Att tagga ner eller ta sitt förbannade ansvar
Eftersom jag är hemma igen, har ätit mat som jag tillredde efter att ha handlat, fått bastun påsatt (inte som många nu tänker dock), frun bortgången på oviss volleybollturnering, 17 årig dotter studerande i sitt rum och Edit+ Pärla lekande prinsessor som dödar drakar sitter jag här och förbereder en akt som medelålders vita heterosexuella män som jag och säkert även en massa andra som inte uppfyller de kriterierna njuter av under lördagkvällarna. Jag ska just gå i bastun! Där ska jag sitta och riktigt låta en hederlig arbetarhelg överhölja min kropp och mitt sinne för si så där några minuter innan jag mår illa och måste gå ut, såsom alltid. Men det är värt det.
HJK slog IFK 2-0 fick jag mig berättat Atom Tanaka satte två mål och de grönvita invasionen skedde inte helt till fullo. Kanske någon gång kanske...
Detta är min dotter Emilia om någon inte visste det. Hon är klok. I dag sade hon ändå något som jag aldrig trott att något av mina barn skulle säga till mig. "Pappa, du är ganska filosofisk av dig" sa hon.. Wuppss.. Filosofisk.. Ibland har någon sagt nåt sådant, men jag har aldrig riktigt funderat på det desto mera. Emilias definiton av vad min form av filosofi består i gör mig lite imponerad faktiskt. "Du tror liksom på filosofiska förklaringar framför fysikaliska. Så att, liksom fysikens lagar är förklarningar på sådant vi kan förstå, men de tar inte upp det vi inte kan förstå, för det vet vi ju inte vad är och kan inte beskriva det". Vem är filosofisk undrar jag? Bullseye Emilia!
Så här pre-bastu begränsar sig mitt filosoferande just nu till två uttryck som jag lite funderar över. Det ena är "Tagga ner" som man hör alltid då och då. Att vara taggad är väl ett svenskt uttryck som via Åland smugit sig ända till Svenskfinland. Jag antar att det har sitt ursprung i älghorn eller något. Att vara taggad betyder i varje fall att man är inspirerad och full av energi. Att be någon tagga ner är egentligen som att be personen dra ur proppen och liksom tömma sig själv på vad hon är och hur hon ser på livet. "Slappna av" är ett mycket bättre uttryck och föredras av mig 10 gånger av 10. Att tagga ner är inget man säger åt någon man respekterar om man lite funderar på hur man uttrycker sig!
Sen det andra uttrycket. "Det är min förbannade skyldighet" är något jag hört i flere sammanhang under de allra senaste åren. Helt utan undantag sägs denna fras av människor som anser sig stå så över den allmänna moralen så pass att de vill framhålla hur viktigt det är att just de själva stiger fram och gör skillnad. Just ordet "förbannat" är hemligheten bakom den övermoraliske människans storhet. Att bara konstatera att något är mitt, ditt, vårt, kubanernas eller vems som helst ansvar är ingenting som gäller den självförhärligande moralmänniskan som ofta uttalar sig om samhällsfrågor, rasism, feminism eller något annat område som kräver svordomar. Är det själva saken som är förbannad, eller förbannas saken av att den är viktig att framhållas av just mig, det är frågan...
Nu blir det bastu, för Emilia kom och satte sig i soffan för att hitta en onyttig TV serie och jag kan lämna Edit och Pärla, som försöker bygga en rutschkana av madrasser från Edits slottssäng i hennes våld.
Les MIserables i kväll alltså med Emilia och Joel. Förbannat viktigt säkert... Till skillnad från boxning som bara är...viktigt. Jag kommer nog att kolla hur det går där med...
Kommentarer
Trackback
