Är det fel att ha fel?

Eftersom min kära kollega, och vän, Camilla insisterar och de som känner Camilla vet att hennes insisteranden inte är att leka med då de aldrig tar slut, kommer här en liten text mitt i all dagsrutin.
 
Dagens tanke bygger på att ha rätt, eller om det är rätt att ha rätt, typ... I morse skjutsade jag min älskade hustru och Edit till dagis och arbete. Min fru har i dag en av årets viktigaste tilldragelser på sin arbetsplats, det vill säga Burnball, eller på svenska Koncernmästerskapen i brännboll. (JO, Brännboll- det där med slagträ och bon som man får fri passage till första boet om man missar alla slag...) Detta spel, brännboll har visat sig vara så utmattande för kroppen att lagmedlemmarna brukar komma hem först vid 23-tiden på kvällen och är oförmögna att köra bil. Tufft spel vad det verkar, lite annat än då vi spelade det i Salpar skola då jag gick på 2an.
 
Nå, jag torkade i alla fall mitt bilfönster, som har lätt för att imma igen med en handske. Frun min poängterade att hon alltid använder en handduk, för DET ÄR BÄTTRE! Jag tog emot informationen och tyckte det lät vettigt upp till en viss gräns. Min hustru lät sig inte manipulerades utan ville att jag skulle säga att hon har RÄTT, därför att DET ÄR SÅ! Då jag fortfarande problematiserade hennes uttalande som totalt felfritt och vår diskussion företogs under tiden som vi lämnade Edit på dagis kom en av Dagistanterna att få bevittna hur hennes glada konstaterande att vi var två som lämnade av Edit i dag besvarades med ett "Jo, och det är han där som låter..." Egentligen riktigt roligt då man tänker efter...
 
Nu måste jag säga att frun min har rätt på så sätt att det var jag som lät och att det finns många fördelar med att torka bilfönstret med en handduk. Sen finns det ju faktorer som gör att jag valt att använda en handske istället. Är någon intresserad av varför så kan jag berätta, men säg till då så jag vet. Min poäng är att det finns många bra sätt och betydligt fler dåliga sätt. Vad som är rätt påverkas det med av faktorer som plats, tid, övertygelse mm.
 
Det har pratats mycket om att Timo Soini har blivit utrikesminister. Katastrof, säger somliga. Utan att alls vilja förringa paralleller mellan dagens Europa och 1930-talets Europa och de varningssignaler vi tycker man borde ha sett då vill jag bara säga att jag inte har en blekblå aning om Soini kommer att vara bra eller dålig som minister. Även utsagan bra, dålig, intetsägande är ju väldigt beroende på de ovannämnda faktorerna och mycket till. Låt nu Timo se om han fixar det innan vi totalsågar honom. Själv var jag med om ett långt möte innan man, på prov, lät mig träna flickor (Ålands B16 distriktslag 2002) eftersom jag ansågs vara "opassande för flickgrupper"... Det blev ju helt hyfsat i alla fall och jag har troligen lärt mig och kunnat anpassa mig.
Som ni ser är Timo Soini sedan gammalt en hängiven Millwallsupporter. Millwallsupportrarnas slogan har ju redan länge varit "Nobody likes us but we don´t care". Passande?
Hur mycket tålamod vi sen ska ha med Soini som utrikesminister, Paatelainen som landslagstränare, mig som Sportgruppsordförande osv, det lämnar jag osagt. Real Madrid är ju inte kända för sitt tålamod och Ancelotti fick ju som bekant gå i går eller när det nu var. Han var alltså FEL, enligt Real Madrids styrelses åsikt.
 
Hur funkar det här med rätt och fel i fotboll, eller skolvärlden? Själv tror jag att det måste finnas en tågordning. Alltså någon (tränaren/läraren) måste bestämma och så som han/hon säger, så blir det. Sen är det en annan sak att det inte alltid nödvändigtvis går bra! Beror det då på att spelarna/eleverna inte följde instruktionerna eller att just dessa var dåliga? En god tränare/lärare analyserar alltid detta. I min värld analyserar han/hon detta även med hjälp av sina kolleger och i viss mån med hjälp av spelarna/eleverna själva. Journalister och domare är experter på att aldrig medge att de haft fel. Vissa tränare och lärare är tyvärr likadana. Skillnaden är dock att tränare och lärare får bära ansvar över sina beslut. Journalisterna bara rapporterar och behöver inte bry sig sen (på riktigt!!!) annat än så klart om det man publicerat blivit gillat, eller annars motsvarat det man själv velat producera. Domarna dömer så bra de kan och får sedan åka hem. De bedöms sedan och sin "lön" får de genom att få allt mer eller allt mindre utmanande matcher. Tränaren och läraren står till svars för hur laget/klassen mår i stort. Därför kan ett RÄTT i dag vara FEL i morgon. Viktigt är dock att de som berörs är involverade och själva begriper varför det är så. Utmanande!
Troligen har Anja Mittag också varit förvirrad, annat än då det gäller att läsa och skriva...
 
En som fått det fullständigt rätt, enligt mig är Dalai Lama:
"Jag har gjort mitt bästa för att min själ ska vara färdig att lämna min kropp då den dör. Om jag gjort rätt? Ja, det ser jag ju sen det!"
Här kommer lite gammal god coaching, the good old English way! Titta och lyssna till slut! Lova mig det!!! https://www.youtube.com/watch?v=nYDIMWpcKqI

Kommentarer
Postat av: Gurkan

jag brukar torka med Pärlans mössa...

Svar: Många sätt är bra, bland annat detta. Ännu fler är dåliga, som till exempel att torka med en använd sko...
enligtvirta.blogg.se

2015-05-28 @ 11:54:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0