Min fru!

Överraskande många människor läser dessa texter. En av dem som hängt med längst torde vara min fru. Det var även hon som lite fick mig att starta skriva igen nu på våren. Hon förtjänar därmed en alldeles egen liten kort krönika.

 

Som de som känner mig vet är jag ju Pappa till fyra barn. De tre äldsta har en egen mamma och henne ska vi låta vara här. Edits mamma är dock den samma som min hustru, Invalidhustrun, Kickan, eller Sara som hon heter. Folk kallar henne Sassa då de blir på det sättet.

 

År 2008 var jag singel och bodde sedan 3 år för mig själv bakom slöjdsalen av vår skola i Jomala. Jag trivdes väl och dammråttorna likaså. I skolan hade vi haft en blond vikarie, som sedan hade blivit kvar några år och liksom jobbade hos oss som språklärare. Jag hade haft glädjen att vara hennes partner vid vårens projektarbete vid ett par tillfällen och eftersom jag aldrig hade pengar hade hon bjudit mig på glass. Inte illa tyckte jag då. Just denna vår 2008, då jag tränade IFK Mariehamns damer, tog jag mig för att åka på skolans lärares vårtillställning, som av förekommen anledning oftast hålls ute på landet och långt från andra människor. Likt Las Vegas brukar kutymen vara att det som sker på avslutningsfesten, det stannar på avslutningsfesten. Detta år skedde ingenting. Eller, jo men jag tänker inte peka ut andra människor här. För min del skedde inget annat än att jag och språklärarblondinen kom överens om att jag kunde se helt bra ut om jag klippte håret, skaffade nya glasögon och klädde mig som folk. Okej, du vet. Man lovar allt möjligt och jag lovade att ställa upp på en make over.

 

 Så här roligt hade vi det på jobbet

Så klart trodde jag att detta lilla löfte var min del av 2008 års Las Vegassyndrom. Nu visade det sig att jag hade fel. Den 19 juni, lite efter halv 12 på kvällen kom ett sms från språklärarblondinen. Jag vet att det var den dagen och den tiden, för Portugal hade just fallit ut ur Herr-EM mot Tyskland trots att den förhatlige Helder Postiga hade fört lusitanerna närmare i den 87e minuten.  Nåväl, smset hävdade att jag lovat ställa upp på en make over och detta skulle ske under sommaren hävdade det bestämt. Det ena ledde till det andra och smsandet fortsatte under hela juli och sedan den sista juli skedde det hela. En svindyr klippning och ännu dyrare glasögonbågar inhandlades under språklärarblondingens skarpa tillsyn. Även kläder inhandlades och i skoaffären trodde man att hon de facto var min personliga assistent. Jag har en hjälplöshetsgen som alltid går igång i kläd- och skoaffärer.

 

Nåh. Den kvällen blev min cykel stulen, men jag kom att på lite sikt få mig en livskumpan. Ibland saknar jag cykeln, men man kan inte ha allt...

 

Det hela kom att bli officiellt först sent under hösten det året. Eldprovet för vårt nya förhållande blev då jag hade en 10 dagars landslagsresa till Azerbaidzhan. Jag var nykär och skiträdd att hon inte skulle vara kvar då jag kom hem. Men det var hon. Jepp. Tiden gick fort och snart var hon gravid också. Man gör sitt bästa! Förlovning kom på köpet och under mitt första år i Åland United kom vi att flytta ihop i god tid före Edit föddes till hösten och alla barnen fick sig ett småsyskon till.

 

Lite senare, till nyår 2010-2011 kom Språklärarblondinen, som inte ens var blondin då hon födde Edit att bli kontorsråtta. Hon fick en anställning på Ericsson Capital och ber speciellt nämna att hon älskar det jobbet. Väl så.

 

5 juni 2010, då Åland United hade en ledig helg passade vi på att gifta oss också. Sen, samma sommar mitt under brinnande herr VM (19e juni blev igen ett datum att minnas, för den första VM matchen i nya huset blev Holland-Japan just den dagen) flyttade vi rentav in i ett eget hus och bildade kollektiv med Hus-Gurka, eller Annas och Mathias hus, som vi kunde säga.

 Kickan och Gurkan som de var förr... Och ibland nu också

 

Här lever vi nu. Min hustru sade i början av vårt förhållande att hon tycker om mig för att jag pratar mycket och är lurvig. Jag pratar fortfarande mycket och är likväl lurvig, men numera tycker hon mera om andra saker hos mig, såsom... Ni får väl fråga henne. Hon är en väldigt kreativ person och är expert på att strö ut diverse småsaker över ett helt rum som hon sedan limmar ihop på de mest märkvärdiga sätt. Folk köper sedan de kreationerna och bland annat Presidentbalen har fått ta del av dem.

 

Här bor vi nu och har ett helt hyfsat liv. Min hustru sover mycket och syndar därmed inte. Jag älskar henne och hon står ut med mig. Såja, så var den texten klar. Det tog inte ens ont!


Kommentarer
Postat av: Gurkan

Va fint!! <3

Svar: Tycker du? Va roligt!
enligtvirta.blogg.se

2015-06-11 @ 11:15:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0