Från hög till låg till rik till arm

Jag upplevde en av de mest rutiga halvdygnen jag kan minnas. Efter Liverpool-Stoke i går kväll hade min yrsel nått de nivåerna att jag bara måste lägga mig. Klockan var kvart över nio och en vanlig tisdag när som helst under året skulle kvällspasset knappt ha börjat. Fru Kickan som ju har semester tog sig an uppgiften att vänta ut Edit och löste den som bara hon gör, genom att lägga sig i ett annat rum tillsammans med just Edit. För att möjliggöra dessa äventyrliga läggningsodysséer har olika rum utrustats med drömfångare så Edit inte ska ha mardrömmar var hon än till slut sover.
 
För min del blev det mer än ett halvt dygn i sängen. Jag räknade till 7 olika tillfällen då jag trodde det var morgon. Första gången var 22.35 då Maiju messade. Till slut var det faktiskt morgon och till och med förmiddag. Jag kände mig ungefär som då jag lade mig. Veta nu sen vad det är för fel. Jag minns förra årets jullov och då var jag i London med Rufus vid detta lag, samt åkte till Sibbo efter nyår, så jag hann aldrig riktigt gå ner mig som jag gjort i år. Det är antingen nyttigt, eller så är jag på väg att dö. Ni som lever lär få veta.
 
I dag har jag suttit tre timmar på Bagarstugan drickandes två muggar kaffe, först en randig Stoke City färgad mugg och sedan en blommig en. Två möten av vilka bägge gick ganska okej vad jag erfar och bägge tjänar damfotbollens syften fick jag ur världen. Sedan begav jag mig till Islandia för att heja på Edit och Fru Kickan som skrinnade och fick den stora äran att se de två blondinerna Adde och Elin träna tillsammans på planen utanför. Precis som för 10 år sedan! Deja Vu är förnamnet!!!
 
Vad annat? Franske agenten överraskade inte utan meddelade ett negativt beslut av spelaren han sagt sökte en ny klubb, merci mon Cherie, P...le! En ny spelare är blixtvidtalad och huruvida hon förstår att today or tomorrow betyder i dag eller i morgon lär vi få veta just i dag eller i morgon.
 
Fru Kickan frös och gick i bastun skuggad av Edit, så jag väntar här ensam på att Edits kompis Marit ska anlända. Hoppas de kommer ut ur bastun innan hon kommer, annars får hon nog skrämselhicka stackarn. Marit alltså.
 
Sen har Persuna lagt ut årets lågvattenmärke det stundande nyåret till ära. Mask och kåpklädda munkar piskar en kille i kalsonger som kryper uppför Storkyrkans trappor medan man meddelar att det enda man måste är att dö och studera svenska. De kan inte ha haft det så lätt i skolan de som gjorde videon. De har ju till exempel helt glömt bort geografi och omgivningslära...
Här har de torkat sig, lagt på morgonrockarna och värmer sig med en liten brasa. Mysigt!
 
 
Till slut, då jag konstaterar att våra medier här på Åland berättar om en offentlig person som dömts till 7 månaders villkorligt fängelse för insiderbrott, undrar jag om det finns nån annan som tycker liksom jag, att sådana där ekonomiska stilpoängsbrott är ungefär lika hemska som om man nickar bollen i innebandy. Ingen logik alltså... Tacka vet jag gamla icingregeln då man fick tackla...
 
Inget talar för en mer rofylld natt nu heller. Men man får hoppas... Jag hoppas också att stora barnen har det bra i San Diego och att den där spelaren skulle svara så vi kanske, igen en gång, kan lova nyheter som kanske blir av!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0