Skadad spelare ligger ner...

En sak jag tillfrågats är om jag vet vad man säger till spelare som ligger ner då man springer in till dem.
Så här ser det ut åtminstone i många iakttagares sinne
 
Fotbollsspelare är ju beryktade för att lägga sig ner och gråta för minsta vindpust. Jag vill här och nu först problematisera detta väldigt ytligt och sedan gå in på en par anekdoter och exempel ur riktiga livet.
 
För det första: De smällar som fotbollsspelare får är oftast sådana att de faktiskt gör vettlöst ont en liten stund, för att sedan ifall inget de facto har gått sönder, försvinna. Tänk dig att du slår huvet i en skåpdörr. Det blixtrar till, du håller dig om huvudet och skriker till. Ofta kan du bli lite yr och till och med arg. Två minuter senare har du kvar en liten bula och livet går vidare.
 
Just sådana smällar, fast betydligt hårdare får fotbollsspelare! Någon trampar dem på foten med all tyngd, Någon sparkar på smalbenet eller råkar vifta armbågen mot kindbenet. Inget farligt, men det tar vettlöst ont och före man riktigt vet om det blivit ett sår, eller en skada på skelettet etc är man också lite skrämd. Dock är det inget konstigt att spelaren kommer in igen och spelar vidare utan att något hänt efter att ha fått lite första hjälp och, mer relevant, fått hämta sig några sekunder.
 
Så klart händer det ofta att spelare förstärker fouls. Alltså om du blir regelvidrigt tacklad i full fart och tappar balansen tillräckligt för att tappa kontrollen på bollen. Då kan du antingen fortsätta och se ut som om du faktiskt tappar bollen och därmed försätta ditt lag i försvarsläge trots att motståndaren förvärvar det med falska medel. Sen kan du också "hjälpa domaren" genom att "acceptera foulen" och tydligt signalera att du blivit sparkad. Kanske du lägger dig eller hoppar till tydligt så felet skall bli tydligt. Tyvärr går detta även att föra vidare till "filmning" då man kan lägga sig utan att regelvidrigheter har företagits. Sen finns de faktiskt  de som simulerar skada också. Både filmning och simulerande av skada är osportsligt och inget som står högt i kurs bland varken spelare eller övriga närstående. Så klart har olika länder olika kultur och gränsen för vad som är okej är olika på olika platser, precis som det är olika från person till person.
 
Själv är jag så Luthersk så jag aldrig lärt mig ens att acceptera fouls. Spelare som nått längre än jag måste kunna det för att komma någonstans. Även inom damfotbollen går utvecklingen åt det hållet att dessa realiteter blir allt mer en del av spelförståelsen och då tacklingarna blir hårdare är det viktigt att kunna skydda sig själv. Sålunda, jag har aldrig filmat! Det kan jag säga med säkerhet. Dock minns jag roat hur min lagkamrat Tero i Gnistan, det året vi spelade i Ettan låg ner efter en duell. Det kanske var 5 minuter kvar och vi ledde 1-0. Fysion Timo kom inspringande och undrade flåsande hur det var fatt. "Vad behöver du?" frågade han. Tero såg plågad ut, viftade med handen åt Timo att komma nära. Sen lade han händerna kring Timos nacke och sade (jag vet för jag stod precis intill, domaren var någon annanstans) "ge mig en puss bara så blir det bra. Låt oss linka ut." Tero alltså simulerade skada för att vinna tid åt oss. Jag tror vi vann 1-0 och historien i sig är rolig, tycker jag. Inte sportsligt, men fotboll!
 
Det finns oerhört många berättelser om hur sådant här kan gå till. Ett annat minne jag har gäller vår medicinväska just i Gnistan under åren i trean och tvåan. Av någon orsak fanns det hela säsongen ett cigarrettpaket i väskan. Då vi frågade varför fick vi höra att det var för Laku. Vår mittback var alltså kedjerökare och man hade tänkt att om han svimmade eller nåt kunde man alltid återuppliva honom på det sättet. Vad jag vet användes paketet aldrig. Dock lade vi en gång en Long Drink i väskan inför en match och sade att den är för Sakke, vår andra mittback. Vad jag minns tog Timo bort den ur väskan och Sakke fick flaskan först efter matchen.
 
Själv har jag under åren i Åland United, och i spridda skurar även före det, då det inte finns tillgång till kunniga fysion som vill delta i träningar och matcher, att agera han där som springer in. Oftast sitter jag då och ber Ave Maria under hela matchen i hopp om att inga skador ska komma, då jag på riktigt inte vet vad jag ska göra annat än lägga lite is och paja och pussa typ... Jag är ändlöst tacksam då Anders kommer med på hemmamatcherna numera!
Noora Matikainen 34 år, visst?
 
I gårdagens HJK match fick jag göra en inlöpning. Förra helgen i Kemi blev det tre, så detta var ju lugnare.
 
Målvakten Noora har gett mig tillstånd att redogöra för hur vår konversation då hon låg ner på planen gick.
 
Det hände under andra halvlek. Noora kom ut för att plocka ner ett tidigt inlägg och blev påsprungen av en forward som helt enkelt landade på Nooras huvud. Målvakten låg ner och det betyder att fysion automatiskt får komma in bara domaren hinner visa tecken. Bakom mig hörde jag Ella ropa "Jag kommer med!". Ella har ju varit skadad en tid och vi hade skrivit upp henne som "Huoltaja" så hon skulle få vara med oss på bänken.
 
Jag sprang alltså så snabbt min runda kropp bär mig fram till Noora som låg med näsan i gräset. Hon berättade själv så här efteråt:
" Jag låg ner och kände att detta inte var bra. Först kollade jag om benen rörde sig, sen axlarna. Till slut rörde jag på huvudet, vände upp blicken och såg ditt ansikte. Då tänkte jag... (Nu tänker jag inte skriva vad Noora sa att hon tänkte då, eftersom det kan finnas minderåriga läsare)".
 
Replikväxlingen som följde var:
Jag: "Hej, vad hände och var har du ont"
Noora:" 75 kilo fläsk brakade ner på nacken bara, inget värre i dag"
Jag: "Jaha, alltså nacken.. Hördu, kan du röra på huvet då?"
Noora: " Munnen rör sig i alla fall. Det är nog lite längre ner tror jag"
Jag: "Okej. Vi lägger lite is på och ser hur det verkar... Var exakt sa du?"
Noora: "Lägg den där vid BH bandet du"
Ella, som tydligen sprungit med: "Jag kan hålla påsen, jag kan hålla påsen"
Noora: "Där jo. Aj va ont det tar. Det enda goda med detta är att brösten kan bli större..."
Jag: "Jaa, själv skulle jag väl inte se det som nåt bra förstås..."
Noora: "Nej, förstås"
Jag: "Tror du att du kan spela vidare?"
Noora: "Om det inte blir värre än så här så..."
Jag: "Testa att röra armarna"
Noora: "Titta här va de rör sig"
Jag: "Bra, då har jag inget kvar här att göra. Håll nollan du nu bara"
Noora: "Nå jo."
 
End of story.
 
Jag tror faktiskt att liknande diskussioner förs även då Messi ligger ner och deras gubbar löper ut.
Detta är ändå fotboll! Ett spel för människor!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0