Som min barndoms somrar

Kvällen kryper på. Även eftermiddagsträningen är utförd. Lite segt i kropp och knopp nu, men efter fredagens ledighet från lagträning, bara lite lagdelsmöten och ett och annat personligt träningspass på agendan i morgon, kommer Åland United att explodera av energi på lördagens matchförberedande träning och söndagens match.
 
Tillfälligt avbryts storyn nu av att Edit och hennes kusin har slagit sönder en glasram  och huset bokstavligen vänds upp och ner.
 
Så där. Kaoset fortsätter, men ingen idé att stanna upp för det. Lite sliten torsdagskväll alltså, men enligt beräkningarna.
Här en bild på laget som alltså gjorde självmål i morse. Se hur glada de är. Man tycker att åtminstone Craig och Khym borde veta att de egentligen förlorat, men går det så går det. Själv är jag fascinerad av själva rugbybollen. Jag menar, jag vet hur spelet i sig uppkom i Rugby. Jag vet att man marscherade ut från mötet då Association Football skapades och man ville ha ett spel där man sprang med bollen i händerna. Det otroliga är för mig, att man skapat ett spel med en boll som ser ut så där. Jag menar, det där är ju inte en boll. Sen följer ju amerikansk- och australiensisk fotboll samma koncept och har ovala grejer av olika kaliber de kallar boll. Själva spelen är alla intressanta, men hur blev bollarna så där? Svara mig någon om någon vet!
 
Vi har 23 runda bollar aktiv användning på våra träningar, eller lite fler eftersom målvakterna har en egen säck som de tar till för att kunna smasha dem i skogen utan att någon gråter dess värre. Under mina år som assisterande tränare har jag blivit allt mer observant på just det här med bollar och var de ska vara under olika tider av träningen. Huvudtränaren hinner/kan/vill inte fundera på det där utan det är jag som får se till att bollarna finns på ändamålsenliga platser i eller bredvid målen, alternativt på andra ställen om övningen så kräver. Även här har jag en kamp i kampen. För det mesta gör jag inget väsen alls, utan bara kollar hur övningen går om jag inte själv håller i den och så fraktar jag bollar till de strategiskt viktigaste platserna. Ibland står jag åt sidan och ser om någon annan alls ser vad vi gör och var det behövs bollar. Oftast är Craig den ende personen som ser detta och större avbrott har uppstått endast två gånger denna säsong till följd av puckad bollplacering. Även denna tillsynes obetydliga detalj bildar en del av den helhet jag så stolt förvaltar. En hel vetenskap som bygger på yrkeskunskap kunde jag säga om jag inte visste att det bara har med sunt bondförnuft att göra.
 
I kväll fortsätter VM med en riktig godbit. Norge-Tyskland. Repris från EM finalen för två år sedan. Kanske den högklassigaste matchen hittills i detta VM, som faktiskt varit rätt högklassigt hittills.
Angerer mot Guldbrandsen i kväll klockan 23.00
Jag tänker göra ett försök med Kina-Holland efter det. Jag kan avslöja att jag är rätt nyfiken på Holland!
 
Just nu är det spelat cirka en halv timme i Helsingfors mellan HJK och Ilves. 0-0 fortfarande...
 
Gurkans dotter Pärla ska äta kvällsmat här sades det just. Jag ska gå i bastu jag! VM natt väntar!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0