enligtvirta

Till att börja md inleddes den vakna tiden denna dag med att Edit kom och lade sig in mellan Fru Kickan och mig i våran äkta säng (jo den är en säng helt på riktigt alltså!) och utbrast: "Om Pappa vore en korv, då skulle han vara en riktigt tjock en." Frågan som kvarstår och uppstod är i så fall hurudan jag är om vi utgår från att jag inte är en korv... Nåväl!

 

Denna dag trodde och hoppades jag att jag äntligen skulle få de där spelarkontrakten och de påföljande transferpubliceringarna gjorda så jag liksom kan lämna det där bakom mig åtminstone tillfälligt. Nu har dessa ju inte så klart kommit in och vips på lördagsmorgonen börjar de undra om man kunde lägga till saker i deras kontrakt... Nu har vi ju fått lära oss att ett NEJ är ett NEJ! Åtminstone om en kvinna säger det till en man inte sant? Återstår att se om de begriper det fast en arg vit kränkt man, eller vad nu Igge kallar mig igen,  säger det till dem.

 

Så var det ju Julfest också. Som jag brukar säga om lärarnas våravslutningar, så finns det en orsak att de hålls ute i terrängen långt från levande själar (=vittnen). Personaljulfesterna borde kanske också organiseras enligt samma filosofi, men då det är så mörkt, halt och kallt. Jag har under de senaste åren inte varit välsignad med tillfälle att bryta mig loss och ge mig hän dessa tillställningar. I år hade jag dock tänkt slå till. Det har till och med känts lite så där småförväntansfullt, som då man var 17 år och skulle på 2As disco (som sedan avbröts av Polisen om jag inte minns fel, vilket jag mycket väl kan göra sett till omständigheterna...). I dag, då det är dags har dock livet tornat upp sig igen. Utan att alls tycka att själva festen eller människorna som ska delta i den är otrevliga eller mindre kära än till exempel i går har annat som i min, kanske något perverst förvrängda världsbild, trätt fram och jag ser behovet av både fysisk och psykisk närvaro såväl i dag som i morgon på ett sätt som gör att det nog inte blir någon förfest. Jag går till stan och deltar i festens officiella del. Sen går jag hem! Taxi i Mariehamn för en mansperson i min storlek är både dyrt och fullständigt onödigt. Detta utan att alls förringa taxiföretagare eller arbetare inom branschen. Ni är bra folk. Keep up your good work! Sen återstår det att se ifall jag kan stå bakom detta alls då. Jag har ju tydligen blivit lika velig som de där velpottorna jag blir så irriterad på ibland.