Öppning som leder till flod
Fru Kickan ringde just och undrade om jag hinner hämta Edit. Jag sade att det gör jag säkert, men att jag har att göra mer än vad jag hinner i varje fall. Det slutade med att Fru Kickan skulle hämta Edit, medan jag blev här och har nu rullat datorvagnen tillbaka, lyft en par stolar, tittat på orättade prov och olästa uppsatser, svarat på några mail och känner mig helt fullständigt slut, vilket så klart bara är löjligt eftersom jag lever i fred och inte behöver kämpa för min överlevnad, så hemskt mycket i alla fall. Det blev en sådan här text och sen tar jag mitt pick och pack samt ger mig av... Via Vikingahallen borde jag hinna för att samla ihop lite grejer som Maiju och Craig behöver för helgens träningar. I går gick jag ett litet ögonblick på planen då Maiju drog en träning med ÅUs flicklag. Bara att gå där, se ett litet upplägg, sparka till en boll då jag såg att en grupp behövde det fort och att vara där mitt i en fotbollsträning gav mig en känsla av att någonting som fattats mig kom på plats. Jo, faktiskt. Det blir mycket, stressigt, jobbigt, magsjukt hemskt allt som oftast, men sen då jag varit borta helt ofrivilligt, eller frivilligt till följd av omständigheter, då är det som att komma hem till evigheten då jag, fastän bara för en kort halvminut stiger in på den där planen. Samma känsla hade jag även redan för 16 år sedan då jag inte tränade, eller ens spelade fotboll en sommar och gjorde mig tillgänglig för de Åländska distriktslagen, då som lagledare. Jösses vad jag märkte att jag saknat det precis då jag steg in där. Inte före, men lite efteråt också. Det är nu bara så och inte mer om detta just nu.
Veckorna går snabbt och helgerna långsamt har jag sagt vid några tillfällen. Nu har man hittat på att vi ska ha långhelg, eftersom det ju är Självständighetsdag på tisdag. Uppsatser börjar trilla in, en uppsättning prov är orättade. I övrigt går helgen till att regissera en vasaflickas provspel, Sporas transporter och övrig koordinering mellan tränare av olika slag, boenden och sedan ska vi ha möte med det nya flicklaget också. Det goda är att det inte blir att sova sådana där långa morgnar. Trots att det är skönt är det ju så fruktansvärt oproduktivt.
Nejsägare är det fullt av. Ett nytt nej kom i dag, men en ny öppning... öppnade sig och jag har på känn att vi faktiskt kan sajna någon denna helg.
Visst är fotboll fantastiskt. Vilken är sannolikheten att Mr Wight någonsin hade besökt Åland om inte Åland United hade anställt Craig en höstkväll ungefär precis för två år sedan?
Vi har äntligen bekräftat vår anmälning till Damernas Liga 2017. Betalningen ficks att fungeras i dag, bara två dagar efter sista anmälningsdatum. Ingenting gällande cupen finns ännu ute, så det går inte ens att anmäla sig ännu. Lika lite vet vi om dels landslagets verksamhet, som vem som ska leda det samma. Jag är inte i position att gnälla, jag kan bara önska. Snälla, går det att få öppning på också det där månne?
Jag hade gärna träffat Rufus, som igen är frisk. Hans svar på om han hinner komma och träffa mig något före han åker hem var koncist: "Nä". Då vet jag det då.
Vilket är bästa sättet att förbereda en hämtning från hamnen klockan 4 på morgonen? Är det att lägga sig snortidigt och sedan vara uppe före tuppen, eller att sitta i ett hörn, låta fredagen ha sin gång framför mina ögon och sedan domna av, åka och hämta Spora och sedan somna igen för att vakna och hinna i tid till träningen? Vad vet jag... Enligt rykte skulle Gurkan bjuda på mat i alla fall. Lillemor har förhoppningsvis varit via med nycklar, kläder och allt möjligt som hon har lovat att vara via med...
Det här förstår man inte heller att sakna före man saknar det. Nya säsonger kommer och de härdar samt dödar långsamt. Vår förra huvudtränare, han som lämnade i augusti ville meddela att han hört att vi fick problem sedan då han hade lämnat oss. Jag väljer att inte kommentera detta, men konstaterar att vi i alla fall vann borta mot Pallokissat därifrån bilden är.
Jag såg och såg och vart jag såg blott såg vid såg jag såg... Precis. I mitt fall gäller det i sågarnas ställe saker jag borde ha gjort något åt, eller ska göra något åt, kanske, bara det blir nån mat... Det enda som är klart är att det nog inte blir många nya barn gjorda här inte.... Och vid tillfälle ska jag återkomma till det där att inte vika kläder rätt före man lägger dem i tvättmaskinen. Ni kan inte gissa vad jag hittade i olika slags strumpbyxor i morse då jag hängde tvätt...
Kommentarer
Trackback
