Det var det där med publik då
Denna text kommer att handla lite om publik. Dock vill jag inleda att berätta smått om att jag har rättat en del prov i dag. Dagens favorit blev en förklaring som informerade att "Martin Luther fick sig en bulle tillsänd av Påven. Men då den brann blev Påven väldigt arg och Luther måste gömma sig på ett slott. Sen gifte han sig med Katarina Von Dora och fick många barn." På självaste internet har vi utrett skolkunskapernas viktighet och minsann känner Budbils Bosse till Johann Schicklgruber. Vem är det då? Ja, ta reda på ni. Sånt lär man sig i skolan ser ni!
Emilia var och for. Det var roligt att sitta en stund med henne på Drakens Kebab och ta del av Parisbilder. Fru Kickan har ännu inte fått munnen i skick, men tittade tappert på film med Edit innan de nu nån gång ska sova, fast de varit i sängen i snart två timmar redan. Enligt Edit var filmen bra och både Cruella de Vil och den onda drottningen från Snövitsagan var med. Jag undrar vad de sett jag.. Jag har pratat med dels Linda och dels Ordförande Landshövdingen.
Så här roligt är det att det är måndag i morgon igen!
Publiksiffror ja. Eftersom jag varit rätt kaxig och tutat ut allt möjligt här under den senaste tiden känner jag att jag behöver lite vidareutveckla och kanske även lite relevanspröva mina uttalanden. Jag ville alltså ha 456 åskådare till Eckeröhallen i går och dit kom 205. Var det dåligt?
Egentligen var det inte dåligt. Vi har som sagt inte brukat ha så mycket i Eckeröhallen, så sett till det var det ju riktigt bra. Sedan, vårt publiksnitt förra året var 212, inte sant? I så fall var vi ju inte alls på rätt väg om vi ska höja snittet med 35% som jag sagt i svaga eller starka ögonblick. Jag har nämligen inte ändrat åsikt beroende på humör eller andra omständigheter.
Vi har varit vana att kunna säga antingen att "Vi har ju i alla fall mest i landet då de andra ställena i landet inte alls bryr sig om damfotboll". Vi har också kunnat rycka på axlarna och säga, "klart det är lägre siffror då det spelas inomhus". Två saker som nu förkastar dessa svepskäl och urskuldande sanningar:
1. Alla lag i Damernas Liga har hittills spelat en hemmamatch. Av de 10 lagen har Åland United haft 6e bästa premiärpublik. Under oss ligger bara Honka (som spelade mot ÅU), TiPS, TPS och PK-35,, som av någon konstig anledning aldrig når över 200. Vi är alltså knappt i övre slutserien om hemmapublik ska avgöra.
2. Ilves spelade inne i Pirkkahalli och hade över 300 personer på plats och HJK spelade tidigt på eftermiddagen i den mörka hålan Talihallen inför 451 åskådare då de mötte nykomlingarna ONS som ingen på allvar tippat i topp då ligan summeras. Tre premiärmatcher spelades i hall och vi Åland United ligger flere hundra efter de bägge andra i publiksiffror.
Vår supporterbuss som skulle ta bort de alltid framtagna problemen med att man inte kan ta sig till Eckerö innehöll 10 passagerare och sedan en busschaufför som även gärna såg matchen. Nu håller en par eldsjälar på att samla folk för en supporterresa till Helsingfors för HJK matchen på Kristi Himmelsfärd. Det är bra. Det är ju på bortamatcher de åländska supportrarna brukar utmärka sig 1-2 gånger om året. Hoppas av hela mitt hjärta att det blir många som kommer då!
Det jag tycker är viktigare är att ha en stabil bas med samma människor som alltid kommer. Nu har vi cirka 150 människor som alltid finns där på hemmamatcher och sedan spridda skurar som dyker upp över hela landet på bortamatcherna. IFK Mariehamns herrar, som de facto har de nästlägsta hemmapubliksiffrorna i Veikkausliiga åtminstone fram till att PS Kemi börjar spela i Kemi, kan tryggt räkna med minst 1000 varje gång och sedan några hundra på beroende på väder, dag, tid och andra omständigheter. Är det väldigt mycket begärt om jag sätter som mål att Åland United inom fem år har en trogen bas på 500 åskådare varje hemmamatch och sedan några hundra till beroende på just de faktorer jag sade kring IFK? Det känns faktiskt inte helt orimligt. På samma sätt som i herrligan behöver vi inte ens vara bäst i Damernas liga för att få till något sådant, inte om fem år i alla fall. Det är liksom vanligt bara och vi är stolta och gör vårt bästa.
Damallsvenskan har ett publiksnitt på 800-900 per match. Engelska FA WSL har ett snitt på omkring 1000. Vore då 500 helt utopiskt? Vet ni alls vad det skulle göra i pengar för klubben jag jobbar i? Hur kan vi få det till en självklarhet?
HJKs herrar har det väl förspänt för finländska förhållanden. Vanliga ligamatcher kan se ut så här på Sonera Stadion.
Marknadsföring pratar folk om. Vi måste kunna erbjuda något som lockar folk. Lotterier med fina priser måste vi ha. Lokala spelare som vinner ligan ska vi ha. Världsstjärnor som älskar Åland måste vi kunna fixa hit. Det finns massor med koncept.
Själv tror jag faktiskt mest på traditionens makt. En tradition skapar man inte över en natt. Dock måste i dag marknadsföring till för att tradition ska födas. Jag vill att så många det bara går tillsammans med mig och alla andra ska känna det som ett självklart sammanhang att veta när det lokala laget spelar. Så som det var i England ännu på 1950-talet så man aldrig annonserade om matcher. Alla bara visste ändå. Jag inser så klart att vi inte är där i dag och också att de flesta av dem som sist och slutligen kommer till matcherna är folk som har andra intressen än bara vårt lag. Det ska alla som sagt få ha. En stolthet över vad laget och klubben symboliserar skulle jag i varje fall vilja få in i kulturen. Vi kan inte hänvisa till religion som tex i Skottland (Rangers slog förresten Celtic i dag efter straffsparkstävling i skotska cupens semifinal). Vi kan inte heller gå enligt samhällsklass som tex Inter och Milan i Milano. Etnicitet, som FC Barcelona och Espanyol.. Njää inte på det sättet. Åland United och IFK Mariehamn kan ju så klart dra till med Ålandskortet. Ett multikulturellt Åland. Jättebra! Vad har vi annat vi kan vara stolta över och låta laget symbolisera för oss då vi befolkar läktarna?
Kommentarer
Trackback
