enligtvirta

Helgen, vårterminens sista skolhelg, är mer eller mindre slut. Själv är jag det samma, fast jag vinlagt mig om att göra saker helt i min egen takt eftersom det började kännas lite skakigt i slutet av förra veckan av många kända och för er läsare okända anledningar.

 

I går fick jag bevista en par studentmottagningar. Tack för att jag var tilltänkt och fick komma. I dag visade det sig att vi hade bröllopsdag med Fru Kickan, något som Edit, sedan Emilia och faktiskt även Rufus påminde mig om. Som vi konstaterade då jag försökte tacka för dessa år och att alla står ut med mig, så kan ju barnen inte välja. Fru Kickan kan dock och av någon för mig outgrundlig anledning har hon valt att bo i lag med mig. Under den tid vi är vakna tillsammans har hon aldrig förklarat hur hon resonerat, men det finns säkert en tanke och det är jag ju tacksam för så klart.

 

Vi var en sväng med Edit på Futebol da Forca träning i solskenet. Efter träningen visade Edit sig på styva linan och tog sig både fram och sedan tillbaka hela vägen längs den nya hinderbanan vid Vikingahallen. Jag måste erkänna att jag är imponerad.

 

Sen då dagens sajning. Som de som följer med Åland United vet har Khym gått sönder och måste tyvärr repareras innan hon kan spela fotboll igen. Detta kommer inte att ske under denna säsong och därmed har vi lyckats komma överens med MPS om att våran Ellen ska få representera oss i två månader. Nu är det så att vi behövde få papper och transferansökningar klara så fort det bara går och därmed hamnade jag i en nyckelposition.

 

Eftersom Edit var så viktig med att hon skulle få duka fint för Mammas och Pappas bröllopsdag tyckte Fru Kickan att vi skulle äta pizza (Det finns säkert ett logiskt samband och pizzan var väldigt god). Jag körde iväg till stan och besökte den enda pizzerian jag egentligen inte gillar, eftersom den var den enda pizzerian de andra tycker om. Då jag gjort mina beställningar ringde jag Ellen och frågade om jag kunde komma dit hon var för att hon skulle skriva på kontraktet. Ellen visade sig vara hemma hos Mamma Merja och jag körde raskt till Ljungvägen. Ellen kom emot och lutad mot en tvättmaskin, eller vad det nu var skrev hon under kontraktet och vi gjorde en par manuella uppdateringar så allt skulle vara som överenskommet. Därefter störtade jag ut till bilen och ringde upp Ordförande Landshövdingen för att höra om jag kunde komma in med kontrakten till hans kansli tidigt i morgon. Ordförande Landshövdingen skulle dock inte vara på kansliet i morgon och vi visste att Linnéa behöver de underskrivna kontrakten för att kunna genomföra den byrokrati som transfern och registreringar av olika slag kräver, så han berättade att han satt i bilen och var på väg in till stan. Jag däremot behövde åka och hämta pizzorna. Då jag hade dem i bilen ringde jag ånyo upp Ordförande Landshövdingen som befann sig i Sparhallen. Jag sade att jag kommer dit och vi träffas vid Sue-Ellen. "Vem är Sue-Ellen?" frågade Ordförande Landshövdingen som sade sig närma sig kassan nu. Jag återinformerade honom om att Sue-Ellen ju är vår skyltdocka i Sparhallen och där stod jag då han hade packat sin gula plastkasse full med vad han nu hade köpt. Vips hittade vi en rullkärra, Ordförande Landshövdningen skrev under kontrakten och begav sig iväg vart han nu skulle och för mig återstår nu att få dem levererade till Linnéa som visade sig vara i Sverige då jag ringde. Ja, sen körde jag hem med de ännu varma pizzorna och vi åt middag till Edits fina dukning bestående av papperstallrikar och paffmuggar med sugrör. Gott, nyttigt och behövligt!