Sleepless, but not foodless in Tampere

Hotelldöden brukar det kallas, det där då man befinner sig i ett hotellrum i flere veckor och bara går ut för att träna, spela, äta eller för att man måste. Nu är det inte fullt lika illa. Vi befinner oss dock i en hotellaula i Tammerfors. Här kommer vi att vara en par timmar till innan bussen tar oss till Tammela stadion för Ligamatchen mot Ilves.
Så här väntar vi att det ser ut. Stadion kokar och vi vinner
 
Resan har väl gått helt hyggligt, med den rutin vi alla börjar ha av detta. Några av oss har gjort detta i många år, men varje år finns det ett gäng jungfrun som måste vänjas vid åländska bortamatcher. Eftersom Viking Line har fått den enormt fina idén att låta sitt Helsingfors-Stockholmskepp även göra en stickare till Tallinn under dagarna, är rutten tidigarelagd. Vi stiger på redan vid 23 tiden och stiger av i Helsingfors redan vid 9 tiden. Eftersom detta är en onsdagsmatch börjar den först på kvällen, 18.30 i dag och därmed hinner vi inte hem med kvällsfärjan som vi brukar. Vi får alltså åka till Åbo och övernatta på hotell och sedan åka dagsfärja hem i morgon. Lagledare-Linnéa njuter av sin första semesterdag i trevligt sällskap, alltså vårt.
 
Craig har sin vana trogen klätt sig i kostym. I går kväll hade han, precis som jag träningsdräkt och var väldigt ledigt klädd. Då jag öppnade hyttdörren i morse stod han dock där i mörk kostym. "Vi har ju bortamatch" sade han. Jo, det stämmer. Jag har ÅU-t skjorta, shorts och crocks... Vi ser så olika på saker, men kommer rätt väl överens ändå.
 
Vi har åkt buss till Tammerfors, vi har ätit lunch på hotellet. Vad gör vi nu? Ja, vi väntar... Ösregnet utanför har bedarrat så ett gäng spelare gick just iväg på nån liten promenad. Linnéa har gått iväg för att köpa bananer. Huvudtränaren sitter i djup diskussion med någon om något. Craig underhåller systrarna Kellys faster, eller moster eller vad hon nu är. Huvudtränarens familj leker i barnrummet. Snart är det mellanmål, alltså mera mat. Matchen närmar sig. Alla på sitt sätt.
En skrämmande upptäckt är att Pille är rolig då hon är glad. Varför hon är glad förstår dock ingen
 
Det finns inget kvar att förbereda, annat än kroppar och knoppar. Det som händer efter matchen, det händer efter matchen.
 
Min bil har de ännu inte hunnit kolla på säger de. Jag hoppas de har det bra där hemma. De i USA börjar förbereda hemfärd så småningom. De i Sibbo som är på väg kanske har börjat förbereda det. Vem vet?
Det enda jag kan göra är sitta här och hjälpa mitt lag på bästa sätt jag kan, vad nu det sen är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0