lever. Pernilla H, Madde F och Ramppa förklarade hur pulsmätarna, som förresten är av samma modell som vi använder i Åland United skall användas, samt hur man själv ska hålla sig ajour med hur pulsen ligger genom en digital bild på väggen. Eftersom jag de facto har lite erfarenhet av att titta på sådana här kurvfanstyg tror jag mig begripa hur det är tänkt. Därmed begrep jag också att min puls gick alldeles för hög för att uppnå passets mål. Sen hade vi ju Madde och Pernilla som stod och skrek. Jag försökte peka mot väggen och hänvisa till att min puls var för hög för målet och Madde bara skrek, "rör på dig, SPRING. Så ja nu leker vi korv med bröd!"
 
Behållningen av tillställningen blev att Nuran och jag vann innebandymatchen mot Pernilla B, Frida och Ida. 1-0, gissa vem som lobbade (!) in målet.... Det var antingen Nuran eller jag... En annan höjdpunkt var då en kollega som absolut inte vill omnämnas uppmanades att "blöta ner brösten lite" för att få pulsmätaren att funka.
I´m alive! Jag lever! Minä maksan!
 
 
Direkt från kollegiemötet, som hölls i Vikingahallen med svettiga kläder för alla utom Marie och Jarmo som duschade, bar det ut på planen där laget redan hade börjat. Egentligen fanns där två lag. ÅUs A-lag på ena halvan och ÅUs F02-03 på den andra. Herr Landshövding ringde och sade sig hoppas att jag stod utomhus, vilket jag gjorde i regnet och rusket. Craig körde ett klassiskt konditionspass med högtempospel som resulterade i arga spelare och väldigt våta fötter, samt -kläder i allmänhet.
Sen fyllde Sofia 18 år i dag också. Det firades genom att alla utom Craig, Richard och jag fick vara med och sjunga samt äta tårta. Sofia tillbringade sin sista helg som 17 åring genom att göra 4 mål för öspelslaget. Den första helgen som 18 åring blir på resande fot, i Myrbacka.
 
 
Mitt i allt fick jag e post av fredagens domare som undrar vilka färger vi tänker spela i. Ja inte blir det lila, för de har nämligen inte kommit...
 
Ännu har jag inte hittat någon länk till Danmark-Finland. Juve-Barca kommer i varje fall från gammaldags TV. Edit verkar ha haft kompisar här, för mitt i allt kom 5 flickor ut ur hennes rum. Tur då att jag satt pyjamasbyxor under morgonrocken....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0